Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur handledningssamtalets innehåll och form kan bidra till deltagarnas lärande och reflektion i och av den egna praktiken. Genom att studera och beskriva hur deltagarna själva erfar sin delaktighet och kommunikation med pedagoger och specialpedagog i handledningssamtalet, förväntas dessa faktorer visa på hur de kan bidra till och ge förutsättningar för lärande och reflektion kring det specialpedagogiska arbetet med eleverna.Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett lärandeperspektiv och med den sociokulturella teorin som ram för att förstå hur lärande konstrueras. Lärande konstrueras i samspel och interaktion med andra. Inom det sociokulturella perspektivet är kommunikationen och språket centralt vid förståelsen för hur människor lär. Övriga teoretiska utgångspunkter som används vid analys och tolkning av resultatet är det kommunikativt relationsinriktade perspektivet (KoRP) samt de inom specialpedagogiken benämnda kategoriska och relationella perspektiven.

Sammanfattning Syftet med denna intervjustudie var att undersöka huvudhandledares och kliniskt utbildningsansvarigas uppfattning om undervisnings- och handledningssituationen på en anestesiklinik. Totalt intervjuades 6 huvudhandledare och 5 kliniskt utbildningsansvariga. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en fenomenografisk ansats enligt Starrin & Svenssons (2007) analysmetod. Huvudhandledaruppdraget uppfattades som att befinna sig i en oförutsägbar situation och en svårbedömd undervisningsmiljö, vilket ställde krav på noggrann planering och tydlig kommunikation, samt lösningar genom kompromisser. Huvudhandledarna uppfattade även att de hade en övergripande stödjande funktion gentemot överbelastade handledare, utsatta studenter och nyanställd personal.

Döden är ett kontroversiellt ämne som väcker starka känslor hos många människor. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka sjuksköterskors upplevelser i samband med omvårdnaden av den döende patienten och hur sjuksköterskan hanterar sina upplevelser. Litteratursökning gjordes i sex databaser. 12 vetenskapliga artiklar granskades och resultatet visade att sjuksköterskors upplevelser är av både positiv, styrkande art och av negativ, energikrävande art. Resultat uppkom även om sjuksköterskans förhållningssätt till yrkesrollen och hantering av upplevelser.

Bakgrund: I sjuksköterskans profession ingår det, förutom patientarbete, att handledasjuksköterskestudenter i deras verksamhetsförlagda utbildning VFU. Det är både enansvarsfull och tidskrävande uppgift. Dagens akademiska sjuksköterskeutbildning ställer kravpå den handledande sjuksköterskan i att planera för VFU:n och att reflektera utifrånstudentens lärandemål. Lärande sker på olika sätt, ett sätt är att se förändring som ett resultatav ett lärande.Syfte: Syftet med studien är att beskriva specialistsjuksköterskans uppfattningar av egetlärande vid handledning av studenter under deras verksamhetsförlagda utbildning (VFU).Metod: Empirisk, Kvalitativ analys av intervjuer med en fenomenografisk ansats. Att ta redapå uppfattningar om hur något upplevs vara genom att anta andra ordningens perspektiv inomfenomenografi.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan arbetstagares motivation till arbetet och hälsobefrämjande faktorer på arbetsplatsen. Undersökningen utgick från följande frågeställningar; Vad är hälsobefrämjande faktorer?; Vilka hälsobefrämjande faktorer finns på den utvalda arbetsplatsen?; Vilka faktorer får personalen att känna sig motiverade på arbetsplatsen?; samt Hur kan dessa faktorer påverkas av arbetsgivarna?MetodFör att besvara syftet har en enkätundersökning gjorts för de anställda på företaget. En medarbetare och en chef har intervjuats. Svaren har redovisats i Microsoft Office Excel och sammanställts i SPSS.

Sammanfattning Syftet med denna intervjustudie var att undersöka huvudhandledares och kliniskt utbildningsansvarigas uppfattning om undervisnings- och handledningssituationen på en anestesiklinik. Totalt intervjuades 6 huvudhandledare och 5 kliniskt utbildningsansvariga. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en fenomenografisk ansats enligt Starrin & Svenssons (2007) analysmetod. Huvudhandledaruppdraget uppfattades som att befinna sig i en oförutsägbar situation och en svårbedömd undervisningsmiljö, vilket ställde krav på noggrann planering och tydlig kommunikation, samt lösningar genom kompromisser. Huvudhandledarna uppfattade även att de hade en övergripande stödjande funktion gentemot överbelastade handledare, utsatta studenter och nyanställd personal.

Personalens erfarenheter av missbruk a?r centralt inom tolvstegsbehandling ? en vanlig behandlingsform inom svensk missbruksva?rd. Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka pa? vilket sa?tt personalens erfarenheter av ett eget alkohol- och/eller olika substansmissbruk pa?verkar deras fo?rsta?else fo?r och fo?rma?ga att verka i rollen som behandlare. Studien har utformats och analyserats mot bakgrund av de teoretiska begreppen empati respektive rollteori.

