I takt med att samhället förändrats har även förutsättningarna för att klara av föräldraskapet förändrats. Idag förväntas föräldrar både arbeta samt på ett tryggt och säkert sätt ta hand om och uppfostra sina barn. När det gäller att ge stöd åt mammor och pappor i föräldraskapet under småbarnsåren spelar därför barnavårdscentrals (BVC) sjuksköterskan som central person en stor roll. Sjuksköterskan är ofta den som känner till familjen bäst, med dess brister och resurser.Syftet med denna studie var att beskriva just BVC-sjuksköterskors uppfattningar av föräldrars behov av stöd. Studien utfördes med den fenomenografiska forskningsansatsen som metod och fyra BVC-sjuksköterskor intervjuades.

På 1960-talet uppkom hospice, där sjukvården tog över rollen som vårdare. Men nu är vi åter tillbaka att vårda i hemmet, där de närstående får ta sig an den ibland mycket krävande rollen som vårdare. Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes upplevelser i sambans med palliativ hemvård. Metod som användes var en allmän litteraturstudie baserad på systematiska sökningar i olika databaser för att finna vetenskapliga artiklar. Resultatet delas upp i två delar.

Då möjligheten till åtkomst till Internet har ökat mycket de senaste åren med hjälp av 3G och andra lösningar har användare blivit mer och mer mobila och kan utföra stora delar av sitt arbete från hemmet eller under resor. Detta har satt tryck på marknaden att leverera lösningar som kan möjliggöra detta på ett säkert och användarvänligt sätt. Men även att göra det möjligt att leverera skräddarsydda lösningar för användarnas Behov. För att det ska vara möjligt att leverera en passande lösning behöver man veta vad företaget har för behov, vad som finns implementerat i dagsläget och vad för tjänster som nyttjas av användarna. För att få reda på denna information behöver en analys av det befintliga systemet genomföras.

Syftet med vår studie är att få kunskap om och belysa socionomens roll inom den rättspsykiatriska vårdkedjan; sluten- och öppenvård. Vidare vill vi undersöka hur samverkan mellan den rättspsykiatriska vårdkedjan och andra aktörer fungerar samt hur socionomerna inom rättspsykiatrin resonerar kring patienternas behov och det återfallspreventiva arbete som riktar sig till patienterna. Frågeställningarna som formulerats är följande: Vilka arbetsuppgifter har socionomerna inom den rättspsykiatriska vårdkedjan? Hur ser socionomerna på sitt uppdrag? Hur ser samarbetet ut mellan sluten- och öppenvården, samt med andra organisationer och myndigheter? Vilka behov ser socionomerna hos patienterna och i vilken utsträckning tillgodoses dessa? Hur ser det brottspreventiva arbetet ut och hur hanterar socionomerna paradoxen mellan att kontrollera/straffa och vårda/stötta? För att besvara frågeställningarna har fokusgrupper använts, en kvalitativ metod som innebär att en grupp med flera personer intervjuas samtidigt. Ett induktivt förhållningssätt har använts och resultatet har analyserats med hjälp av symbolisk interaktionism, dramaturgisk rollteori och organisationsteori.

Denna kandidatuppsats belyser vad lärare har för tankar kring begreppet inkludering och vad de tror om framtidens arbete med elever i behov av stöd. Tidigare forskning och sju kvalitativa intervjuer med lärare, som jobbar med särskilda undervisningsgrupper eller som lärare i ordinarie klasser, är grunden till denna studie. De lärare som vi har intervjuat kommer från två olika kommuner i Stockholms län och lärarnas yrkeserfarenhet är allt från ett par år till ca 40 år, dessutom har skolorna olika typer av upptagningsområden. Detta har gett oss möjligheten att belysa vår studie ur tre aspekter: om läraren arbetar i en särskild undervisningsgrupp eller i en ordinarie klass, om de arbetar på en skola med många olika kulturer eller inte och hur lång arbetslivserfarenhet de har. Resultatet i studien visar att de flesta av våra respondenter inte arbetar inkluderande och inte heller ser att detta arbetsätt kommer att vara utbrett i framtidens grundskola.

