Resultaten i denna undersökning bekrÀftar att det finns en stor medvetenhet hos ungdomar i Göteborg kring risker för vÄld i vardagen och mÄnga sÀger sig anvÀnda riskreducerande strategier i olika sammanhang. Samtidigt visar denna undersökning att det finns en del skillnader i anvÀndningen av strategierna med avseende pÄ bl a kön, erfarenhet av vÄld, samt mellan skolorna..

Dagens arbetsmarknad har stÀndigt höjt sina krav, vilket medfört att det har blivit högre krav pÄ utbildning, sÀrskilt till utsatta barn. Min empiriska undersökning handlar om faktorer som pÄverkar ungdomar att gÄ pÄ gymnasieskolans individuella program. Undersökningens syfte har varit att ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar ungdomar att gÄ pÄ individuella program och hur medvetna elever Àr om orsaker som har pÄverkat deras val att börja pÄ IV-Tema. Mina frÄgestÀllningar Àr: vilka orsaker ligger bakom att elever gÄr pÄ individuella programmet? Vilka Àr elevernas individuella skÀl till att gÄ pÄ individuella programmet? Min undersökning Àr byggd pÄ kvalitativ data och jag har gjort nio semistrukturerade intervjuer med en studie- och yrkesvÀgledare, en kurator och en lÀrarassistent samt med 6 elever pÄ individuella programmet.

The purpose of this thesis is to investigate the outreach services for children and youths in a specific area, in this case VÀstra Götalandsregionen. In particular this thesis will examine the development in the outreach services for children and youths from 1990-2010. Our thesis will also examine if the financial crises affected the outreach services for children and youths, and how control documents influence the work of the librarians. This study is based on interviews, document and literature studies. For the analyses we used Torgil Persson?s theoretical model.

Denna uppsats söker hur ungdomar som befinner sig i behandling har upplevt sin skolgÄng. Sju kvalitativa intervjuer med ungdomar som befinner sig i eller har avslutat sin behandling för droger och/eller kriminalitet utgör grunden för uppsatsen. Metoden som valts Àr fenomenologi för att kunna fÄnga essensen i ungdomarnas berÀttelser. Den tidigare forskningen visade att ungdomar som anvÀnder sig av droger Àr benÀgna till att avsluta sin skolgÄng i förtid. Genom intervjuerna har fem olika teman kunnat urskiljas: upplevelse, nÀrvaro, intresse av att inhÀmta kunskap, rollen i skolan och förmÄgan att hÄlla sig till skolans regler.

Denna uppsats behandlar skillnader och likheter i slangbruk mellan ungdomar pÄ mindre orter pÄ landsbygden i SmÄland och ungdomar i de större stÀderna Uppsala och Malmö, dels gÀllande anvÀndningen av Àldre slangord, dels gÀllande nya lÄnord frÄn ?miljonsvenskan?. Forskningen pÄ slang Àr i dag frÀmst fokuserad pÄ ungdomar frÄn invandrartÀta omrÄden men det förekommer Àven andra undersökningar av ungdomars slangordförrÄd. Resultaten i denna uppsats har framkommit genom en enkÀtundersökning dÀr 198 informanter i Ärskurs 9 pÄ de olika platserna deltagit. De Àldre slangorden Àr tagna frÄn den frÀmsta forskaren pÄ omrÄdet, Ulla-Britt Kotsinas, undersökningar som Àr publicerade i En bok om slang, typ (Kotsinas 2003), och de nya lÄnorden Àr bland annat tagna frÄn debatten om ?miljonsvenskan?.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Denna rapport syftar till att presentera, hur ledare och lÀrare inom fritidsverksamhet bland barn och ungdomar, anser att ett framgÄngsrikt arbete kan och bör utformas, samt vilka mekanismer som de anser kan vara av betydelse för resultatet. Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med sex ledare inom fritidsverksamhet - musikskola samt idrotts- och friluftsföreningar - av varierande storlek och omfattning. Undersökningen refererar ocksÄ till befintlig forskning om föreningsliv sÄsom fritidsvane-undersökningar, idéprogram samt analyser av föreningsliv och ungdomar. Resultatet visar bl.a. att social fostran anses vara centralt för ett lyckat arbete och detta ligger ocksÄ till grund för en stor del av de verksamheter som undersökts. Andra faktorer sÄsom förÀldrar och kompisar har ocksÄ stark inverkan pÄ resultatet, dÄ de Ä ena sidan har stor betydelse vid medlemsrekrytering, och Ä andra sidan bÀr upp ett pedagogiskt ansvar. Resultatet visar Àven att organisationerna delar en gemensam problematik kring ett minskat medlemsantal, frÀmst bland ungdomar i de senare tonÄren, dÀr de ocksÄ tycks sakna strategier för hur man ska kunna nÄ dessa ungdomar. .

