Sökresultat:
4029 Uppsatser om Bemötandets pćverkan pć patient - Sida 63 av 269
Vakna lokalbedövade patienters upplevelser
Patients who undergo surgery receive general anaesthesia or any form of
conduction anaesthesia during the operation. For most people it is strange,
unexpected and for many something completely new to be a patient and undergo
surgery. Awake conduction anaesthetic patients? experiences from the
intraoperative period were little studied. The purpose of this study was to
examine awake conduction anaesthesia patients? experiences.
Individers och deras nÀrstÄendes upplevelser av att leva med lÄngvarig smÀrta
Background: Individuals in pain is something that most nurses encounter on a daily basis. Chronic physical pain is often followed by psychological pain. The total effects of chronic pain are felt by the patient as well as by close ones. The findings showed that life changed radically after getting chronic pain. Individuals and closeones both had to take every day as it came, because the degree of pain was hard to predict and could worsen at any time off the day.
"Man fÄr vara deras vikarierande pannlob" Möjligheter och svÄrigheter i omvÄrdnaden av personer med frontallobsskador vid demenssjukdom/ ?You have to be their deputy frontal lobe?Possibilities and difficulties in nursing care of persons having dementia wi
Nursing care of persons having dementia diseases affecting the frontal lobes, sets special demands on the staff, but the knowledge about how to best tailor nursing care is sparse. The aim of the study was to illuminate possibilities and difficulties in nursing care of persons having dementia diseases with frontal lobe dysfunction and was carried out as a descriptive, qualitative study, based on a review of medical records and interviews with nursing staff (n=10) that was analysed with qualitative content analysis. The difficulties were related to the patients lack of inhibition and judgement, anxiety, agitation, reduced ability to care for physical needs, egocentrism, imbalance between rest and activity, and depressed mood. The possibilities were seen in relation to the nursing staffs professional encounter, characterised by being distinct and consequent, being a step ahead, being flexible and catch the moment, being calm and create a positive atmosphere, being close and trusting and being and doing together. To receive continuous feedback and support was a prerequisite for the staffs? engagement.
Mer Àn bara ord
Kommunikationen mellan tvÄ personer bestÄr av bÄde verbala- och icke-verbala beteenden. Den icke-verbala kommunikationen kan förstÀrka (kongruent) eller vara motsÀgelsefull med den verbala kommunikationen. I vissa situationer har den icke-verbala kommunikationen en extra stor betydelse och ibland kan den vara en bÀttre vÀg att nÄ fram till en person, Àn med verbala uttryck. Syftet med denna litteraturstudie var att synliggöra den icke-verbala kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt belysa dess betydelse. FrÄgestÀllningarna som anvÀndes var följande: vad har den icke-verbala kommunikationen för betydelse i mötet mellan sjuksköterskan och patienten och hur kan sjuksköterskan anvÀnda kunskapen om den icke-verbala kommunikationen? Teoretisk referensram för arbetet var Hilde Eide och Tomas Eides syn pÄ omvÄrdnadsinriktad kommunikation.
Vad medveten nÀrvaro kan betyda i dialektisk beteendeterapi : Fem patienters och fyra behandlares perspektiv
För att undersöka vad medveten nÀrvaro kan betyda i dialektisk beteendeterapi (DBT) meningskoncentrerades nio intervjuer. Medveten nÀrvaro hade en positiv betydelse för samtliga deltagare. Det centrala för deltagarna var fÀrdigheterna observera och en sak i taget. FÀrdigheterna hjÀlpte patienterna att stanna upp i ett negativt hÀndelseförlopp. Behandlarna menade att medveten nÀrvaro hjÀlpte vid stressrelaterade situationer.
EN NY CHANS : En litteraturbaserad studie om patienters erfarenheter av livet efter hjÀrtstopp
BAKGRUND: I Sverige drabbas ungefÀr 15 000 mÀnniskor av hjÀrtstopp varje Är. Det Àr en traumatisk hÀndelse som kan pÄverka patienters fysiska och psykiska hÀlsa samt sociala liv. Det Àr betydelsefullt att sjuksköterskor har kunskap om hur de ska bemöta och stödja dessa patienter pÄ bÀsta möjliga sÀtt. Trots detta saknas forskning i omrÄdet. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av livet efter hjÀrtstopp.
