Specialpedagogiken och dess betydelse har förankrats i förskolan, men vem som ska ta ansvar för det specialpedagogiska arbetet och besitta kunskaper inom området, är fortfarande oklart. Syftet med studien är att belysa eventuella behov av specialpedagogisk kunskap och kompetens hos pedagoger inom förskolan, samt urskilja och beskriva hur behoven ser ut. Genom halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio pedagoger på tre förskolor undersöks upplevelser om behovet av specialpedagogisk kunskap och kompetens. Resultatet visar att det finns ett behov av ökad teoretisk kunskap inom det specialpedagogiska området i förskolan. Brister i den teoretiska kunskapen gör att den erfarenhetsbaserade specialpedagogiska kompetensen värderas högt.

Med detta arbete har vi försökt att få en fördjupad kunskap om hur ett åtgärdsprogram kan se ut, på vilka elever det görs och hur arbetet går till när man upprättar ett. För att få förståelse för varför det ser ut som det gör idag har vi även tittat på den historiska aspekten. Kortfattat kan man säga att ett åtgärdsprogram är som ett slags kontrakt där skola, elev och hem, tillsammans kommit fram till och skrivit ned mål som eleven ska ha nått inom en viss tid samt vilka som ska vara delaktiga. Meningen är att så många som möjligt i elevens omgivning, inklusive eleven själv, ska hjälpa eleven att nå målen. Det sista ledet i arbetet utgörs av en utvärdering.

Syfte med vår undersökning har varit att ta reda på vilka eventuella föreställningar elever som gått ut grundskolan har kring evolutionen, samt hur vanliga dessa föreställningar är. Undersökningen bygger på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning bland gymnasieelever som gått ut grundskolan våren 2006. Resultatet i vår studie visar att majoriteten av de tillfrågade eleverna lämnat svar som innehåller vardagsföreställningar, såsom anpassning och Behov. Denna insikt kommer vi att bära med oss i vår kommande yrkesprofession för att skapa möjligheter för elever att förstå evolutionen ur ett naturvetenskapligt perspektiv..

Bakgrund: Då en person drabbas av stroke blir han/hon beroende av hjälp och då känner anhöriga att de ofrivilligt får ansvaret att vårda sin familjemedlem. För de anhöriga är det oftast en ny okänd värld som öppnar sig och deras informationsbehov är stort. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva det behov av information och stöd som anhöriga till de som drabbats av stroke har. Metod: En litteraturstudie där 17 vetenskapliga artiklar granskades och en innehållsanalys gjordes enl. Forsberg och Wengström.

An essay about Sexmästeriet Malmö and their external communication..

Migrationen ökar, vilket gör att allt fler idag talar ett annat språk än majoritetsspråket i det land där de befinner sig. Det ställer krav på samhällets institutioner, såsom hälso- och sjukvård. Enligt svensk lag ska vård ges på lika villkor till alla invånare vilket kräver stort engagemang inom vården. Centralt i hälso- och sjukvård är vårdmötet mellan vårdgivare och patient. Vårdmötet kräver en god kommunikation och att patienten är delaktig.

BakgrundPå en intensivvårdsavdelning (IVA) vårdas patienter med akuta, livshotande sjukdomar. Patienterna utgör en del i en familj och deras sjukdomstillstånd blir en angelägenhet som påverkar hela familjen emotionellt. Närstående till kritiskt sjuka patienter är ofta djupt oroade över sina anhöriga och ibland är intensivvårdsavdelningen deras första kontakt med sjukvården. Sjukvårdspersonal är den yrkeskategori som oftast kommer i kontakt med krisdrabbade och då främst i deras akuta chockfas. Vårdpersonalens bemötande i dessa situationer har betydelse för att minska risken för framtida psykisk ohälsa hos krisdrabbade närstående.

Fler och fler kvinnor föder idag barn med hjälp av kejsarsnitt. En del kvinnor väljer själva att göra kejsarsnitt medan andra blir tvungna att göra det av medicinska skäl. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med ett kejsarsnitt. Tretton internationellt publicerade artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Analysen resulterade i tre kategorier: att ha behov av information och vilja bli respekterad: att förlora kontrollen skapade rädsla och en känsla av nedstämdhet och att förlora en del av sitt moderskap.

