Traditionellt är medarbetarsamtalet till sin form ett organiserat och planerat samtal mellan chef och medarbetare, oftast i syfte att kartlägga behov, krav, verksamhetsmål och förståelse hos medarbetaren. Sedan 1980-talet har det forskats mycket om medarbetarsamtal i Sverige, oftast med utgångspunkt i medarbetarens upplevelse. Vi menar därmed att det saknas ett perspektiv, nämligen det på chefen och dennes utveckling av sitt ledarskap. Vi har därför valt att analysera medarbetarsamtalet som en förutsättning för ledarskapsutveckling. Eftersom det inte finns mycket forskning om denna omvända syn på medarbetarsamtalet, har vi valt att med ett explorativt förhållningssätt genomföra en kvalitativ intervjustudie med fem chefer som i sitt arbete utför medarbetarsamtal.

Ett stort förtroende för sin närmaste chef är inte alltid en självklarhet. Många olika faktorer påverkar vilket förtroende medarbetare inom en organisation känner för chefen, och denna studie har fokuserat på olika faktorer relaterade till kommunikation; uppföljning, uppskattning, feedback, tydlighet, meningsfullhet samt hantering av konflikter/relationer. Det kan också skilja sig åt mellan hur män och kvinnor värderar dessa faktorer, och att studera detta ingår också i syftet för denna undersökning. Tidigare forskning på området har visat på tydliga skillnader mellan hur kvinnor och män upplever och värderar kommunikation. Även denna studies resultat visar på att det finns kommunikativa skillnader mellan kvinnor och män, samt att de värderar faktorerna på olika sätt.

Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur en arbetsplats som är inriktad på individer med psykiska funktionsnedsättningar arbetar med arbetsplatsinnovationer och hur det kan relateras till arbetsmotivationen. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har genomfört åtta intervjuer med sju medarbetare samt deras chef. Fokus har legat på följande kategorier: arbetsplatsen, kommunikation, motivation och innovation. Utifrån vårt syfte formade vi med hjälp av dessa kategorier en intervjuguide med semistrukturerade frågor, en för chefen och en för medarbetarna. Resultatet visade att medarbetarna i stora drag arbetar med omvårdnadsarbete och motiveringsarbete.

Användningen av informationsteknologi (IT) på arbetsplatser ökar markant. Detta innebär att organisationer och människor utsätts för förändringar och omstruktureringar som kan vara svåra att hantera. Vid IT-satsningar är satsningens framgång helt beroende av en effektiv användning av IT-verktyget, vilket bl.a. förutsätter att slutanvändarna accepterar och vill använda det.På en arbetsplats finns det ett stort antal olika faktorer som kan påverka användaren och användningen av ett IT-verktyg. En av dessa faktorer är ledningen/chefen vilken har möjligheten att skapa förutsättningar och förhållanden som bidrar och ökar chanserna till en effektiv användning och ökad förståelse för IT.Undersökningen som gjordes på Försäkringskassan i Skövde hade för syftet att kunna se i vilken utsträckning en chef för en avdelning kan påverka IT-användning via dennes dagliga kontakt med underordnade samt kunna identifiera vilken roll chefen spelar i samband med försäkringskassans genomförda IT-satsning..

Följande studie är en personalvetenskaplig uppsats som behandlar HR:s roll i aktiviteten chefsstöd. Syftet med undersökningen var att förstå HR:s roll i organisationen samt relatera rollen till personalledningsidealet Human Resource Management, HRM. Vidare syftade studien till att utreda vilka utvecklingsmöjligheter som kan ses för organisationens chefsstöd.Uppsatsens teori är uppdelad i de tre delarna utmärkande drag för HRM, HR:s roller samt relationen mellan HR och chefer. HRM utmärks av ett fokus på affärsmässigt och strategiskt HR-arbete, vilket ses som värdeskapande processer i organisationen. Vidare utmärks HRM av ett postbyråkratiskt ideal, vilket innebär att marknadslogik förs in i organisationen.

