Kognitiv beteendeterapi har pÄ senare Är fÄtt allt större spridning i socialt och psykologiskt behandlingsarbete i Sverige. Det finns idag en uppsjö av KBT-baserade program som riktar sig till olika mÄlgrupper, och en sÄdan mÄlgrupp Àr kriminella killar i ungdomsÄren. MÄnga behandlingshem som riktar sig till denna mÄlgrupp sÀger sig anvÀnda KBT. I vÄr studie undersöker vi hur fyra olika hem för vÄrd eller boende (HVB) anvÀnder dessa metoder. För den teoretiska referensramen har vi sammanfattat olika studier, frÀmst metaanalyser, som med stor samstÀmmighet beskriver olika riktlinjer för hur KBT bör praktiseras med denna mÄlgrupp för att bli en effektiv behandlingsmetod.

Studien har haft som syfte att genom exempel belysa hur skola respektive socialtjÀnst arbetar med ungdomar med avvikande beteende. För att dÀrigenom undersöka om- och hur samverkan myndigheterna emellan kan förbÀttra möjligheterna för psykosocial behandling av dessa ungdomar. Studien har en hermeneutisk ansats och har utgÄtt ifrÄn den kvalitativa forskningstraditionen. Insamlandet av empirin har skett igenom intervjuer i en mindre- respektive en medelstor kommun. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tvÄ representanter ifrÄn varje myndighet, dessa intervjuer har sedan tolkats med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Inledning: Personer med Aspergers syndrom har svÄrigheter med tidshantering och tidsuppfattning vilket pÄverkar vardagsstrukturen negativt. De Àr i behov av en förutsÀgbar och strukturerad vardag och behöver hjÀlp att konkretisera tiden vilket kan ske med hjÀlp av tidshjÀlpmedel.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka problem i vardagen, relaterat till tidsuppfattning, som finns hos personer med AS, i vilken omfattning tidshjÀlpmedel anvÀnds samt vilken nytta det gör.Metod: En empirisk studie gjordes dÄ tre arbetsterapeuter i semi-strukturerade intervjuer berÀttade deras uppfattning av tidshjÀlpmedel för barn och ungdomar med AS, bÄde generellt och med specifika exempel. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes. Kategorierna delades upp i teman inre faktorer; dÄ egenskaper hos personen sjÀlv pÄverkar tidsuppfattningen och hur problemen hanteras, och yttre faktorer; dÄ faktorer utanför personen pÄverkar.Resultat: P.g.a. den bristande tidskÀnslan kan de inte förutse hur lÄng tid nÄgot kommer att ta och fÄr dÀrför svÄrt att planera.

Denna studie handlar om hur djur kan anvÀndas som verktyg i det sociala arbetet. Syftet Àr att undersöka hur djur kan bidra till mÀnniskors/klienters utveckling och ?tillfrisknande?. Detta Àr en kvalitativ studie och informationen Àr hÀmtad frÄn sex stycken intervjupersoner frÄn tre olika behandlingshem. Intervjuerna utfördes pÄ respektive behandlingshem och vid varje intervju var tvÄ intervjupersoner nÀrvarande, alla intervjupersoner var personal pÄ respektive behandlingshem.

Slutet pÄ gymnasietiden har en stor betydelse för de flesta ungdomar och innebÀr en ny fas i livet. Vuxenlivet börjar och med det förvÀntningar och planer som ska utgöra deras framtid. Men lÄngt ifrÄn alla ungdomar har samma förutsÀttningar. Denna studie handlar om tankar och förhoppningar om framtiden hos ungdomar med utlÀndskbakgrund. Den behandlar Àven hur de upplever sin egen situation.

Bakgrund: Cerebral pares Àr ett samlingsnamn för ett följdtillstÄnd efter en skada i den omogna hjÀrnan med funktionsnedsÀttning som varierar mycket i symptom och svÄrighetsgrad som följd. Den motoriska funktionsnedsÀttningen pÄverkas bl.a. av avvikande tonus, nedsatt koordination, nedsatt balans och muskelsvaghet. Tidigare har det i Sverige varit en generell uppfattning att styrketrÀning med vikter m.m. inte Àr lÀmpligt för barn.

NÀr ungdomar startar verksamhet som temadagar och antidrogfestivaler för sin nÀrhet och sina jÀmnÄriga skapar de en tryggare miljö. Bara vetskapen om att jag som ung kan göra nÄgot Ät det som jag tycker Àr viktigt att arbeta med, kan nog skapa en trygghet hos individen. Vi vet idag att med hjÀlp av rollspel lÀr sig ungdomar att förstÄ olika sociala spel och hÀndelser i samhÀllet. Genom vÀrderingsövningar lÀr sig unga mÀnniskor nya sÀtt att förstÄ sig sjÀlva men ocksÄ sin nÀrmiljö. Detta ger individen en starkare sjÀlvkÀnsla men ocksÄ en starkare grund att stÄ pÄ dÄ de arbetar med drogförebyggande arbete.