Resultat från olika studier av ambulanstransporterade patienter visar ett allt större behov av att kunna selektera patienter utifrån behov av vårdinsats. I nuvarande sjukvårdsorganisation saknas information samt verktyg för att kunna göra denna selektering ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Prio 3 är en av ambulanssjukvårdens larmkriterier vilket innebär att patienten misstänks vara akut sjuk men ej vara i behov av omedelbar akutsjukvård. Denna studie beskriver de patienter vilka transporterades in av ambulans som prio 3 uppdrag men som bedömdes inte ha behov av att kvarstanna för vård efter att ha träffat läkare eller annan sjukvårdspersonal på akutmottagning. För att kunna selektera patienter till annan vårdnivå, skulle man hitta dessa i prioriteringsgrupp 3 vad det gäller bedömning samt behandling på akutsjukhus?Studien baseras på en retrospektiv journalgranskning av ambulansjournalsystemet AmbuLink samt patientjournalsystemet MELIOR.

Bakgrund: Demenssjukdom blir allt vanligare och räknas till våra största folksjukdomar. Vårdandet sker ofta i hemmet av maka/make trots att de själva har uppnått hög ålder. Deras upplevelser av vårdandet behöver uppmärksammas för att öka förståelsen för deras situation och Behov. Syfte: Att belysa upplevelser av att vårda en maka/make med demenssjukdom. Metod: Systematisk litteraturstudie av 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades med innehållsanalys.

Kvalitet är idag ett centralt begrepp inom marknadsföringen av tjänster. Men vad är kvalitet och framförallt vad är kvalitet för kunden? Vi har valt att fokusera på kunders kvalitetsuppfattning inom kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken är en tjänst där kunderna har olika behov, från person till person, som de vill ha uppfyllda. Dessa behov kan dessutom förändras från dag till dag och från resa till resa för samma individ.

Syftet med denna studie var att beskriva hur biståndshandläggare och representanter för anhörigföreningar upplevde att anhörigvårdarnas behov av stöd tillgodoses. I studien intervjuades fyra biståndshandläggare och tre representanter för anhörigföreningar. Personliga intervjuer genomfördes med hjälp av en intervjuguide med olika frågeområden. Resultatet av denna studie visade att samtliga biståndshandläggare ansåg att kommunen till största delen kunde tillmötesgå de anhörigas behov av stöd. Från anhörigföreningarnas sida ansåg man att samhället måste ta mer hänsyn till anhörigas behov samt bli bättre på att informera anhöriga om deras olika rättigheter.

Bakgrund: Den ökade invandringen har fört med sig nya krav på hälso- och sjukvården. Fler kommunikationssvårigheter på grund av språkbarriärer har uppstått då vårdpersonalen har svårt att kommunicera med någon som inte talar samma språk. Kommunikationsproblem utgör ett hinder för vårdpersonalen att skapa bra vårdrelationer till invandrarpatienter. Vårdpersonal känner att deras behov av att få information om andra kulturer har ökat. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vårdpersonal i Norden upplever mötet med invandrare inom hälso- och sjukvården.

I Sverige drabbas årligen 170-200 personer av ryggmärgsskador som ger olika grader av funktionsnedsättning och hinder i vardagen. Studier har visat att sjukvårdspersonal tenderar att antingen överskatta eller underskatta dessa patienters problem och hälsotillstånd. Syftet med denna studie var därför att beskriva människors upplevelser av att ha blivit förlamade på grund av en olycka. Tio vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys och gav följande fyra kategorier: Känna hinder i vardagen: Vikten av bra bemötande, stöd och tillfredställelse av behov under vårdtiden: Finna motivation i det föränderliga livet: Acceptera livsförändringen och att ?gå vidare?.

För att sjuksköterskor ska klara av att stödja och tillgodose närståendes behov behöver de kunskap om upplevelsen av att vara närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara närstående till en person som vårdas palliativt. Tolv vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: Att den svåra situationen medför många olika känslor att hantera; Att hantera omvårdnaden och det ansvar som följer vid vård i hemmet; Att personalens bemötande och vårdmiljön har betydelse och Att ha behov av information kring den palliativa vården och av stöd efteråt. Närstående behöver stöd för att klara av att hantera de känslor som följer med den svåra situationen, de behöver känna att de är delaktiga i omvårdnaden av den sjuke, information som ges måste anpassas efter de individuella behov som närstående har och behovet av stöd finns kvar även efter att den palliativa vårdtiden är över..