Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att vara närstående till person med Parkinson sjukdom och att ta reda på hur sjukdomens karaktär påverkar närstående. När någon i familjen drabbas av en kronisk sjukdom drabbas inte bara den sjuke utan hela familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan får bättre förståelse och försöker uppmärksamma de närståendes upplevelser och behov. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorierier: Att vara närstående, Copingstrategier som närstående använder i samband med vård av person med Parkinsons sjukdom samt Stöd till närstående/ underlättande faktorer. Resultatet synliggör närståendes svåra situation präglat av sorg, ekonomisk förlust, oro, depression, fysisk trötthet samt aktivitetsbegränsning. Behovet av stöd och information var påtagligt och ansågs som en viktig del av sjuksköterskans roll..

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter med cancer upplevde att vårdas palliativt i hemmet samt vilket behov av stöd de hade. Litteratursökningen genomfördes på databaserna Blackwell Synergy, PubMed och Elin. Artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 1999 och 2007. Granskningen av artiklarna genomfördes med hjälp av en modifierad mall av Willman, Stoltz och Forsberg, Wengström. Urvalet resulterade i elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

The purpose of this paper is to examine different attitudes regarding freedom of information and how libraries should fulfil their information-task represented by four organisations. The organisations are important in shaping the Swedish public libraries in different ways. The purpose is to examine in what ways their definition of information freedom may differ from one another and what that means in defining the public library. For the survey the qualitative textual analysis has been used for examining the documents and websites that are part of the debate about the public library and information freedom. We chose to interview representatives of four organisations that in different ways influence the shaping of the public library.

SammanfattningSyfte: Syftet är att undersöka pappors upplevelser av stöd och behov av stöd från hälso- och sjukvården inför och under förlossning samt under barnets första år. Metod: En kvalitativ och explorativ studie med semistrukturerade intervjuer. Åtta deltagare som hade ett barn i åldern noll till tre år, samtliga män och pappor, valdes ut från kontaktnät. Innehållsanalys användes för dataanalys. Resultat: Mycket händer i pappornas liv under barnets första år och det är av stor betydelse hur sjukvårdspersonalen bemöter och informerar. Kategorierna som framkom var; varierat bemötande, bristfällig information, att växa in i papprollen samt bristande föräldrautbildningen. Pappan får ofta en sekundär roll i omhändertagandet av barnet, det är vanligt att mamman är hemma den första perioden, vilket ibland leder till att pappan känner att han har svårigheter med att anknyta till barnet.

Amning väcker ofta starka känslor och har förändrats genom tiderna. Från att ha varit något naturligt blev amningen omgärdad av regler på 1800-talet. Reglerna gjorde amningen svår att upprätthålla vilket ledde till att synen på amning förändrades till något besvärligt. Antalet ammande kvinnor sjönk som en följd av detta. Amning har flera positiva hälsoeffekter för både kvinnor och barn och forskare hittar fortlöpande nya positiva effekter.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Föreliggande uppsats ämnar studera hur pedagoger som arbetar inom förskolans resursavdelningar genom sitt tal konstruerar barnen i behov av särskilt stöd samt försöka förstå vilka konsekvenser en särskiljande praktik får för dessa konstruktioner. Studien är genomförd på tre resursavdelningar i en kommun i Sverige. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa gruppintervjuer med arbetslag som fokusgrupper. Som underlag vid intervjuerna har frågeområden funnits men samtalen har tagit olika form beroende på vad informanterna har valt att lyfta. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av en verktygslåda hämtad från kritisk diskursanalys.

Det har visat sig att inom specialpedagogiken finns det många motstridigheter. Åsikterna går isär om vilka lösningar som är bäst för elever i behov av särskilt stöd. Mitt syfte med uppsatsen är att genom en kvalitativ fallstudieinspirerad undersökning få insikt i hur man på en skola har valt att ge stöd till elever som är i behov av särskilt stöd. För att få en uppfattning om skolans alternativa undervisningsform har jag intervjuat berörda parter och dessutom gjort en observation. Den alternativa undervisningsformen är en liten undervisningsgrupp som har visat sig vara allt vanligare i grundskolan idag.

