Sammanfattning VÄrt syfte med studien var att undersöka vad arbetslösa ungdomar upplever om de arbetsmarknadspolitiska insatserna pÄ Arbetsförmedlingen. Studiens syfte Àr ocksÄ att undersöka problematiken ungdomar upplever i samband med etableringsprocessen pÄ arbetsmarknaden. VÄrt intresse för studien vÀcktes dÄ vi tidigare haft en praktikperiod pÄ Arbetsförmedlingen i samband med vÄr utbildning pÄ Malmö högskola. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer för att fÄ en djupare förstÄelse av de intervjuade individernas upplevelse. Vi hade som krav att ungdomarna var mellan 18-25 Är och hade varit arbetslösa i minst sex mÄnader.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan ogiltig skolfrÄnvaro och grad av psykologiska, emotionella och sociala resurser. Vi undersökte bÄde hemmasittande ungdomar (N = 13) och normalpopulation (N = 235) i tvÄ delstudier med en enkÀtbaserad tvÀrsnittsdesign. Resultatet visade att hemmasittande ungdomar upplevde mycket lÄg grad av psykologiska resurser. Resultaten visade Àven att graden av ogiltig skolfrÄnvaro hÀngde samman med graden av psykologiska resurser. Ogiltig skolfrÄnvaro hÀngde Àven till viss del samman med sociala och emotionella resurser.

Denna studie handlar om fritidsvanor och huvudsysselsÀttningar hos tvÄ olika grupper i samhÀllet, nÀmligen ungdomar i stadsdelen RosengÄrd och ungdomar i stadsdelen Limhamn vilka bÄda ligger i Malmö. Det finns klara skillnader nÀr man jÀmför dessa tvÄ grupper och dÀrför ville vi titta nÀrmare pÄ detta och analysera utifrÄn informanternas berÀttelser faktorer som pÄverkar valet av fritidsvanor och valet av huvudsysselsÀttning av utbildning och jobb samt varför de ser olika ut. Vi har utfört intervjuer i bÄda stadsdelarna och samtalat med ungdomar samt gjort deltagande observation för att se hur dessa ungdomar uppför sig i gruppen de tillhör.Ungdomar pÄ bÄda sidor eller i bÄda stadsdelar anser att fritid Àr en viktig faktor i deras liv och att olika fritidsaktiviteter har olika status. Fritidsaktiviteter pÄ RosengÄrd har inte samma status bland ungdomar i Limhamn och fritidsaktiviteter frÄn Limhamn har inte samma status bland ungdomar i RosengÄrd. Valet av utbildning och jobb Àr inte heller lika nÀr man jÀmför de olika stadsdelarna.

Dagens förskolebarn Àr den första riktigt digitala generationen. De har vuxit upp med datorer och Internet sedan de kom till vÀrlden. Följaktligen Àr barns vÀrld idag bÄde analog och digital och barnen rör sig ledigt mellan dessa tvÄ vÀrldar. Digitala spel har gjort att barn förstÄr sig pÄ den nya tekniken pÄ ett sÀtt som vuxna inte gör. Digitala spel vÀdjar till barns fantasi och ger ett alternativ till verkligheten AFK (Away From Keyboard).

VÀxande samhÀllskrav gör att unga kvinnor mÄr allt sÀmre. Psykiska problem Àr dubbelt sÄ vanligt bland unga kvinnor jÀmfört med unga mÀn visar allt fler rapporter. Den psykiska ohÀlsan bland barn och ungdomar har ökat markant sedan 1990-talet. Det Àr framför allt flickor och unga kvinnor som mÄr dÄligt.Forskningen har visat att nÀra hÀlften av flickorna pÄ högstadiet och gymnasiet Àrdrabbade av stressrelaterade psykosomatiska besvÀr som magont, huvudvÀrk eller sömnproblem. Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera unga elevers psykiska hÀlsa vid ett specifikt gymnasieprogram, vid en specifik gymnasieskola.För ÀndamÄlet anvÀndes en kvantitativ metod med deskriptiv inriktning.

