Ungdomspsykopati tillsammans med normbrytande beteende Àr ett outforskat Àmne pÄ uppgÄng. Denna studie undersökte ifall skyddsfaktorer i form av förÀldraegenskaper och ungdomars anpassning till skolan pÄverkar psykopatiska drag och normbrytande beteende, var för sig och tillsammans. Data som har anvÀnts kommer frÄn ett stort urval av ungdomar frÄn skolor i en medelstor svensk stad. Resultaten visade att förÀldrafaktorer endast predicerar en ökning i psykopatiska drag och normbrytande beteende. God anpassning till skolan minskade bÄde psykopatiska drag och normbrytande beteende.

Syftet med denna kvalitativa studie Àr undersöka hur personalen inom Barn- och ungdomspsykiatrin upplever arbetet kring förÀldrars involvering i sitt barns behandling. Vi ville ocksÄ se vilka svÄrigheter och möjligheter det finns med förÀldrars medverkan. För att svara pÄ vÄr problemformulering anvÀnde vi en hermeneutisk utgÄngspunkt dÀr vi fick utrymme att tolka vÄrt material. Vi genomförde studien med semistrukturerade intervjuer vilket gav oss ett öppet och relevant resultat. Resultatet visar att intervjupersonerna finner förÀldrarnas involvering viktig och att det sÀllan förekommer förÀldrar som inte vill vara involverade.

Syftet med studien Àr att undersöka i vilken omfattning ungdomar har erfarenheter av att utsÀttas för vÄld frÄn sina förÀldrar. Studien syftar ocksÄ till att undersöka ungdomarnas erfarenheter av kontrollerande beteende och vÄld i nuvarande och tidigare relationer, samt ungdomarnas attityder till mÀns vÄld mot kvinnor. I syftet har följande frÄgestÀllningar varit centrala:? Vilka erfarenheter har ungdomar av vÄld frÄn förÀldrarna?? Vilka erfarenheter har ungdomar av vÄld i nuvarande och tidigare relationer?? Vilka erfarenheter har ungdomar av kontrollerande beteende i nuvarande och tidigare relationer?? Finns det skillnader i pojkars och flickors attityder gÀllande mÀns vÄld mot kvinnor?För att bÀst besvara vÄrt syfte föll valet av metod pÄ att genomföra en enkÀtundersökning bland ungdomar pÄ en gymnasieskola, 60 elever i Ärskurs tre besvarade enkÀten. Av resultatet framgÄr att en fjÀrdedel av ungdomar har utsatts för vÄld av sin pappa och mer Àn en tredjedel av ungdomarna har utsatts för vÄld nÄgon gÄng under uppvÀxten av nÄgon av förÀldrarna.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur och varför ungdomar kan delta i den fysiska planeringen. Uppsatsens huvudsakliga mÄl Àr att undersöka vilka planeringsmetoder och modeller det finns för att inkludera ungdomar i planeringen av vÄra offentliga miljöer. Detta görs genom en litteraturstudie och genom att studera och delta i workshopen ?Gör (om)rÄdet?, som gav mig en möjlighet att inhÀmta information och praktisk erfarenhet kring hur olika planeringsmetoder för ungdomars inflytande anvÀnds i praktiken..

I dagens samhÀlle ökar vÄldsbrotten bland ungdomar och vÄld, hot, mobbning och vandalism Àr vanligt förekommande. Vi har valt att titta pÄ aggressioner hos ungdomar ur olika perspektiv, frÀmst inlÀrningsteori och kognitiv teori. SamhÀllet behöver ge ungdomar verktyg för att kunna agera annorlunda Àn med aggression i olika situationer, ett sÀtt Àr behandlingsmetoden ART. ART (Aggression Replacement Training) Àr en behandlingsmodell som syftar till att ge personer sociala alternativ till ilska och aggressioner. Genom ett antal kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ SIS-institutioner, dÀr ungdomar med tung social problematik Àr placerade genom LVU och LSU, har vi försökt komma underfund med vad ungdomarna som genomgÄtt behandlingen har för Äsikter om den och om de sjÀlva tror sig kunna ha nytta av behandlingen Àven i framtiden.