Miljön på en intensivvårdsavdelning är utformad för att vårda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet är fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter på samma sal och personal som ständigt närvarar i rummet. Närstående har en stor betydelse för patienten och de har behov av att få vara nära, få information och känna delaktighet när deras anhörige är svårt kritiskt sjuk. Intensivvårdsmiljöns påverkan på den närståendes besök är viktigt att lyfta fram för att kunna möta närståendes önskan att vara nära samt skapa en vårdande miljö där både patientens och närståendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvårdsmiljön.

Introduktion Hjärtinfarkt betraktas i dagens samhälle som en folksjukdom. Inom det medicinsk tekniska området har det skett och pågår ständig en utveckling. Människan består av både kropp och själ och det är då viktigt att sjuksköterskan som möter dessa patienter har ett holistiskt synsätt.Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser vid akut insjuknande i hjärtinfarkt och sjuksköterskans omhändertagande. MetodResultatet baserades på vetenskapliga artiklar vilka söktes via databaserna CINAHL och PubMed. Efter bearbetning av artiklarna redovisades resultatet under följande tema: prehospital period och symtom, oro och ångest, osäkerhet, information och livssituation samt sjuksköterskans omvårdnad.Resultat Många förväntar sig att insjuknandet i hjärtinfarkt är förenat med kraftiga bröstsmärtor, men det framkom att det inte alltid är så.

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning, och klassas som en folksjukdom i Sverige eftersom det drabbar ca 33000 människor varje år. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av transition hos personer som drabbats av stroke. Med en manifest kvalitativ innehållsanalys analyserades sexton vetenskapliga artiklar. Det resulterade i sju kategorier: Att leva med en förändrad kropp och identitet, att förändringar resulterade i rastlöshet, att kommunikationsvårigheterna medförde en omställning i livet, att vara rädd och osäker samt känna sorg över förluster, att ha behov av stöd och information, att växa in i nya relationer och leva med beroende samt att acceptera det nya livet och se möjligheterna. För den drabbade kom stroke plötsligt och medförde kaos med rädsla och osäkerhet.

Bakgrund: Akut konfusion är en akut rubbning av medvetandet som leder till nedsatt uppmärksamhet samt försämrad kognitiv förmåga, uppfattningsförmåga och minnesförmåga. Akut konfusion kan drabba vem som helst, men är vanligast bland äldre patienter i samband med sjukhusvård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av akut konfusion samt behov av stöd. Metod: En litteraturstudie med struktur av innehållsanalys baserad på 16 vetenskapliga studier. Resultat: I form av fyra kategorier presenterades patienters upplevelser samt behov av stöd under och efter den akuta konfusionen.

AbstractArbetets art: C- uppsatsSidantal: 44Titel: Är man ?sär? bara för att man inte kan? - En studie av hur man placerar elever i behov av särskilt stöd i skolan. Författare: Pauline Bengtsson och Helena StrandkvistHandledare: Ann- Sofi RåstamDatum: Höstterminen 2005Bakgrund: Vår studie grundas på hur och var man placerar elever i behov av särskilt stöd. Vi har tittat på två skolor i samma kommun. Den ena skolan kallar vi för skola A, där är eleverna i behov av särskilt stöd placerade i grundskolan.

The aim of this study was to review six professionals supporters work to support adolescents in grief, and if this support is the kind of support adolescents actually need. These professional supporters are two hospital social workers, two hospice social workers and two support group leaders. The questions included in the work are; How does the professional support look like for adolescents aged 12-18, who has lost a parent in cancer? Are the adolescents getting the support they need from these professionals? The study is based on qualitative interviews based on interview guides, which where then analyzed thematically and linked to previous research and grief theory. The result indicate that adolescents may need different forms of support when their parent is dying or has died.