Bakgrund; I Sverige fanns Är 2009, enligt Statens FolkhÀlsoinstitut (FHI) ca 385 000 barn med Ätminstone en förÀlder som uppfyllde kraven för riskbruk eller missbruk av alkohol eller narkotika. SÄledes fanns det uppskattningsvis fyra till fem elever i varje skolklass dÀr barnen var under 18 Är, som var drabbade.Syfte 1; Att undersöka hur elever i Ärskurs 8 sÄg pÄ skolan som en           hÀlsofrÀmjande arena för att bredriva information om missbruk.Syfte 2; Att undersöka om en intervention med förelÀsningar om   missbruksproblematik, samt information om hjÀlpinstanser för barn och ungdomar som vÀxte upp i en missbruksmiljö kunde öka kunskapen hos eleverna inom dessa omrÄden. Metod: MÄlgruppen var tvÄ klasser i Ärskurs Ätta pÄ en högstadieskola i Halmstad, Sverige. För att besvara syftet gjordes en interventionsstudie som baserades pÄ tidigare publicerat material inom omrÄdet missbruk. Interventionen bestod av tvÄ likadana förelÀsningar om missbruk för tvÄ olika klasser. Instrumenten som anvÀndes för att mÀta kunskapsökningen hos eleverna, var tvÄ egenhÀndigt komponerade enkÀter.Resultat: Resultatet kring elevernas syn pÄ skolans roll som hÀlsofrÀmjande arena för att informera om missbruk visade att eleverna tyckte att skolan var en bra arena för att bedriva missbruksinformation pÄ, helst av personal med erfarenhet inom omrÄdet, och att mer information om missbruk behövdes i skolan.

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av arbetslöshet bland ungdomar. Arbetslösheten i denna grupp Àr hög och syftet Àr att visa pÄ vilken stÀllning ungdomarna har gentemot sin situation, samt hur denna upplevs. En extra tyngd har lagts pÄ etnisk diskriminering för att belysa om detta upplevs förekomma bland ungdomar med ett utlÀndskt efternamn. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med nio arbetslösa ungdomar under 25 Är, samt tvÄ intervjuer med tjÀnstemÀn som representerade arbetsförmedlingen. Ungdomarna beskriver Äterkommande sin situation med frustration och utsatthet, samt att viss diskriminering kan tÀnkas förekomma.

Allt fler ungdomar lider av psykisk ohÀlsa. Unga tjejer stÄr för den mest dramatiska ökningen. Syftet med denna studie Àr att identifiera de mest förekommande stressorerna hos ungdomar pÄ internetforumet terapisnack.com. Genom granskning av 200 inlÀgg undersöktes dessutom skillnader i kön, Älder samt förekomst av multipla stressorer. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys visade resultaten att fler tjejer Àn killar skriver pÄ terapisnack.com och att de upplevda stressorerna skiljer sig Ät mellan könen.

AbstraktHuvudsyftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för hur olika omstÀndigheter pÄverkar ungdomars lÄntagande, samt hur ungdomar förhÄller sig till dessa. FrÄgestÀllningarna som stÀllts Àr ? Hur pÄverkar olika omstÀndigheter i det moderna samhÀllet, ungdomars syn pÄ SMS-lÄn?? och ?Hur kan dessa omstÀndigheter leda till att man tar/inte tar SMS-lÄn??.  För att skapa en förstÄelse av fenomenet har en kvalitativ metod anvÀnts. 8 stycken semistrukturerade samtalsintervjuer med ungdomar i Äldern 19-24 Är har genomförts och utgjort grunden för studien.

Landskrona Àr en stad dÀr boendet Àr segregerat. Fotboll Àr en idrott som har stark dragkraft. Landskrona BoIS driver fotbollsfritids som ett samverkans- och integrationsprojekt, dÀr vill man skapa en meningsfull fritidssysselsÀttning Ät barn och ungdomar som vill spela fotboll. Samtidigt vill man skapa integrationsmöligheter..

Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ vad arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrder har för betydelse för arbetslösa ungdomar, bÄde psykiskt och socialt. FrÄgor som vi ville ha svar pÄ var varför ungdomarna gÄr en arbetsmarknadspolitisk ÄtgÀrd och vad den betyder för dem. Hur det Àr att vara arbetslös och om deras situation förÀndrats sedan de började pÄ ÄtgÀrden. Vi ville Àven se om det Àr nÄgon skillnad mellan ÄtgÀrderna i Halmstad jÀmfört med Varberg.Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod genom att göra intervjuer med sju ungdomar samt personal frÄn arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsenheten. Fokusering har legat pÄ den sociologiska visionen enligt Mills, Becks individualisering, Baumans arbetsetik och kontroll pÄ den egna individen, social exkludering och Foucaults disciplineringsprocess.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om personalen pÄ högstadiet upplever att ungdomar pÄ högstadiet upplever ohÀlsa. Om detta var fallet sÄ ville jag ta reda pÄ hur det visar sig hos eleverna enligt personalen, samt vad det beror pÄ i sÄ fall? Jag anvÀnde mig av en kvalitativ undersökning i studien dÄ jag ville gÄ till djupet med frÄgorna och för att kunna stÀlla följd frÄgor vid intervjutillfÀllena. Intervjuerna genomfördes med personal pÄ fyra högstadieskolor dÄ jag ville ta reda pÄ hur personalen uppfattar ungdomarnas ohÀlsa dÄ de har kontakt och ser barnen/ungdomarna och deras vardag.Ungdomar idag stÀlls inför en massa nya intryck och val som de mÄste ta stÀllning till. PÄ skolan har de krav pÄ sig att prestera bra för att fÄ bra betyg för att sen kunna vÀlja den skolan de vill gÄ nÀr de har kommit pÄ vad de vill bli i livet.

Bakgrund: InternetanvÀndandet erbjuder en arena för social interaktion men kan innebÀra en risk att bli utsatt för nÀtmobbning. Flera barn och ungdomar beskriver negativa emotionella och psykiska effekter till följd av nÀtmobbning. I skolsköterskans yrkesansvar ingÄr att arbeta förebyggande och hÀlsofrÀmjande samt att verka för en god fysisk, psykisk och social skolmiljö. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av hur nÀtmobbning pÄverkar elevers hÀlsa i mellan- och högstadiet. Metod: Data insamlades genom kvalitativa intervjuer med sju skolsköterskor.

Varför vÀljer ungdomar att dricka alkohol och att anvÀnda droger? Det Àr inget nytt och det hör ungdomstiden till att experimentera och prova. Syftet med studien var att undersöka om sjÀlvkÀnsla och sensationssökande, via attityder, Àr orsaker till att ungdomar i övre tonÄren (18-20 Är) konsumerar alkohol och anvÀnder droger samt vilka effekter som eftersöks av deltagarna och deras tillvaro, ses ocksÄ som möjliga faktorer för pÄverkan pÄ bÄde konsumtion och attityd. I studien deltog 166 elever ur avgÄngsklasser frÄn olika inriktningar av gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige. Som mÀtinstrument anvÀndes till stor del standardiserade frÄgor ur Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysningens Ärligen anvÀnda frÄgeformulÀr, Zuckermans ?Sensation Seeking Scale form V? dessa kompletterades med frÄgor för att mÀta sjÀlvkÀnsla och tillvaro.

Syftet med den hÀr studien Àr att, genom att kontrollera sambandet mellan ungdomars InternetanvÀndning och deras Äsikter kring hur ungdomar bör uttrycka sig pÄ Internet, undersöka vilken typ av InternetanvÀndare som Àr mer eller mindre sannolik att acceptera, utföra eller utsÀttas för aggressiva/provocerande beteenden pÄ Internet.Studien utfördes genom en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr 139 gymnasieelever frÄn en medelstor stad i Hallands lÀn fick svara pÄ frÄgor om deras Internetvanor och deras Äsikter kring beteenden pÄ Internet. DÀrefter utfördes olika statistiska test i SPSS för att undersöka sambandet mellan deltagarnas InternetanvÀndning och deras Äsikter om beteenden pÄ Internet.Studien kom fram till att det finns ett samband mellan ungdomars aggressiva/provocerande beteenden pÄ Internet och hur ungdomar anvÀnder Internet. Studien visar Àven ett samband mellan ungdomars utsatthet for aggressiva/provocerande beteenden och hur de anvÀnder Internet. Dessutom visar studien att ungdomar uppfattar sig sjÀlva generellt som bÀttre upptrÀdande Àn andra ungdomar, men anser varken att andra ungdomar uttrycker sig aggressivt/provocerande eller sÀrskilt vÀlbemötande..