Studien genomfördes hösten 2013 på ett logistikföretag i Sverige, med syfte att studera sä-kerhetsklimatets potentiella påverkan på medarbetarnas förhållningssätt till incidentrapporte-ring. Utifrån teorier om säkerhetsklimat skapades en enkät, innehållande ett urval frågor från samtliga av de sju säkerhetsklimatsdimensioner, som det nordiska frågeformuläret NO-SACQ-50 (Kines et al., 2011) innehåller. Dessa kompletterades med frågor som fokuserade på uppfattningen av incidentrapportering. Resultaten visar att säkerhetsklimatet påverkar uppfattningen av incidentrapportering, som chefer och medarbetare delar. Ju bättre klimatet är desto större blir benägenheten att ha en positiv uppfattning av incidentrapporteringen, även när man tar personlighetsdraget CFC (Consideration of Future Consequences) i beak-tande.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare beskriver lärandemiljön för barn i behov av särskilt stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. För att ta reda på det undersöktes hur förskollärare definierar barn i behov av särskilt stöd, vad förskollärare uppmärksammar i situationen då det uppstår svårigheter kring barn, vilket pedagogiskt stöd förskollärarna ger till barn i svårigheter samt vilken form av stöd förskollärarna får då det uppstår svårigheter kring barn. En intervjustudie har genomförts med åtta förskollärare, verksamma i förskola, i en större stad i Mellansverige. Sammanfattningsvis åskådliggör svaren att förskollärarna visar på svårigheter i att definiera barn i behov av särskilt stöd. Barnen beskrivs främst utifrån de olika svårigheter de kan ha men även med utgångspunkt i att det är barn som har utökade behov i förhållande till ett tänkt utvecklingsförlopp och i relation till andra barn.

Inledning Allt fler människor vill vara kvar hemma för att dö och för att möta efterfrågan krävs samarbete mellan landsting och kommun. Bakgrund. Sjuksköterskor i hemsjukvården ger vård och behandling till patienter i olika skeden i livet, svårt sjuka, döende och lidande människor har effekt på hur sjuksköterskor upplever och hanterar sin yrkesrelaterade tid. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda vuxna patienter i livets slut i hemsjukvårdens Sverige. Metod är en litteraturstudie till detta har vårdvetenskapliga artiklar sökts som belyser svenska förhållanden mellan åren 2005-2010.

Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Bakgrund: Procedurrelaterad sm?rta hos barn ?r ett ?terkommande och underbehandlatproblem inom h?lso- och sjukv?rd. Procedurrelaterad sm?rta omfattar den sm?rta somuppst?r vid medicinska och diagnostiska ingrepp. Vid utf?randet av sm?rtsamma ingrepp?r sjuksk?terskan oftast delaktig.

Detta är ett examensarbete inom textdesign, som har undersökt hur användarinformationen för två specifika datorprogram bör utformas. Slutsatserna har dragits utifrån vilka problem användarna stöter på i programmen, riktlinjer för informationsdesign och teknikinformation, samt användartester.En slutsats blev att behovet av teknikinformation för det ena programmet, EDI-systemet Edionet, redan var tillfredsställt. En lämplig lösning för det andra programmet, publiceringssystemet Readyonet, var att skapa en kort lathund vid sidan av den utförliga handledning som finns integrerad i programmet. Ett utkast av lathunden utformades utifrån insamlad empiri, och testades och reviderades..

Denna utredning visar att förekomsten av mobilapplikationer specifikt riktade till dyslektiker är i det närmaste obefintlig. Dessutom är forskningen på området M-Learning mest inriktad på integrerade M-Learning-system och inte på enskilda applikationer. M-Learning (mobilt lärande) är ett forskningsområde som kan sägas vara en vidareutveckling av E-Learning. Detta är ett växande forskningsområde och med explosionen av smarta telefoner och surfplattor bör för- och nackdelarna med  M-Learning kunna utnyttjas i större utsträckning. På uppdrag av Gävle kommun och med handledning av Sogeti har en prototyp mobilapplikation för elever med dyslexi utvecklats för Android-plattformen.

Bakgrund: Endometrios ?r en kronisk, godartad sjukdom som drabbar en av tio kvinnor. Sjukdomen medf?r ofta sv?ra sm?rtor och symptom vilket p?verkar flera aspekter av en kvinnas liv. Sjuksk?terskans ansvarsomr?de omv?rdnad bygger p? ett personcentrerat f?rh?llningss?tt som grundar sig i att f?rs?ka f?rst? patienten och skapa delaktighet i h?lsooch sjukv?rden. Ett personcentrerat f?rh?llningss?tt beskriver vikten av att lyssna och se personen bortom sjukdomen.