Bakgrund: Direkt sjÀlvskadebeteende Àr ett globalt vÀxande problem bland ungdomar och i synnerhet bland unga tjejer. Direkt sjÀlvskadebeteende innebÀr nÀr en person fysiskt skadar sig sjÀlv framför allt genom skÀra sig. Det finns flera bakomliggande faktorer till varför ungdomar utför sÄdana kraftfulla handlingar. I Sverige finns idag bara en begrÀnsad kartlÀggning pÄ hur vanligt detta beteende Àr och misstankar finns om att mörkertalet Àr stort. Syfte: Att belysa hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens upplevelser av bemötande med ungdomar med direkt sjÀlvskadebeteende inom somatisk vÄrd.

Årligen rapporteras det in ungefĂ€r 320 fall av cancertumörer bland barn och ungdomar mellan Ă„ldrarna 0-18 Ă„r. I vĂ„rden av cancersjuka barn Ă€r förutom barnen, Ă€ven förĂ€ldrarna i stort behov av stöd. För att öka vĂ„rdkvalitĂ©n behöver förĂ€ldrarnas upplevelser av stöd nĂ€r barnet har en cancerdiagnos belysas. Syftet med denna studie var att belysa förĂ€ldrarnas upplevelser av stöd nĂ€r barnet har en cancer diagnos. Metoden som anvĂ€ndes var en systematisk litteraturstudie dĂ€r resultatet av 11 vetenskapliga artiklar sammanstĂ€lldes.

Blekinge Tekniska Högskola Sektionen för Management Arbetets art: C-uppsats 10p Sociologi 41-60p Titel: Den virtuella vÀrldens baksida- en studie om barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet Författare: Linda Bengtsson och Carina Nilsson Handledare: Kerstin Arnesson Abstract Uppsatsen behandlar barn och ungdomars utsatthet pÄ Internet. PÄ mÄnga plan fungerar Internet som ett verktyg och hjÀlpmedel, som dessutom skapar möjligheter till bland annat informationssökande och kontaktskapande. Datorns intrÄng i samhÀllet Àr dock inte endast av godo, utan det finns en baksida, som pÄ mÄnga sÀtt drabbar barn och ungdomar. Syftet med studien Àr att belysa barn och ungdomars utsatthet i form av sexuell exploatering och exponering vid flanering och interaktion pÄ Internet. Vilka former av sexuell exploatering och exponering förekommer och vilka blir konsekvenserna för de utsatta barnen och ungdomarna, Àr frÄgor som kommer att behandlas i arbetet.

SAMMANFATTNING: Den rÄdande lÄgkonjunkturen pÄverkar ungdomars arbetsmöjligheter negativt. Studien Àr avgrÀnsad till ungdomar mellan 18-24 Är med en halvstrukturerad intervjuform. Syftet med detta arbete var att med hjÀlp av meningskategorisering kunna tolka arbetslösa ungdomarnas upplevelser kring sin arbetslöshet frÄn den insamlade datan. Studien Àr alltsÄ kvalitativ och har genomförts med tre arbetslösa ungdomar i form av dagboksskrivande i tio dagar och ett kompletterande frÄgeformulÀr. Resultat som framkommit Àr att ungdomarna Àr missnöjda med sin situation som arbetslösa.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nÀtverksarbetet inom socialtjÀnsten upplevdes ur ett brukarperspektiv i en medelstor kommun i Sverige. I den studerade kommunen anvÀndes nÀtverksarbete som en insats för barn och ungdomar aktuella inom socialtjÀnsten. NÀtverksarbetet innebar en samverkan mellan de privata och de professionella aktörerna för att uppnÄ hÄllbara lösningar för ungdomarna och deras familjer. Studien genomfördes kvalitativt via Ätta intervjuer med förÀldrar till barn och ungdomar aktuella inom socialtjÀnsten dÀr nÀtverksarbetet hade genomförts som en insats. I resultatredovisningen och analysen har systemteori och de salutogena perspektivets tre begrepp; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet samt empowerment anvÀnds.

