SvÄrigheter med uppmÀrksamhet, impulsivitet och överaktivitet Àr vanliga bland ungdomar. Förstahandsbehandlingen vid ADHD Àr farmakologisk, men den hjÀlper inte alla och flera bieffekter rapporteras. Denna studie undersökte om en Ättaveckorskurs i mindfulness för ungdomar med ADHD skulle vara genomförbar, pÄverka deras grad av mindfulness samt pÄverka deras grad av ADHD-symtom. Sju ungdomar (14-18 Är) deltog i studien som hade en multiple case design. Resultaten visade att interventionen kan betraktas som genomförbar och att en deltagare ökade sin grad av mindfulness.

Bakgrund: Direkt sjÀlvskadebeteende Àr ett globalt vÀxande problem bland ungdomar och i synnerhet bland unga tjejer. Direkt sjÀlvskadebeteende innebÀr nÀr en person fysiskt skadar sig sjÀlv framför allt genom skÀra sig. Det finns flera bakomliggande faktorer till varför ungdomar utför sÄdana kraftfulla handlingar. I Sverige finns idag bara en begrÀnsad kartlÀggning pÄ hur vanligt detta beteende Àr och misstankar finns om att mörkertalet Àr stort. Syfte: Att belysa hÀlso- och sjukvÄrdspersonalens upplevelser av bemötande med ungdomar med direkt sjÀlvskadebeteende inom somatisk vÄrd.

Bakgrund: Motiverande samtal (MI) Àr en metod för att behandla frÀmst alkoholmissbruk, men har allt mer integrerats i behandlingen av andra substansmissbruk. Det flesta studier gÀllande MI har genomförts pÄ vuxna varför effekten av MI pÄ denna grupp Àr mest belagd. Antalet ungdomar med substansmissbruk ökar, vilket medför att en undersökning rörande studier om MI som riktas mot denna Äldersgrupp (14-24 Är) förefaller bÄde relevant och nödvÀndig. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilken effekt MI har vid arbetet med ungdomar med substansmissbruk. Metod: AllmÀn litteraturstudie.

VÄr vardag Àr prÀglad av skönhetsideal och kroppsfixering och vi bryr oss mer om hur vi serut utÄt Àn hur vi mÄr inÄt. Genom fysisk aktivitet kan man Ästadkomma en harmoni som fÄren att mÄ bra med sig sjÀlv, vare sig det Àr att se bra ut eller mÄ bra med sig sjÀlv.Detta arbete behandlar frÄgorna: Hur ser den fysiska aktiviteten ut bland barn i Ärskurserna 45?Om de inte Àr fysiskt aktiva, vad beror det dÄ pÄ? Vad Àr fysisk aktivitet för dessa barn ochhur ser de pÄ sambandet mellan fysisk aktivitet och hÀlsa? Hur förhÄller sig den fysiskaaktiviteten mellan pojkar och flickor?Vi vill ta reda pÄ hur verklighetens ser ut och om tidigare forskning stÀmmer dÄ det pÄstÄsatt dagens ungdomar Àr mer inaktiva Àn nÄgonsin. Vi vill Àven se vad som kan ligga bakomdenna inaktivitet och om barn kan sÀtta in fysisk aktivitet i ett hÀlsoperspektiv. Vi vill Àven seom det Àr nÄgon skillnad mellan pojkar och flickors fysiska aktivitet.Arbetsfördelningen mellan oss författare har varit lika fördelad under hela arbetets gÄng.VÄrt resultat visar pÄ att dagens ungdomar Àr vÀldigt aktiva bÄde i skolan och pÄ rasterna.

Bakgrund Under de senaste ?rtiondena har diagnoser av ADHD ?kat bland barn och ungdomar, troligtvis p? grund av ?kad kunskap och medvetenhet samt utvidgade diagnoskriterier. Vanliga symptom inkluderar bristande uppm?rksamhet och/eller hyperaktivitet impulsivitet. Uppskattningar fr?n Socialstyrelsen placerar f?rekomsten av ADHD bland pojkar i Sverige mellan tio och sex procent, medan f?r ungdomar generellt ?r siffran mellan fem och sju procent.