Syftet med undersökningen var att pÄvisa hur ungdomar talat om förhÄllandet mellan konsumtion, identitet och status. Den teoretiska utgÄngspunkten har hÀmtats frÄn bland annat Bauman och Giddens tankar om konsumtion och postmodernitet. Den tidigare forskning som gjorts om konsumtion belyser bland annat vilket förhÄllande ungdomar har gentemot mÀrken, vilka olika pÄverkan som finns, vad som betecknas som statuskonsumtion samt vilken betydelse konsumtion har för individers identitetsskapande. Respondenterna bestod av 12 ungdomar mellan 16-18 Är. De delades in i en killgrupp, en tjejgrupp samt en blandgrupp för att pÄvisa nÄgra eventuella skillnader mellan grupperna.

Övervikt och fetma hos den vuxna befolkningen Ă€r ett vĂ€xande hĂ€lsoproblem i stora delar av vĂ€stvĂ€rlden. Utvecklingen i Sverige Ă€r likartad. Även bland barn och ungdomar har andelen individer med övervikt och fetma ökat mycket de senaste decennierna. Ett ökat intag av energirik mat i kombination med ett alltmer stillasittande liv Ă€r viktiga faktorer.I stora delar av befolkningen i Sverige verkar dock den stora ökningen ha stannat av och till och med minskat. Undantag frĂ„n denna positiva förĂ€ndring utgör vissa grupper med individer med lĂ„g socioekonomisk status.

Denna studie undersöker vilken betydelse utbildningsnivÄ har för ungdomars etablering pÄ arbetsmarknaden. Genom en systematisk litteraturstudie har vetenskapliga artiklar inom omrÄdet kritiskt granskats och sammanstÀllts. Resultatet visar att ungdomar med lÄgutbildningsnivÄ har betydligt svÄrare att etablera sig pÄ arbetsmarknaden Àn ungdomar med högutbildningsnivÄ. De arbeten som arbetsmarknaden efterfrÄgar krÀver allt högre kunskapskrav och utbildning. Personer med hög utbildningsnivÄ som inte hittar arbete kan överta arbetstillfÀllen som krÀver lÄg utbildningsnivÄ.

Mot bakgrund av socialisationsprocessen och de rÄdande genusnormerna som verkar inom denna, Àmnar den hÀr studien undersöka huruvida sambandet mellan socialt stöd och psykisk hÀlsa bland barn och unga varierar enligt könskompositioner mellan förÀldrar och barn. Ytterligare ett syfte Àr att studera om ovanstÄende samband skiljer sig mellan Àldre och yngre barn.Uppsatsen Àr kvantitativ och studiens analyser baseras pÄ empirisk data frÄn Barn-LNU och Barn-ULF (2000-2001). Analyserna genomförs med linjÀr regression med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS (n=1,964).Resultatet visar att det finns ett samband mellan socialt stöd frÄn förÀldrar och psykisk hÀlsa bland barn och ungdomar i Äldrarna 10-18 Är. Detta gÀller dock inte alla aspekter av socialt stöd. Resultatet visar vidare att den psykiska hÀlsan varierar enligt kön; pojkar har bÀttre psykisk hÀlsa Àn vad flickor har.

       Introduktion: TandvÄrdsrÀdsla Àr en av de vanligaste rÀdslorna/fobierna i den industrialiserade delen av vÀrlden. Problemet Àr vanligare bland barn i latensÄldern, ungdomar och unga vuxna Àn hos vuxna och tycks inte reduceras trots moderna behandlingsmetoder.TandvÄrdsrÀdslans etiologi Àr komplex och har visat sig korrelera med faktorer som Älder, kön, besöksvanor inom tandvÄrd, tidigare smÀrtsamma upplevelser, tandlÀkarens uppfattning, oral hÀlsa och psykosociala faktorer. Syfte: Syftet var att beskriva olika behandlingsmetoder av tandvÄrdsrÀdsla vid behandling av tandvÄrdsrÀdda barn i latensÄldern.Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Resultatet bygger pÄ 16 kvantitativa artiklar. Dessa visade att det fanns mÄnga olika psykologiska och farmakologiska behandlingsmetoder för att behandla tandvÄrdsrÀdda barn i latensÄldern.

Stress Àr ett allt mer vanligt problem i dagens samhÀlle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohÀlsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 Är) pÄ en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det pÄverkade dem. TvÄ ungdomar valde att delta i studien. Dessa tvÄ ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpÄ intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förvÀntningar pÄ körkort samt ideal.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Under de senaste Ärtiondena har hÀlsan hos barn i skolÄldern förÀndrats. SkolhÀlsovÄrden i Sverige ska arbeta förebyggande mot de hÀlsoproblem och livsstilssjukdomar som kan drabba barn och ungdomar i skolan. Syftet med denna studie var att undersöka vilken kunskap som lÄg- och mellanstadielÀrare har om det arbete som sjukgymnasten gör eller kan göra inom skolan. EnkÀter skickades till lÄg- och mellanstadielÀrare i tre kommuner med skolsjukgymnast. Resultatet visade att mindre Àn hÀlften av lÀrarna visste om att skolsjukgymnasten fanns.