Informationskampanj om sÀker sexDetta examensarbete handlar om en informationskampanj för sÀker sex, inriktad mot ungdomar i Äldrarna 16-23. Rapporten bestÄr av undersökningar kring varför och hur ungdomar kan informeras om sÀker sex. Undersökningarna ligger till grund för utförandet av kampanjen. Informationskampanjen har som syfte, att med hjÀlp av illustrationer och text, förbÀttra ungdomars attityd till sÀker sex. Det finns ett behov av mer information dÄ diagnostiseringen av veneriska sjukdomar har ökat varje Är sedan 1994..

Makt kan utspela sig pÄ mÄnga olika sÀtt, i varje sammanhang inom varje rum finns nÄgon form av makt. I min studie har jag valt att undersöka makten i mötet mellan ungdomar och polis, utifrÄn ungdomars berÀttelser. Ungdomar Àr vÄr framtid, det Àr vÄra framtida ledare och politiker, det Àr de som kommer att ta över vÀrlden efter oss, dÀrför Àr det viktigt att vi tar hand om vÄra ungdomar och att vi skapar en ljus framtid för dem. För att vÄra ungdomar ska bli vÀlartade mÄste vi undersöka förhÄllanden som pÄverkar dem och deras utveckling av jaget. DÀrför har jag valt att undersöka makten i mötet mellan dem och polisen dÄ jag anser att mötet pÄverkar dem och deras framtid.

The purpose of the study was from the perspective of young people that has completed a stay at HVB-home. The respondents are between 15-21 years both boys and girls. The basic questions were: How do the respondents look upon this HVB-homes service process? How do the respondents look upon this HVB-homes service contents? How do the respondents look upon this HVB-homes service regarding available information and how the staff is available? What positive and negative experience do they have from their stay at the HVB-home? We also wish to get a picture of what is important to change to improve the quality on this HVB-home. To receive answers to those questions we formed a questionnaire.

 Kunskaps- och attitydprogrammet (KAP) Àr ett preventivt förÀldrastödsprogram för förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning utvecklat av psykolog Thomas Persson. Programmet Àr utformat utifrÄn dessa förÀldrars specifika förutsÀttningar och behov av stöd. Dess mÄl Àr att öka förÀldrars kunskaper om, samt förÀndra deras attityder till, barnets diagnos och funktionsnedsÀttning. MÄlen antas minska riskfaktorer och stÀrka skyddsfaktorer för psykisk ohÀlsa hos barnet, i relationen mellan förÀldrar och barn. Programmet har sju syften: FörbÀttra förÀlderns tolkning av barnets beteende, minska förÀldrastress, förbÀttra förÀldrabeteendet gentemot barnet, minska risken för psykiskt ohÀlsa hos barnet, öka tilltron till den egna förÀldraförmÄgan, ge hjÀlp i förÀldrarollen samt frÀmja samarbetet mellan förÀldrar och sjukvÄrdens personal.

Att bli mamma har alltid setts som ett sjÀlvklart val för majoriteten av kvinnor. Det tillhör normen att en dag föda barn. Syftet med denna studie var att studera kvinnors reflektioner kring deras beslut att skaffa barn. Resultatet baserades pÄ fem halvstrukturerade intervjuer som tolkades med induktiv tematisk analysmetod. Ett bekvÀmlighetsurval anvÀndes och de informanter som deltog var kvinnor som hade ett seriöst förhÄllande med en man.

Syfte: Att utifrÄn litteratur belysa betydelsen av fysisk aktivitet för att lindra depressiva besvÀr hos ungdomar. Design: Studien har utförts som en litteraturöversikt. Metod: Litteratur som publicerats mellan 2001-2012 söktes fram i databaserna PsycINFO och CINAHL. Sammanlagt 14 vetenskapliga artiklar har granskats och anvÀnts i litteraturöversikten. Resultat: Fysisk aktivitet har visat sig ha en positiv effekt pÄ depression hos ungdomar.