"Man fÄr vara deras vikarierande pannlob" Möjligheter och svÄrigheter i omvÄrdnaden av personer med frontallobsskador vid demenssjukdom/ ?You have to be their deputy frontal lobe? Possibilities and difficulties in nursing care of persons having dementia
Nursing care of persons having dementia diseases affecting the frontal lobes, sets special demands on the staff, but the knowledge about how to best tailor nursing care is sparse. The aim of the study was to illuminate possibilities and difficulties in nursing care of persons having dementia diseases with frontal lobe dysfunction and was carried out as a descriptive, qualitative study, based on a review of medical records and interviews with nursing staff (n=10) that was analysed with qualitative content analysis. The difficulties were related to the patients lack of inhibition and judgement, anxiety, agitation, reduced ability to care for physical needs, egocentrism, imbalance between rest and activity, and depressed mood. The possibilities were seen in relation to the nursing staffs professional encounter, characterised by being distinct and consequent, being a step ahead, being flexible and catch the moment, being calm and create a positive atmosphere, being close and trusting and being and doing together. To receive continuous feedback and support was a prerequisite for the staffs? engagement.
Skiljeklausuls verkan mot ickesignatÀr
ResuméSkiljeklausulen utgör grunden för skiljemÀnnens behörighet att avgöra en tvist. Det ligger dÀrmed nÀra till hands att anta att endast den som har ingÄtt avtalet med den tillhörande skiljeklausulen kan tvingas medverka i ett skiljeförfarande. Emellertid har ett flertal skiljeklausuler bedömts vara tillÀmpliga Àven i förhÄllande till den som pÄ annat sÀtt har varit delaktig i avtalets prestationer respektive förpliktelser. I svensk rÀtt saknas det regler för hur ett skiljeavtals rÀttsverkan skall bedömas i situationer dÀr sÄvÀl signatÀrer som ickesignatÀrer Àr involverade. Uppsatsens syfte Àr sÄledes att försöka identifiera vilka omstÀndigheter som kan legitimera bundenhet av en skiljeklausul, som tredje part aldrig har haft för avsikt att acceptera.
KartlÀggning av Modified Early Warning Score (MEWS) hos patienter med kirurgiska Äkommor.
SAMMANFATTNING  Bakgrund: Patienter pÄ kirurgavdelningar Àr komplexa sÄtillvida att de förutom den kirurgiska Äkomman kan ha olika medicinska diagnoser vilket ofta komplicerar bÄde vÄrden, behandlingen samt medför svÄrigheter i att upptÀcka ett försÀmrat tillstÄnd. För att kunna bedöma patientens tillstÄnd och fÄ en uppfattning om hur denne mÄr mÄste objektiva och lÀtt mÀtbara parametrar anvÀndas.Modified Early Warning Score (MEWS) Àr ett poÀngsystem som mÀter nÄgra av patientens vitala funktioner och baseras pÄ sex mÀtbara/bedömningsbara  funktioner: andningsfrekvens, puls, systoliskt blodtryck, kroppstemperatur, vakenhet och urinmÀngd. PoÀngsumman varierar mellan 0 och 17, dÀr 0 Àr normalt. Syfte: Att kartlÀgga fördelningen av poÀng enligt MEWS hos akuta patienter med kirurgiska Äkommor pÄ tvÄ kirurgavdelningar pÄ ett universitetssjukhus i Sverige samt undersöka vilka ÄtgÀrder som vidtagits vid respektive poÀng enligt MEWS. Metod: Retrospektiv journalgranskningsstudie  dÀr dokumentation av mÀtningar med MEWS för 94 patienter granskades. Resultat: Totalt Äterfanns 229 poÀng enligt MEWS varav 76 var frÄn mÀtningar vid ankomst till avdelning och resterande  153 frÄn mÀtningar under fortsatt vÄrdtid. Antalet MEWS-mÀtningar per patient varierade mellan 1 och 31. Nitton ÄtgÀrder som ingÄr i sjuksköterskans profession kopplade till en poÀng enligt MEWS Äterfanns.
Ăkad delaktighet för patienter i behandling av schizofreni genom personcentrerad vĂ„rd?
Bakgrund: Personcentrerad vÄrd Àr ett arbetssÀtt som nu implementeras i vÄrden. ArbetssÀttet syftar till att se hela patienten med ett holistiskt synsÀtt. Att arbeta personcentrerat betyder att patienten ges möjlighet att inkluderas i sin vÄrd. Delaktighet Àr dÀrmed ett centralt begrepp för arbetssÀttet. Att öka delaktigheten för patienter som lider av schizofreni Àr en utmaning för den psykiatriska vÄrden dÄ sjukdomsbilden gör att patienten har bristande sjukdomskÀnsla.