Studien syftar till att utreda chefrekryterarnas uppfattningar om vad som kännetecknar en god chef. Går det att utläsa en generell bild av hur en god chef ska vara, har ledarrollen förändrats? Studien är baserad på en kvalitativ metod utifrån fyra personliga intervjuer och tre telefonintervjuer med chefsrekryterare. I studien tillämpar vi vetenskapliga samt spontana teorier. De innefattar egenskapsbaserad-, situation-, efterföljar samt de spontana ledarskapsteorierna.

Det är oftast upp till chefen att introducera en nyanställd i företaget ochlotsa runt denne bland arbetsplatser och nya arbetskamrater. Det är denhär processen som det här arbetet har behandlat, utvecklat och försöktunderlätta. Dels för chefen och dels för den nyanställde.I undersökningen har en litteraturstudie, en teknisk analys, en iterativprototyputveckling och en implementering av en prototyp ingått. Ilitteraturstudien har fokus legat på områdena webbdesign ochapplikationsdesign. Prototyputvecklingen har gått genom tre iterationer,från pappersprototyper till digitala bilder som använts som mall underimplementeringen av den slutgiltiga applikationen.Applikationen har utvecklats i .NET och C# mot en SQL databas.

Det är oftast upp till chefen att introducera en nyanställd i företaget ochlotsa runt denne bland arbetsplatser och nya arbetskamrater. Det är denhär processen som det här arbetet har behandlat, utvecklat och försöktunderlätta. Dels för chefen och dels för den nyanställde.I undersökningen har en litteraturstudie, en teknisk analys, en iterativprototyputveckling och en implementering av en prototyp ingått. Ilitteraturstudien har fokus legat på områdena webbdesign ochapplikationsdesign. Prototyputvecklingen har gått genom tre iterationer,från pappersprototyper till digitala bilder som använts som mall underimplementeringen av den slutgiltiga applikationen.Applikationen har utvecklats i .NET och C# mot en SQL databas.

Syftet med studien är att undersöka vad som upplevs som förutsättningarna för intern kommunikation uppåt i en organisation, från medarbetare till närmsta chef, samt på vilka olika sätt medarbetarna själva kommunicerar med sin chef.  I studien söks svaren på frågeställningarna; Hur ser förutsättningarna ut för kommunikation från medarbetare till chef? Vilka kanaler använder medarbetarna för att kommunicera till chefen? En kvalitativ metod har används, där det empiriska materialet samlats in med hjälp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Genom arbetsprocessen har en hermeneutisk tolkning gjorts av empirin. Resultatet visar på att en liten organisation, samt en lyhörd och synlig chef, är förutsättningar för en god intern kommunikation, från medarbetare till närmsta chef. Kommunikationskanaler som används för en kommunikation till chefen är bland annat mejl, möten, personliga samtal och medarbetarsamtal..

Många organisationer och företag hävdar att en av de viktigaste resurserna är medarbetarna. Genom att få medarbetarna att känna tillfredsställelse på arbetsplatsen kan arbetsmotivation skapas, vilket kan skapa förutsättningar för en framgångsrik organisation. Medarbetarsamtalet kan under rätt förutsättningar vara en nyckel till framgång. Därför är syftet med undersökningen att ta reda på om det finns ett samband mellan medarbetarnas förväntningar och upplevelser av medarbetarsamtalet och arbetsmotivation. Vidare undersöker vi om det kan finnas andra faktorer som påverkar förväntningar och upplevelser av medarbetarsamtalet.

