Syfte: Att undersöka mammors behov av kunskapsmässigt, emotionellt och socialt stöd under barnets första år samt identifiera vilka stödgivande aktörer kvinnorna upplever är viktigast.Metod: Deskriptiv tvärsnittstudie. Sjuttio mammor som besökte någon av sex kommunala öppna förskolor i Uppsala läns landsting svarade på en enkät om deras behov av stöd.Resultat: Hälso- och sjukvården var den viktigaste aktören för många av mammorna som sökte informationsstöd. Studien visade att alla mammorna inte fått det kunskapsstöd de önskade. Socialt stöd och emotionellt stöd var viktigt för nästan alla mammor och många efterfrågade emotionellt stöd från hälso- och sjukvården. Mammornas behov var relaterat till deras ålder, och även i viss utsträckning utbildning och sysselsättning.Slutsats: Om BVC-sjuksköterskor och annan vårdpersonal som möter mammor med barn under ett år, ser till helheten i deras situation genom att erbjuda såväl kunskapsstöd som emotionellt stöd kan de bidra till att skapa långsiktigt nöjda och trygga mödrar..

I Sverige finns det inga säkra siffror på hur ofta ett missfall inträffar, men undersökningar visar att hälften av alla graviditeter slutar med ett missfall. Missfall inträffar vanligast mellan vecka 9 ? 11. Några orsaker till varför kvinnan kan få missfall är kromosomfel, hormonella orsaker, systemsjukdomar, defekter i immunförsvaret, missbildningar i livmodern eller infektioner. Studiens syfte var att belysa kvinnors behov att socialt stöd och dess effekter efter missfall.

En ökad muslimsk invandring till västvärlden har medfört växande behov av att förstå muslimer och de sociala utmaningar de ställs inför. I denna forskningsöversikt sammanfattas och diskuteras 30 refereebedömda vetenskapliga studier som berör olika typer av socialt arbete med muslimer genom tre olika områden; utbildning socialt arbete, frivilligt socialt arbete och professionellt socialt arbete. Resultaten i studien visar en genomgående kunskapslucka i de tre områdena där det framförallt framträder stor brist på kunskap om kultur och religion. Denna brist på kunskap leder i många fall vidare till rädsla och därmed ovilja att anpassa socialt arbete till muslimers Behov.  Slutligen presenteras områden med behov av framtida forskning..

Livmoderhalscancer påverkar de drabbade kvinnorna och deras närstående. Att inom sjukvården samtala om sjukdomens biverkningar och effekter kan upplevas som svårt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med livmoderhalscancer. En litteratursökning genomfördes och 10 artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Detta resulterade i fyra kategorier: att förlora kvinnligheten och känna sig otillräcklig, att pendla mellan hopp och hopplöshet, att känna behov av närhet och stöd och att önska mer och tydlig information.

Syftet med uppsatsen var att kartlägga och granska olika insatser som gjorts inom ramen för statsbidraget för ?läsa, skriva, räkna? år 2009, vid fyra gotländska skolor.  Fokus var på hur elever i skolår 1-3 och i behov av särskilt stöd kan bli hjälpta av dessa insatser. Empirimaterialet samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger och rektorer samt analys av åtgärdsprogram upprättade för elever i behov av stöd i svenska eller matematik på skolorna.  Resultaten visade att informanterna välkomnade denna satsning på de yngre barnen.

Rapporten handlar om framställningen av ett prototypverktyg för konsultfirman Logica. Marknaden har idag ett stort behov av ett prototypverktyg och det är en lösning på det problemet som vi utvecklat. Utvecklingsarbetet är utfört i Java och har resulterat i ett program som kan rita upp prototyper och ett som kan visa och köra prototypprojekt. Projektets syfte har varit att effektivisera Logicas arbetssätt och tillgodose ett behov av en mjukvara som är avsett för att skapa och hantera prototyper av mjukvarusystem. Därutöver har projektet syftat till att erbjuda Logicas kunder mervärde då de får en körbar prototyp av det system de överväger att köpa..