Bakgrund; I Sverige fanns Är 2009, enligt Statens FolkhÀlsoinstitut (FHI) ca 385 000 barn med Ätminstone en förÀlder som uppfyllde kraven för riskbruk eller missbruk av alkohol eller narkotika. SÄledes fanns det uppskattningsvis fyra till fem elever i varje skolklass dÀr barnen var under 18 Är, som var drabbade.Syfte 1; Att undersöka hur elever i Ärskurs 8 sÄg pÄ skolan som en           hÀlsofrÀmjande arena för att bredriva information om missbruk.Syfte 2; Att undersöka om en intervention med förelÀsningar om   missbruksproblematik, samt information om hjÀlpinstanser för barn och ungdomar som vÀxte upp i en missbruksmiljö kunde öka kunskapen hos eleverna inom dessa omrÄden. Metod: MÄlgruppen var tvÄ klasser i Ärskurs Ätta pÄ en högstadieskola i Halmstad, Sverige. För att besvara syftet gjordes en interventionsstudie som baserades pÄ tidigare publicerat material inom omrÄdet missbruk. Interventionen bestod av tvÄ likadana förelÀsningar om missbruk för tvÄ olika klasser. Instrumenten som anvÀndes för att mÀta kunskapsökningen hos eleverna, var tvÄ egenhÀndigt komponerade enkÀter.Resultat: Resultatet kring elevernas syn pÄ skolans roll som hÀlsofrÀmjande arena för att informera om missbruk visade att eleverna tyckte att skolan var en bra arena för att bedriva missbruksinformation pÄ, helst av personal med erfarenhet inom omrÄdet, och att mer information om missbruk behövdes i skolan.

I denna kvalitativa studie undersöks hur ungdomar i 19-25 ÄrsÄldern ser pÄ hÀlsa och hÀlsokommunikation. De Àr sÄ kallade ?digitala infödingar? dvs. ungdomar som Àr uppvÀxta med och anvÀnder sig av digital teknik. Tio ungdomar har intervjuats med syftet att fÄ ett underlag som kan öka förstÄelsen för digitala infödingars beteende och behov nÀr det gÀller hÀlsa.

Inledning: Studien Àr en explorativ kvalitativ undersökning av psykoterapeuters upplevelser i terapier med ungdomar med narcissistisk problematik. Fem psykoterapeuter deltog i kvalitativa intervjuer. Intervjumaterialet bearbetades utifrÄn en tematisk analys. Genom ett relationellt terapeutiskt arbete gÄr det att fÄ en "genuin" kontakt och bygga allians, men att det ocksÄ Àr osÀkert och inte en sjÀlvklarhet. I resultatet framkommer att det krÀvs tÄlamod, uthÄllighet, lÄng klinisk erfarenhet, goda teoretiska kunskaper samt professionell handledning.

Bakgrund: I Sverige finns ca 35 000 personer diagnostiserade med schizofreni. Att insjukna i schizofreni innebÀr en livsomvÀlvande katastrof bÄde för den som insjuknar och de nÀrstÄende. Av de barn och ungdomar som drabbas av schizofreni fÄr hÀlften ett livslÄngt handikapp. Deras förÀldrar fÄr ofta svÄrigheter med att möta sina barns lidande, bekymmer, att förstÄ deras förÀndrade livsvÀrld och den problematik som den psykiska störningen omfattar.Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att beskriva förÀldrarnas svÄrigheter hantera den uppkomna situationen och att förstÄ sina barns förÀndrade livsvÀrld och den problematik som den psykiska störningen innebÀr. Ett vidare syfte har varit att tydliggöra sjuksköterskans vÀgledande roll i denna process.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som belyser förÀldrarnas upplevelser av att ha ett barn med schizofreni.Resultat: Studiens resultat visar fem framtrÀdande teman; Att inte förstÄ vad som hÀnder med sitt barn, Moraliska och praktiska dilemman, Skuld och skam, Att som förÀlder sörja förlusten av det barn man en gÄng kÀnt samt Vilken form av stöd/information söker förÀldrarna?Slutsatser: Allvarlig psykisk störning orsakar ett stort lidande bÄde för barnet som diagnostiserats och dess förÀldrar.