Syftet med examensprojektet var att skapa en möbel för kontexten flygplats och tågstation. Möbeln skulle tillgodose fler behov än att sitta, dessa behov synliggjordes med hjälp av en behovsanalys. Hållbarhet, användning och vardagsestetik har varit ledord i projektet, dessa har därmed varit centrala i hela projektet.I behovsanalysen användes metoder som observation, konkurannsanalys och ITK (Identity Tool Kit). Som komplement till dessa metoder har även research på sittställningar gjorts.Två koncept arbetades fram till delredovisningen, av dessa valdes ett ut som sedan testades i användarstudie för att sedan utvecklas ytterligare. Resultatet blev en serie produkter bestående av tre möbler och en displayställning.

Scania CV AB i Södertälje har länge haft ett behov av att kvalitetssäkra de prototypartiklar som köps in till tester. I dagsläget tvingas kvalitetsingenjörerna att fokusera på artiklar som ska gå till serieproduktion vilket medför en osäkerhet i hur väl prototyperna stämmer med de ritningar och specifikationer som tagits fram. Genom en utveckling av tre arbetsdokument och en arbetsmetod för anskaffning av prototypartiklar finns nu en struktur som tillgodoser de behov som finns för kvalitetssäkring av prototypartiklar. Quality Assurance of Prototype Parts (QAPP) utgår ifrån teorier om hur kvalitetssäkringsarbete ska utvecklas samt ur empiriskt material från fallföretaget. QAPP är nu testat i pilotgrupper och kommer att arbetas vidare med av förvaltningsgrupper på fallföretaget..

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Demografiska, kulturella och samhälleliga förändringar sker i stor utsträckning i dag i våra städer. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostäder anpassade för en bredare målgrupp. Kärnfamiljen har ersatts av singelhushållet, som numera är den vanligaste hushållstypen i Sverige och även andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta ställer ökade krav på den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa Behov. Men trots dessa förändringar står bostadsmarknaden och stampar och de bostäder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio år sedan.

När sjuksköterskor möter personer med aids är det främst i det palliativa skedet och det är då viktigt att ha kunskaper om dessa patienters upplevda problem. Syftet med denna studie var att sammanställa vetenskaplig litteratur rörande svårighe-ter som personer som lever med hiv/aids upplever i livets slutskede. En litteratur-studie har använts som metod och som grund för resultatet har nio vetenskapliga artiklar av god eller medel kvalitet använts. Resultatet visar på hur olika personer med hiv/aids upplever fysiska besvär, psykiska bekymmer, sociala svårigheter och spirituella behov i livets slutskede. Det är som sjuksköterska viktigt att uppmärksamma patienternas problem, för att kunna tillgodose deras Behov..

Det kommunalägda bolaget Skellefteå Kraft arbetar aktivt för att förse kommuninvånarna med lämpliga Internetuppkopplingar. De hade därför önskemål om en undersökning som satte kundens behov och attityder i främsta rummet, för att på så sätt identifiera en eller eventuelltflera tekniker som bäst lämpar sig vid en fortsatt bredbandsutbyggnad i kommunen.Med stöd av teorier inom området tjänsteforskning skapades en delvis egen modell, som sedan fungerade som ramverk vid undersökningen. Uppsatsens syfte operationaliserades med hjälp av ett enkätutskick till olika grupper av människor i Skellefteå kommun.Resultaten visade tydligt att det generellt är utförandet av enklare Internettjänster, men med krav på driftsäkerhet, som utgjorde det basala behovet hos respondenterna. De flesta tekniker är kapabla att tillfredställa dessa behov och detta tar kunderna för givet. Det medförde i sin tur att sekundära behov förknippade med mer resurstunga tjänster fick en avgörande roll.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

På 1960-talet uppkom hospice, där sjukvården tog över rollen som vårdare. Men nu är vi åter tillbaka att vårda i hemmet, där de närstående får ta sig an den ibland mycket krävande rollen som vårdare. Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes upplevelser i sambans med palliativ hemvård. Metod som användes var en allmän litteraturstudie baserad på systematiska sökningar i olika databaser för att finna vetenskapliga artiklar. Resultatet delas upp i två delar.