Syftet med uppsatsen har varit att se hur och om skolan verkar för att stÀrka elevers identitetsskapande i musikÀmnet. Den enda frÄgestÀllningen har varit; ?hur pÄverkar relationen mellan musik och högstadieelevers identitetsskapande synen pÄ musikundervisning??. Intervjuer i grupp med Ätta elever i varje genomfördes. Dessa elever studerade i grundskolans nionde Är, i en kommunal skola i en ytterförort.

Introduktion: FolktandvÄrden skall erbjuda tandvÄrd för alla barn och ungdomar till och med det Är de fyller nitton, dessa Är kallas friÄr och tandvÄrden under denna period Àr kostnadsfri. Betalningssystemet i tandvÄrden bygger pÄ att patienten betalar per tillhandahÄllen tjÀnst. Syfte: Studiens syfte var att undersöka en grupp ungdomars munhygienvanor, tobaksvanor samt om de har för avsikt att fortsÀtta besöka tandvÄrden efter det att friÄren upphört FrÄgestÀllningar: Finns det skillnader mellan könen vad gÀller deras avsikt att fortsÀtta besöka tandvÄrden efter att friÄren upphört?Finns det skillnader mellan tobaksbrukare och icke tobaksbrukare med avseende pÄ deras avsikt att fortsÀtta besöka tandvÄrden efter friÄren upphört? Metod: Studien Àr gjord med hjÀlp av enkÀtundersökning. Resultat: Resultatet visade att majoriteten av deltagarna borstade tÀnderna tvÄ gÄnger per dag. PÄ frÄgan om deltagarna hade för avsikt att fortsÀtta besöka tandvÄrden efter att friÄren upphört svarade majoriteten att de inte visste om det skulle fortsÀtta besöka tandvÄrden regelbundet. Det fanns ingen stor skillnad mellan könen i deras avsikt att fortsÀtta besöka tandvÄrden efter att friÄren upphört.

Syfte med föreliggande arbete Àr att undersöka vilka barn det Àr som anses ha behov av sÀrskilt stöd. LitteraturgenomgÄngen tar upp relevanta litteratur som specialpedagogik, sÀrskilda behov i förskolan m.m. Studien tar Àven upp vad det stÄr i skollagen och i lÀroplanerna om barn i behov av sÀrskilt stöd. Jag har valt att anvÀnda mig av intervjuer med pedagoger i förskolan för att undersöka vilka barn som pedagogerna anser Àr barn i behov av sÀrskilt stöd, samt vilket stöd som ges till barnen. Intervjuerna genomfördes efter en semistrukturerad modell.

En kvalitativ undersökning dÀr olika delar av socialt arbete har studerats med fokus pÄ samverkan och förebyggande arbete kring motverkandet av alkoholproblematik bland ungdomar. I undersökningen har Ätta personer intervjuats som arbetar professionellt med eller kommer i kontakt med frÄgor kring ungdomar och alkohol. Resultatet har analyserats tematiskt och utifrÄn systemteori och socialkonstruktionism. Dessa teorier har gjort det möjligt att bland annat analysera hur olika verksamheter samverkar med varandra samt de kunskapsbaserade metoder som anvÀnds nÀr de arbetar förebyggande med ungas slkoholkonsumtion.En av undersökningens slutsatser har varit att Àven om det finns samverkan mellan olika aktörer, finns det ingen officiell gemensam syn pÄ vad samverkan innebÀr. vidare har samtliga respondenter uppgett att skolan har en stor rill i det förebyggande arbetet med unga, samtidigt som studien bekrÀftar att akolans förebyggande arbete ofta skÀrs ned pÄ nÀr resurserna krymper..

Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förĂ€lder eller annan legal vĂ„rdnadshavare till Sverige för att söka asyl, sĂ„ kallade ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. De ensamkommande barnen har rĂ€tt till skydd, skolgĂ„ng, sjukvĂ„rd och en meningsfull vardag dĂ€r de kan knyta sociala kontakter. De hĂ€r barnen behöver fĂ„ trygghet och normalitet i sin tillvaro för att kunna utvecklas, kĂ€nna sig sĂ€kra och fĂ„ en chans till ett bra liv. Ansvaret för ungdomarnas boende och omvĂ„rdnad ligger pĂ„ kommunnivĂ„ och krĂ€ver att det finns kompetent och kunnig personal som möter dessa ungdomar. Syftet med studien var att undersöka hur personalen arbetar pĂ„ ett boende för ensamkommande flyktingungdomar för att utveckla mening, identitet och trygghet över kulturella grĂ€nser.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att genom intervjuer med personal i förskolan undersöka hur pedagoger talar om sitt arbetar med barn i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan med hjÀlp av kvalitativa intervjuer ville vi se följande; Hur talar/definierar pedagoger om barn i behov av sÀrskilt stöd? Vilken hjÀlp beskriver pedagogerna att barn i behov av sÀrskilt stöd kan fÄ i förskolan? Vilka resurser beskriver pedagogerna att de kan fÄ för att hjÀlpa barn med sÀrskilda behov?Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att alla barn pÄ nÄgot vis Àr i behov av sÀrskilt stöd. Pedagogerna i förskolan ska bemöta barnen utifrÄn varje enskilt barns behov. Det Àr pedagogerna som ska anpassa sig efter barnen, inte tvÀrtom detta menar vÄr specialpedagog om vi intervjuade..

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleÄldern har diagnoser, vÄra forskningsfrÄgor blev dÀrför följande, vilka diagnoser Àr vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna pÄ att barn i tidig Älder fÄr en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med förÀldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i tvÄ olika kommuner. Det vi fÄtt fram Àr bland annat att alla vÄra informanter nÄgon gÄng under sin karriÀr stött pÄ barn i behov av stöd. Vi har Àven fÄtt en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull Àr en diagnos inte viktig, men den behövs för att sÀtta in de resurser som Àr viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas pÄ bÀsta möjliga sÀtt..

Djur har historiskt haft en central roll i mÀnniskans utveckling och behandling av ohÀlsa, och djurs hÀlso- och terapifrÀmjande egenskaper har de senaste decennierna börjat uppmÀrksammas. Med syfte att utröna hur hÀstar kan anvÀndas i terapeutiskt arbete intervjuades sex yrkesverksamma kvinnor pÄ tvÄ behandlingshem med hÀstassisterad terapi (HAT) för tonÄrsflickor med psykosocial problematik. DÀrtill enkÀtintervjuades fyra kvinnor som genomgÄtt HAT. Det framkom att hÀstar kan utgöra terapeutiska och kommunikativa verktyg som kringgÄr klientens försvarsmekanismer, reducerar det hotfulla i samtals-situationer samt underlÀttar koncentration och anknytning. Klienten upplever ett ömsesidigt förhÄllande med hÀsten, och meningsfullhet och kÀrlek.

Syftet med den kvalitativa studien Àr att beskriva och analysera varför unga mÀn fortsÀtter spela trots negativa konsekvenser. Samt belysa vad det finns för behandling till att ta sig ur sitt spelberoende.  För att besvara frÄgestÀllningar har semistrukturerade intervjuer gjorts med behandlingspersonal frÄn bÄde behandlingshem och öppenvÄrdsverksamhet. Slutsatserna som dras Àr att den primÀra drivkraften Àr till en början euforikÀnslan av spelet, senare jakten pÄ de förlorade pengarna samt att kunna styra och kontrollera spelmaskinen och ha makt över spelet och sig sjÀlv. Det som gör att kÀnslan blir sÄ stark och att spelaren blir styrd Àr att belöningssystemet och dopaminsystemet aktiveras i hjÀrnan. Det mest beroendeframkallande spelet Àr Jack Vegas maskiner eftersom det Àr kort tid mellan insats och vinst.