INLEDNINGJag arbetar pĂ„ ett privat vĂ„rdföretag Attendo Jour och Familj som familjehemskonsulent i region VĂ€stmanland. Anledningen till varför jag i mitt Ă€mnesval av denna uppsats valt att fördjupa mig i hur man bĂ„de kan ge och ta emot handledning till familjehem med barn frĂ„n olika sociala problemomrĂ„den. Är att arbetet som familjehemskonsulent innebĂ€r att ta emot och utföra ett uppdrag frĂ„n olika kommuner frĂ„n hela Sverige. Uppdragen som kommunerna lĂ€mnar grundar sig i BBIC systemets genomförandeplan enligt SoL eller LVU. I genomförandeplanen framgĂ„r mĂ„l för placeringen samt de insatser som familjehemmen arbetar med under placeringsperioden.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns nÄgon samvariation mellan förÀldrar som hade tillÄtande attityder samt lÄg monitoring(förÀldrars bristande tillsyn över sina ungdomar) och riskbeteende i alkohol, tobak, narkotika och/eller spel hos deras ungdomar, samt att studera eventuella könsskillnader. Studien gjordes i samarbete med SamhÀllsmedicin vid Landstinget GÀvleborg. Metoden som anvÀndes var en kvantitativ och studien grundades pÄ datamaterial pÄ 1735 ungdomar frÄn Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningens (CAN) totalundersökning som hade genomförts bland eleverna i Ärskurs nio i GÀvleborgs lÀn i Är 2008. Eventuell samvariation undersöktes med hjÀlp av korstabeller och det berÀknade 95 procents konfidensintervall. Resultatet visade att ungdomar till förÀldrar med tillÄtande attityder och lÄg monitoring hade ett riskbeteende i alkohol, tobak, narkotika och spel i större utstrÀckning jÀmfört med ungdomar som inte hade detta, dÀr förÀldramonitoring var den mest betydelsefulla pÄverkansfaktorn för ungdomars substansbruk.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper pedagoger i förskolan har nÀr det gÀller barn som far illa och agerandet hos pedagogerna nÀr de i sin verksamhet fÄr kontakt med dessa barn. För att fÄ reda pÄ detta har vi förutom litteraturstudier gjort intervjuer med sex yrkesverksamma pedagoger pÄ fyra olika förskolor. Intervjuerna visar erfarenheten hos de olika pedagogerna vad gÀller barn som far illa. Resultatet vi kom fram till var att pedagogerna kÀnner till sin skyldighet att anmÀla missförhÄllanden till socialtjÀnsten samt att de flesta hade fÄtt information kring Àmnet och vet hur de ska gÄ tillvÀga dÄ de fÄr kontakt med dessa barn.

Denna studie syftar till att fÄ en inblick i vilka attityder ungdomar har gentemot homosexuella och homosexualitet. SÄledes valde vi att göra en attitydundersökning om gym-nasieelevers syn pÄ homosexuella och homosexualitet. VÄr metod bestod av en kvantitativ enkÀtundersökning samt kvalitativa intervjuer i tvÄ fokusgrupper. Resultaten visar att ungdomarna ansÄg sig vara positivt instÀllda till homosexualitet och att homosexuella ska behandlas jÀmlikt med och ha samma rÀttigheter som heterosexuella. Dock visade det sig ocksÄ att ungdomarna, trots denna uttalade positiva instÀllning mot homosexuella, Àven gav uttryck för negativa attityder, som att homosexualitet Àr motbjudande. Resultatet visade ocksÄ att flickorna var mer positivt instÀllda till homosexuella Àn pojkarna, samt att ungdomarna med utlÀndsk hÀrkomst var mer positivt instÀllda Àn vi vÀntat oss..

Studien syftar till att studera interaktionen mellan riskfylld livsstil och relation till förÀldrar vid förklaring av ungdomsbrottslighet. Forskningen kring interaktionen Àr otillrÀcklig men lÀmnar vissa indikationer pÄ att interaktionen kan ha en inverkan pÄ ungdomars brottslighet. Studien testar hypotesen om att en starkare relation till förÀldrar minskar livsstilens effekt pÄ ungdomars brottslighet. Studiens resultat och slutsatser baseras pÄ kvantitativ data frÄn en enkÀtundersökning utförd i Halmstad (N = 1003) Är 2005. Fyra blockvisa multipla linjÀra regressionsmodeller berÀknas dÀr den beroende variabeln brottslighet förklaras av fem variabler: kön, invandrarbakgrund, relation till förÀldrar, livsstilsrisk och interaktionen mellan relation till förÀldrar och livsstilsrisk.

Studiens huvudsyfte Àr att undersöka förekomsten och graden avfunktionella sidoskillnader hos ungdomar med diagnosen lindrigidiopatisk utvecklingsstörning. Tidigare forskning indikerar attpersoner med utvecklingsstörning i större omfattning uppvisar enatypisk lateralitet, samt ökad förekomst av otydlig sidopreferens.Sidoskillnader undersöktes avseende sensomotorisk förmÄga,visuell uppmÀrksamhet och sprÄkprocessande. De fyra ungdomarnamed lindrig utvecklingsstörning jÀmfördes med fyra typisktutvecklade ungdomar, matchade med avseende pÄ kön,handpreferens och Älder. Deltagarna genomförde finmotoriskauppgifter, test av visuell uppmÀrksamhet, sprÄkprocessande samt besvarade frÄgor om sidopreferens. Resultaten visar inga avgörande sidoskillnader mellan grupperna, i motsats till tidigare forskning.