En av de mest efterfrågade lyxvarorna på dagens marknad är lyxväskor, allt fler väljer attkomplettera sin outfit med denna accessoar. Förr i tiden hade handväskan en merfunktionell roll då den enbart användes för att bära tillhörigheter i. Idag har handväskanen helt annan roll då den framförallt återspeglar en bild av den person som äger väskan.Konsumenter kan med hjälp av denna produkt utge sig för att ha bättre ekonomiskaförutsättningar än vad de i själva verket har.Prognoser visar att efterfrågan på lyxväskor ökar trots att vi befinner oss mitt i vad sombeskrivs som en av de största ekonomiska kriserna i världshistorian. Den svenskamarknaden för lyxväskor växer sig allt större och några bland de främsta varumärkenasom återfinns på marknaden är Gucci, Louis Vuitton, Mulberry, Hermes etc.Eftersom vårt syfte är att undersöka vad motivationen är hos konsumenter som väljer attköpa lyxväskor har vi valt att genomföra en kvalitativ studie på tio personer, varför vivalde att genomföra en studie av kvalitativ karaktär var med anledning av att vi hadebehov av mycket information som berörde respondenterna på ett personligt plan.Respondenterna som vi har valt att genomföra denna studie på är alla unga kvinnor ochmän, större delen av de jobbar inom handel samt restaurangbranschen.Vi har funnit att respondenterna i denna undersökning inför köpet av sin lyxväska befannsig i ett spänningstillstånd orsakat av en konflikt mellan deras lustfyllda begär ochansvarskänsla kring deras ekonomiska situation. Resultatet påvisar att främstaanledningen till varför respondenterna köper lyxväskor är för att bli bekräftade av sinsociala omgivning.

Minst 400 miljoner människor lider i dagsläget av fetma, och sjukdomen har klassificerats som en epidemi. Syftet med vår uppsats är att ur ett nationalekonomiskt perspektiv analysera hur fetma påverkar samhället i Sverige och utvärdera förebyggande åtgärder med utgångspunkt i fetmans orsaker. Vi genomförde studien genom att göra en litteraturundersökning och uppsatsen baseras därför på redan befintlig forskning.För att veta vad man kan göra för att förebygga fetma är det viktigt att veta orsakerna. I denna uppsats tar vi upp hur den svaga prisutvecklingen på ohälsosamma varor, den tekniska utvecklingen, den förändrade livsstilen, låg utbildning och låg inkomst samt den omfattande marknadsföringen av ohälsosamma varor bidrar till fetma.Vi har kommit fram till att fetma har både fysiska och psykiska effekter som påverkar samhället. De fysiska effekterna är förtida död och olika sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, typ II diabetes och cancer.

SammanfattningMotivation är ett mycket övergripande begrepp. Nästan allt som vi människor gör, hur vi uppför och beter oss tros var motiverande. Vårat beteende är en verkan av den motivation som vi känner eller upplever i en viss situation, dock är det allra vanligaste beteendet oftast reflexer som vi gör (Wagner, 2003).Abraham Maslow är ett förekommande namn när man talar om motivation och när vi pratar om vad människan olika behov och beteenden. Han var grundaren till modellen som visar en Behovshierarki hos människan, också kallad Maslows behovstrappa. Maslow menar att vi alla känner olika behov och att vi agerar efter dessa.

Psykisk hälsa/ohälsa är ett svårdefinierat begrepp som sätter fingret på ett av de största folkhälsoproblemen i vårt land, där depression är en av de vanligaste diagnoserna. Manualerna DSM-IV TR och ICD-10 används inom stora delar av sjukvården, världen över, i syfte att ge kunskap om lämpligast behandling till patienter med psykiska besvär. Denna studie syftar till att, genom en kvalitativ analys, undersöka vilka grunder som finns bakom de vanligast använda diagnosmanualerna och vilka kriterier som krävs för att uppfylla två vanligt förekommande diagnoser, PTSD och svår depression. Vidare syftar studier till att belysa eventuella likheter och olikheter mellan dessa diagnoser och vad det kan föra med sig. Såväl psykologisk forskning som klinisk praktik utgår idag mestadels från psykiatriska diagnoser, vilket kan ha såväl fördelar som nackdelar, men samtidigt diskuteras huruvida man istället ska lägga fokus på en annan mer underliggande nivå, nämligen processerna som sträcker sig över diagnosernas gränser.

Idag är anställda inom kundtjänst på svenska storbanker ofta 20 till 30-åriga, nyexaminerade akademiker som ser kundtjänstyrket som en inkörsport till en fortsatt karriär inom banksektorn. Dessa medarbetare är med andra ord ofta inställda på att så snabbt som möjligt gå vidare i sin karriär.I deras dagliga arbete förväntas de, av både arbetsgivare och kunder, vara välinformerade om bankens produkter och tjänster men även ge en högkvalitativ och ofta personlig service. Många banker har högt uppställda, kort- och långsiktiga, säljmål som de anställda förväntas uppfylla vilket är ett ytterligare prestationsmoment i det dagliga arbetet för en kundtjänstanställd. Detta ställer krav på de anställda att vara stresståliga, flexibla, välinformerade och i många fall utbildade för att arbetet skall kunna utföras väl.Författarna vill med denna uppsats undersöka hur chefer på svenska storbanker går tillväga för att upprätthålla en hög grad av motivation hos sina anställda i detta konkurrensutsatta och säljinriktade arbetsklimat där en stor andel av personalen är angelägna om att inom en snar framtid gå vidare i sina karriärer och avancera från sin nuvarande roll. Vad de anställda inom kundtjänst anser motiverar dem i deras arbete är en annan fråga författarna ämnar undersöka.De banker som författarna har undersökt är Handelsbanken, Nordea och Swedbank.