Arbetet som klasslärare innebär att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsättningar, kunskaper eller Behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krävs det idag även kunskap att som klasslärare kunna hantera och vägleda de elever som är i behov av särskilt stöd, då de specialpedagogiska insatserna inte alltid räcker till. Syftet med denna studie är att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlätta och stödja inlärningen av matematik för elever som är i behov av särskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har använts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, Lärandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur förskollärare beskriver lärandemiljön för barn i behov av särskilt stöd ur ett sociokulturellt perspektiv. För att ta reda på det undersöktes hur förskollärare definierar barn i behov av särskilt stöd, vad förskollärare uppmärksammar i situationen då det uppstår svårigheter kring barn, vilket pedagogiskt stöd förskollärarna ger till barn i svårigheter samt vilken form av stöd förskollärarna får då det uppstår svårigheter kring barn. En intervjustudie har genomförts med åtta förskollärare, verksamma i förskola, i en större stad i Mellansverige. Sammanfattningsvis åskådliggör svaren att förskollärarna visar på svårigheter i att definiera barn i behov av särskilt stöd. Barnen beskrivs främst utifrån de olika svårigheter de kan ha men även med utgångspunkt i att det är barn som har utökade behov i förhållande till ett tänkt utvecklingsförlopp och i relation till andra barn.

Den nyutexaminerade sjuksköterskan lämnar en trygg studievärld, där god handledning och reflektion har varit av stor betydelse för den individuella utvecklingen. Det är av yttersta vikt att fortsätta belysa och klargöra begreppet handledning, för att skapa och bevara professionaliteten hos denna yrkesgrupp. Syftet var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans behov av handledning.Specifika frågeställningar var vilka faktorer som har betydelse för behovet av handledning och vilka typer av handledning den nyutexaminerade sjuksköterskan har behov av. Metod: Studien bygger på nio vetenskapliga artiklar som hittades i databaser samt via manuell sökning. Artiklarna analyserades genom en innehållsanalys.

Entreprenörer har en mycket viktigt roll för att skapa tillväxt för Sverige. Genom att skapa nya företag bidrar de till samhällets utveckling och skapar nya arbetstillfällen. För att stödja entreprenören i deras utveckling från idé till företag finns ett antal organisationer som vi valt att benämna stödorganisationer. Syftet med vår undersökning var att öka förståelsen för entreprenörens efterfrågan av stöd. För att uppnå detta har vi utfört ett antal intervjuer med entreprenörer för att undersöka vilka hinder och behov de har.

Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar med elever i behov av stöd tänker kring inkludering och exkludering. Studien börjar med en teoretisk bakgrund på vad tidigare forskning kommit fram till vad det gäller inkludering och exkludering av elever i behov av stöd. I detta ingår även skolans värdegrund med utgångspunkt en skola för alla. Därpå har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma inom grundskolan. Detta för att få svar på hur pedagoger uppfattar att elever i behov av stöd upplever stödundervisning som bedrivs inkluderande eller exkluderande samt om eleverna har inflytande över sin undervisning.

Barn har andra behov än vuxna vilket inte alltid beaktats i vårt samhälle och vården. Barn har haft en låg ställning i sjukvården men den har stärkts allt mer. Idag vårdas de flesta barn på särskilda barnavdelningar och deras föräldrar får vara nära sina barn. Barns rädsla för sjukhusvård varierar med deras ålder och mognad. Syftet med detta arbete var att få förståelse för barns och föräldrars behov av förberedelse i samband med barns sjukhusvistelser.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Vårterminen 2005 Persson, Gunilla. & Lennartsson Stenlo, Catarina. (2005). Elevassistenter i undervisningen. Avgörande faktorer vid tillsättning.

Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem.

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på pedagogers uppfattning och tal om elever i behov av särskilt stöd och vilket specialpedagogiskt perspektiv som synliggörs i klassrummet.Hur talar pedagoger om elever i behov av särskilt stöd? Hur gestaltas relationen mellan pedagoger och elever i behov av särskilt stöd?Vilket specialpedagogiskt perspektiv går att urskilja i klassrummet?Hur gestaltas undervisningen i klassrummet för elever i behov av särskilt stöd? Teori: Studien utgår från två olika teorier. Symbolisk interaktionism är en teori som användas för att se hur en människa formas i samspel med andra och hur människans identitet påverkas av hur andra bemöter och uppfattar den. Den hjälper till att förstå hur elever i behov av särskilt stöd påverkas av bemötande av pedagoger och andra elever i klassrummet. Den andra teori som används är det relationella perspektivet.