SammanfattningUppsatsen's titel: Chef över kollegor ? en studie av internrekryterade chefer's upplevelserSeminariedatum: 2007-01-16Ämne/kur's: FEK 582 Kandidatuppsat's, Företagsekonomi, 10 poäng.Författare: Farida Aspari, Melissa Farrokhi och Anna SeppHandledare: Christine BlomqvistFem nyckelord: internrekrytering, förstalinjechef, grupptillhörighet, förväntningar, ledarskap.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka fördelar som uppkommer när en person blir chef över sina kollegor. Dessutom ska det utreda's om och i så fall vilka problem som kan uppstå vid internrekrytering av chefer.Metod: Vi har använt os's av en kvalitativ metod och har haft en del teorier som utgångspunkt. Analysen utgår från de resultat som fram kom vid intervjuerna. Denna uppsat's grunda's sålede's på en blandning av deduktiv och induktiv metod.

Information har samlats in från 11 st nyblivna cheferinom både den privata och offentliga sektorn.Gemensamt för de här informanterna är att debefinner sig på sin första chefsroll och därmed ej harnågon tidigare erfarenhet av att leda människor i enarbetssituation.Vi har kommit fram till att det finns vissa svårighetersom individen stöter på när den tar steget till att blichef. Det finns vissa skillnader i vad de förväntar sigatt rollen kommer innebära jämfört med hur det blir ipraktiken. Det som främst skiljer sig är att denadministrativa delen av arbetet upptar en större del änväntat, vilket påverkade våra informanter negativt.Likaså är man inte helt förberedd på att fatta tyngrebeslut som har en mer personlig inverkan på de sompåverkas. Faktorer som påverkar den nya chefen införsitt arbete är främst möjligheten till att ha fått följaden tidigare chefen vars position de nu besitter.Likaså har ledarskapsutbildning lagt en bra grund förförståelsen av komplexiteten i den situation manbefinner sig i som chef..

Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan trygghet och lärande utifrån förs-kollärares perspektiv. En kvalitativ metod användes i genomförandet av studien. För att få en fördjupad förståelse intervjuades åtta förskollärare om deras tankar kring trygghet och lärande. Resultatet av detta examensarbete kan sammanfattas vid att förskollärarna arbetade dagligen och kontinuerligt med trygghet samt ett hållbart arbetssätt med medve-tenhet kring trygghet i en stimulerande miljö. Förskollärarna ansåg att barn känner trygg-het när de kan vara sig själva i förskolan, att de vågar anförtro sig till pedagoger samt visa känslor och tycka att det är roligt att komma till förskolan.

Inom krigsvetenskapen har relativt lite forskning gjorts gällande kopplingen mellan stresshanteringsbehov och taktik/stridsteknik i svenska normativa taktikdokument. Den svenska försvarsmakten skall kunna verka vid olika klimat och motståndare. Svenska militära chefer skall kunna bemästra ålagd uppgift oavsett rådande omständigheter. Akut stress är något som dagens chefer kan komma att ställas inför, hur individen reagerar är inget som går att förutse. Det är dock avgörande hur chefen agerar ur ett taktiskt perspektiv, vilket i sin tur leder till hur framgångsrika uppdragen blir.

Denna undersökning belyste sambanden mellan arbetstrivsel i relation till Locus of Control, chefens tillgänglighet för arbetstagaren och uppmuntran från chefen. Tidigare undersökningar har visat att det finns en positiv korrelation mellan intern Locus of Control och arbetstrivsel. Forskning har även visat att det finns samband mellan olika typer av ledarskap och arbetstrivsel men lite forskning är gjord för att undersöka vilket samband det finns mellan chefens tillgänglighet för arbetstagaren och arbetstrivseln. Av de 47 personer som deltog i undersökningen var alla kvinnor, vilka alla arbetade inom Vård och Omsorg men på två olika arbetsplatser där på den ena arbetsplatsen hade kontinuitet bland chefer och på den andra hade de varit olika chefer under samma period. Studien visade att det finns ett signifikant samband mellan arbetstrivsel och chefens tillgänglighet, LOC, och uppmuntrande ledarskap, däremot fanns det inte någon signifikant skillnad i arbetstrivseln mellan de båda arbetsplatserna.