Med denna uppsats vill vi belysa barns funderingar kring livsfrÄgor och gudssyn. Vi vill Àven titta pÄ religionsundervisningen i skolan, samt hur mycket tid som Àgnas Ät ovanstÄende frÄgor. Detta Àr nÄgot vi finner intressant och spÀnnande men Àven lÄgprioriterat och i mÄnga fall kÀnsligt.VÄr frÄga Àr ?Hur tÀnker barn kring livsfrÄgor och Gud och hur kan vi som pedagoger möta barns funderingar kring livsfrÄgor och religion??Funderingar kring livsfrÄgor Àr vanligt dÄ detta Àr frÄgor som vi varje dag tampas med i vardagen, vuxna som barn. Att tro att barn och ungdomar inte funderar i den utstrÀckning som vuxna gör Àr inte sant.

OhÀlsa till följd av övervikt och fetma har kommit att bli ett stort folkhÀlsoproblem i Sverige och stora delar av vÀrlden. HÀlsosamma levnadsvanor sÄ som en god kosthÄllning och viss grad av fysisk aktivitet frÀmjar hÀlsan och förebygger samtidigt övervikt och fetma. Individers livsstil pÄverkas av en rad bakomliggande faktorer sÄ som tillgÀnglighet, nÀrmiljö och sociala kontakter. Studier visar pÄ en ojÀmlik hÀlsa, dÀr barn och ungdomar som bor i omrÄden med lÄg socioekonomisk status i högre utstrÀckning har ohÀlsosamma vanor och beteenden Àn barn frÄn andra omrÄden. I denna studie gjordes sex individuella intervjuer med ungdomar i Äldrarna 15-16 Är.

Sammanfattning: I den hÀr C-uppsatsen Àr syftet att beskriva och analysera olika potentiella förklaringsmodeller till suicidalitet bland ungdomar. Suicidalitet Àr ett sammanfattande begrepp för Äterkommande sjÀlvmordstankar, sjÀlvmordsförsök samt fullbordade sjÀlvmord. Fokus hÀr ligger pÄ sjÀlvmord bland ungdomar. Min uppsats Àr utformad som en litteraturstudie och utgörs av kvalitativa data. Insamlad data har hÀmtats bÄde frÄn nationell och internationell suicidforskning.

StyrketrĂ€ning har historiskt sett tillskrivits som en farofylld aktivitet för barn- och ungdomar.Rekommendationer frĂ„n förr ger ungdomar klartecken att styrketrĂ€na först nĂ€r de vĂ€xt fĂ€rdigt, alltsĂ„ vuxen Ă„lder. StyrketrĂ€ning har dock genom modern forskning visat sig vara vĂ€ldigt fördelaktigt Ă€ven för barn- och ungdomar dĂ„ trĂ€ningsformen kan bidra med en mĂ€ngd hĂ€lsovinningar. Dagens idrottande barn- och ungdomar utför ofta skadefyllda idrotter sĂ„som fotboll, hockey och friidrott vilka skulle kunna vara betydligt mindre skadefyllda om utövarna ökar sin kroppsliga kompetens, bentĂ€thet och styrka som styrketrĂ€ning medför. Eftersom skolvĂ€sendet Ă€r den perfekta grogrunden för kunskap sĂ„ vore Ă€ven utbildning om- och utövande av styrketrĂ€ning optimalt under dess tidiga stadium.Syftet med forskningsstudien Ă€r att undersöka unga idrottslĂ€rares attityder till styrketrĂ€ning för lĂ„g- och mellanstadieelever inom Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. De frĂ„gestĂ€llningarna som Ă€mnas undersökas Ă€r; 1) Vilka attityder till styrketrĂ€ning för barn i lĂ„g- och mellanstadiet finns representerade hos respondenterna? 2) Hur pĂ„verkar idrottslĂ€rarnas attityder till styrketrĂ€ning för barn i lĂ„g- och mellanstadiet idrottsundervisningen och i förlĂ€ngningen elevernas hĂ€lsa? 3) Är idrottslĂ€rarnas tankegĂ„ngar om styrketrĂ€ning för barn i lĂ„g- och mellanstadiet förankrade i modern forskning eller bygger de pĂ„ historiska förestĂ€llningar och rekommendationer?Studien Ă€r av kvalitativ natur dĂ„ attityder och Ă„sikter undersöktes.

Normbrytande beteenden hos barn och ungdomar Àr ett vÀxande problem med stora konsekvenser pÄ sÄvÀl individ- som samhÀllsnivÄ. Behandling med direkt barnfokus finns, men den mest framgÄngsrika behandlingen bygger pÄ förÀldramedverkan. Detta innebÀr att barn som saknar förÀldrastöd riskerar att fÄ mindre effektiv hjÀlp. Studiens tre syften var att a) undersöka effekten av en behandling med barnfokus utan förÀldramedverkan, b) utforma och utprova en telefoncoachningskomponent som behandlingstillÀgg, c) undersöka om telefoncoachningen gav tillÀggseffekter. Tio pojkar med normbrytande beteende deltog i studien.