Upplevelser av  att möta patienter med sjÀlvskadebeteende i vÄrden ? ur ett sjuksköterskeperspektiv : En litteraturstudie
Aim: The aim of this study was to describe how nurses experience meeting patients with self-injurious behavior in health care and the factors that influence nurses' attitudes towards this particularly group of patients. The literature study also contains a review of the articles included datacollection method. Method: A descriptive literature review of quantitative and qualitative articles published between 2004 and 2014. The articles were sought in the databases PubMed and PsycINFO. The result of the present literaturestudy was based on 11 articles.Result:The nurses experiences were mainly positive, however, the results also shows that they feel antipathy, negative emotions, inadequacy and obstacles in the care of patients with self-injurious behavior.
Exempel pÄ hur Àldre personer med hörselnedsÀttning anvÀnder hörhjÀlpmedel och kommunikationsstrategier i ett socialt och aktivt liv : En fallstudie
SAMMANFATTNINGĂ
r 2013 drabbades drygt 55 000 personer i Sverige av cancer. Behandling av cancer görs med kirurgi, strÄlbehandling, cytostatikabehandling, hormonbehandling och mÄlsökande behandlingar. För att kunna utvÀrdera och utveckla de olika behandlingarna behövs kliniska studier. Innan en patient ingÄr i en klinisk studie krÀvs ett informerat samtycke som skrivs pÄ av den ansvarige prövaren och patienten.Alla patienter har rÀtt till information och delaktighet avseende den egna vÄrden och behandling. Det Àr dÀrför viktigt att genom individuellt anpassad information förmedla kunskap, förstÄelse och insikt om hÀlsotillstÄnd, diagnos och metoder för undersökning och behandling.
Telekrig i ett MOUT-koncept
Uppsatsen Àr skriven med utgÄngspunkt i att understödjande förbands bidrag i operationer i stadsmiljö sÀllan nÀmns i reglementen, samt att förstÄelse för hur telekrigsförband upptrÀder och deras unika förmÄgor Àr generellt sÀtt lÄg inom försvarsmakten. Mitt syfte Àr att tydligöra hur en telekrigsenhet med dess unika förmÄga kan bidra till lösande av uppgifter i en MOUT-operation. I min uppsats försöker jag med hjÀlp av ett teoretiskt synsÀtt svara pÄ vad en telekrigsenhet kan bidraga med i en operation av ett MOUT-koncept. För att besvara denna frÄga anvÀnder jag mig av en kvalitativ textanalys och intervjuer. Resultatet som framkommer Àr att en telekrigsenhet Àr en unik resurs som kan bidra med unika underrÀttelser och verkan, frÀmst kopplat till stegen förstÄ, fÄ bÀttre lÀgesuppfattning samt att kunna engagera motstÄndaren i en MOUT-operation..
Erfarenheter av stora mÄtt : Vad patienter med fetma har för erfarenheter av möten med hÀlso- och sjukvÄrden
Bakgrund: MÀnniskor med fetma blir allt vanligare i vÄrt samhÀlle. Tidigare forskning visar att mÄnga inom hÀlso- och sjukvÄrden har ett negativt synsÀtt gentemot patienter med fetma. Detta eftersom dessa patienter gör vÄrdarbetet tyngre och mer personalkrÀvande samtidigt som fetman anses vara patientens eget fel. Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva vad patienter med fetma har för erfarenheter av mötet med hÀlso- och sjukvÄrden.Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes anvÀndes för att analysera elva artiklar som belyser erfarenheter som patienter med fetma har frÄn hÀlso- och sjukvÄrden.Resultat: TvÄ teman presenteras: Utsatthet och medmÀnsklighet. Dessa delas in i fem subteman: Dömd pÄ förhand, att inte fÄ stöd, en kroppsstorlek som begrÀnsar, bemött med respekt, att fÄ stöd.Slutsats: Patienter med fetma Àr en utsatt grupp inom hÀlso- och sjukvÄrden.
Information och patienters kunskap vid deltagande i kliniska prövningar inom onkologin
SAMMANFATTNINGĂ
r 2013 drabbades drygt 55 000 personer i Sverige av cancer. Behandling av cancer görs med kirurgi, strÄlbehandling, cytostatikabehandling, hormonbehandling och mÄlsökande behandlingar. För att kunna utvÀrdera och utveckla de olika behandlingarna behövs kliniska studier. Innan en patient ingÄr i en klinisk studie krÀvs ett informerat samtycke som skrivs pÄ av den ansvarige prövaren och patienten.Alla patienter har rÀtt till information och delaktighet avseende den egna vÄrden och behandling. Det Àr dÀrför viktigt att genom individuellt anpassad information förmedla kunskap, förstÄelse och insikt om hÀlsotillstÄnd, diagnos och metoder för undersökning och behandling.