Bakgrund:VÄrt intresse vÀcktes av att undersöka möjligheter för ungdomar som gÄr pÄ s.k. gymnasie-sÀrskola, för att se vad de önskar för framtiden och vilka möjligheter som finns för dem. Vi tog del av regeringens och skolverkets lagstiftning och utredningar kring Àmnet och fann att ambitionsnivÄn Àr hög och mÄlsÀttningen Àr att samma villkor skall gÀlla för ungdomar med begÄvningshandikapp och s.k. normalbegÄvade ungdomar vad gÀller möjligheter pÄ arbets-marknaden och till vidare utbildning etc. VÄr erfarenhet sa oss att det sÀllan ges likvÀrdiga möjligheter för dessa bÄda grupper och vi bestÀmde oss för att undersöka hur de begÄv-ningshandikappade ungdomarna sjÀlva ser pÄ saken.Syfte:Att ta reda pÄ vad ungdomar med begÄvningshandikapp/funktionshinder har för planer efter avslutad skolgÄng vad gÀller arbete, familjebildande, resor, vidareutbildning och hur de jÀm-för sig sjÀlva med ?normalbegÄvade? ungdomar.Metod:Kvalitativ metod enligt livsberÀttelseansatsen, med intervju som verktyg.Resultat:Resultatet visar pÄ de önskemÄl som dessa ungdomar hyser om sin framtid vad gÀller arbete, familjebildning, resor och vidareutbildning.

Varje Är skadas och dödas ett antal unga personer i olyckor kopplade till jÀrnvÀgen. Att fÄ ungdomar att vilja lÀsa ett informationsmaterial om sÀkerhet Àr en utmaning eftersom de kan ha en negativ attityd till myndigheter, auktoriteter och förbud, eller helt enkelt vara ointresserade. En lösning kan vara att anvÀnda sig av emotionella budskap och skapa ett material som kÀnns personligt.Som examensarbete har jag skapat ett förslag till informationsmaterial Ät Trafikverket. Materialet bestÄr i huvudsak av en skriftlig berÀttelse eftersom jag anser att det kan vara ett bra tillvÀgagÄngssÀtt för att nÄ ungdomar med sÀkerhetsinformation. Jag har frÄgat mig vad som krÀvs för att berÀttelsen ska tilltala mÄlgruppen och hur materialet bör formges för att fÄnga deras uppmÀrksamhet..

Bakgrund: Tonsilloperation Àr den vanligaste kirurgin som utförs pÄ barn och ungdomar. Operationen medför lÄngvarig smÀrta samt hög frekvens av illamÄende. I Sverige Är 2012 kontaktade nÀstan en fjÀrdedel av alla förÀldrar till barn som genomgÄtt tonsillkirurgi sjukvÄrden p.g.a. ej acceptabel smÀrta.Syfte: Syftet var att i en nationell studie kartlÀgga farmakologiska rutiner och informationen i samband med tonsilloperation hos barn och ungdomar.Metod: Kvantitativ deskriptiv studie, vilket utfördes som en enkÀtstudie dÀr populationen var 52 öron-nÀs hals-kliniker i Sverige. Respondenter var öronlÀkare, öronsjuksköterska, anestesilÀkare och anestesisjuksköterska (totalt 163 enkÀter).Resultat: Svarsfrekvensen var 88 % frÄn totalt 47 kliniker.