Barn och ungdomar lÀgger idag mindre tid pÄ fysisk aktivitet och mer tid pÄ olika stillasittande aktiviteter. Genom en enkÀtundersökning riktad till barn i 10-13 - ÄrsÄldern har syftet varit att ta reda pÄ hur mycket tid de lÀgger pÄ olika fysiska aktiviteter, i skolan och pÄ fritiden, samt hur mycket tid barnen lÀgger pÄ olika skÀrmbundna aktiviteter sÄsom dator, tv och surf- och lÀsplatta. VÄr hypotes Àr att det finns ett samband mellan hög frekvens av anvÀndandet av olika skÀrmbundna aktiviteter och lÄg grad av fysisk aktivitet. NÄgot sÄdant samband har inte hittats. Undersökningen visar dock att mÄnga barn tillbringar mer Àn rekommenderad tid framför en skÀrm trots att stor del av de svarande regelbundet deltar i idrott eller annan fysisk aktivitet..

Syfte: Att beskriva vilka faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa bland ungdomar i Sverige.Metod: Litteraturstudie med en deskriptiv design. Studien Ă€r baserad pĂ„ 14 vetenskapliga artiklar sökt i databaserna "PubMed" och "Cinahl".Resultat: Det visade sig i resultatet att skilda förĂ€ldrar Ă€r en stor bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar har en större risk att drabbas av depression, Ă„ngest och att börja utöva negativa beteenden som rökning, dricka alkohol och tidig sexdebut. Andra faktorer som bidrar till psykisk ohĂ€lsa var fetma hos ungdomar och lĂ„g socioekonomisk status hos förĂ€ldrar.Slutsats: Resultatet i föreliggande studie visade att ungdomar som lever med skilda förĂ€ldrar Ă€r en stark bidragande faktor till ungdomars psykiska ohĂ€lsa. Även fetma hos ungdomarna och dĂ„lig socioekonomisk status hos förĂ€ldrar kan leda till psykisk ohĂ€lsa hos ungdomar.

Bakgrund: SjÀlvmord Àr den vanligaste dödsorsaken bland unga, en tonÄring tar sitt liv varje vecka. 30-70% av dem som tar livet av sig Àr deprimerade, 90-95% har haft nÄgon psykisk sjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vÄrdpersonalens ÄtgÀrder för att förebygga suicid hos deprimerade barn och ungdomar. Metod: En allmÀn litteratur studie genom sökning av kvalitativa och kvantitativa artiklar i elektroniska databaser och genom manuell sökning. Sammanlagt 10 artiklar granskades och analyserades.

Det finns mÄnga studier som visar att elevers konsumtion av frukt och grönsaker inte nÄr de av Svenska Livsmedelsverket rekommenderade 500 gram/ dag.?Studier visar att inte heller elever i övriga delar av vÀrlden kommer upp i denna rekommendation trots att den rekommendationen WHO har Àr 400 gram som mÄnga lÀnder sÀger sig anvÀnda. Man tror att ett lÄgt intag av frukt och grönt kan pÄverka en ökad risk för övervikt och fetma.Det pÄgÄr flera olika projekt i vÀrlden , mÄnga av dessa projekt har som mÄl att öka konsumtion av frukt och grönt. Skolan har en unik möjlighet att pÄverka barn och ungdomars framtida kostintag. Sverige har gratis skollunch och mÄnga kommuner har Àven gratis frukt till eleverna ofta frÀmst Äk 1-5.Meningen med denna studie var att ta reda pÄ om barn och ungdomar förÀndrar sitt intag av frukt och grönt under högstadietiden.

Bakgrund: Barnfetma Àr pÄ vÀg att bli ett stort folkhÀlsoproblem i samhÀllet. 42 miljoner barn under fem Är Àr överviktiga i vÀrlden. God sjÀlvkÀnsla Àr viktigt för det psykiska vÀlbefinnandet. Syfte: Vi vill undersöka om en överviktig ungdom löper större risk att drabbas av lÄg sjÀlvkÀnsla jÀmfört med en normalviktig ungdom. Metod: Vi har gjort en litteraturstudie dÀr vi har analyserat tio vetenskapliga artiklar.