Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka effekterna av akupunktur och akupressur sett ur ett patientperspektiv samt även ge exempel inom några områden där akupunktur och akupressur visat ge effekt eller ingen effekt. Metoden för studien är en litteraturstudie. Resultatet visade att akupunktur och akupressur ger positiv effekt på många områden, till exempel att farmakologisk behandling tillsammans med akupunktur var effektivare än endast farmakologisk behandling. Den visade också att akupunktur inte gav någon effekt på allergisk rhinit.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur professionella hjälpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprätthåller hjälpande relationer samt vilken syn de har på betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anställda på psykiatriska kliniken i Norrland, varav två kvinnor och två män som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna såg relationen som väldigt viktig, både för att få till stånd en behandling men också för att upprätthålla en pågående behandling. Relationen i sig ansågs vara en bärare av hjälpen såväl som en hjälp i sig.

Huvudvärk av spänningstyp (HST) är den vanligast förekommande formen av huvudvärk och dess höga prevalens leder till stora kostnader för samhället. Syftet med denna litteraturstudie var att fastställa effekten av olika icke farmakologiska behandlingar vid behandling av HST. Sökning genomfördes i databaserna Medline, AMED, PEDro, Cochrane, Spriline och PsycINFO för artiklar publicerade från 1992 fram till maj 2002. Trettio artiklar uppfyllde inklusionskriterierna. För att fastställa kvaliteten på studierna användes två olika utvärderingsmodeller: NHMRC och SBU.

I denna uppsats har vi uppmärksammat förskollärares samarbete mellan förskola och förskoleklass. Syftet med studien är att belysa hur samverkan tar form i övergången mellan förskola och förskoleklass. Vi behandlar hur förskolor kan arbeta skolförberedande, hur arbetet i förskoleklass startas upp samt vad ett samarbete mellan verksamheterna går ut på. Vi har läst in oss på texter och relevant pedagogisk forskning på området och utifrån detta gjort intervjuer med förskollärare i både förskolan och förskoleklassen. Det resultat vi kommit fram till är att det huvudsakliga samarbete som finns mellan verksamheterna är det som förekommer när barnen ska byta verksamhet.

Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgått behandling på Mariamottagningarnas ungdomsenheter. Frågeställningen var: Finns det specifika faktorer som har samband med behandlingssammanbrott hos ungdomar som genomgått behandling på Mariamottagningarnas ungdomsenheter? Denna tvärsnittsstudie baserades på sekundärdata ifrån UngDOKs in- och utskrivningsformulär. Resultatet visade att många faktorer spelar in och att flertalet faktorer har en tydlig inverkan på behandlingssammanbrott. Missbruk i uppväxtmiljön, familjens etnicitet samt familjestrukturen visade sig vara faktorer som påverkar att ungdomar i större grad avbryter sin behandling i förtid.

Uppmärksamhet/övervakning (monitoring) är en viktig komponent vid utvecklandet och vidmakthållandet av insomni. Genom medveten närvaro (MN) kan förmågan att rikta uppmärksamheten tränas upp. Syftet med studien var att undersöka effekten av MN och beteendeterapi (BT) vid behandling av primär insomni hos personer med hög uppmärksamhet/övervakning av sömnrelaterade stimuli. Behandlingens effekt på sömn och uppmärksamhet samt en eventuell sekundär effekt på oro och ruminering undersöktes. En single-subject design med en konstruktiv strategi användes och två behandlingar gavs, där hälften av deltagarna fick BT och hälften fick BT+MN.

Denna undersökning avser att belysa vad personalen anser är de bästa insatserna de kan göra för patienter med högfungerande autism. Intervjuer har utförts på en psykiatrisk klinik inom länet angående vad deras tankar är. Personalen bestod av fyra yrkeskategorier läkare, psykologer, arbetsterapeuter samt sjuksköterskor. Resultaten visar att de olika yrkesgrupperna har ett flertal gemensamma tankar kring personer med högfungerande autism, exempelvis vad dessa personers begränsningar består av, att en förtroendefull relation samt hög kontinuitet är viktiga faktorer i behandlingen. De skiljer sig åt när det gäller vilken vårdinstans som är mest adekvat.

Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva vilka behov som de intagna på anstalt anser sig ha i samband med utslussning. Syftet är vidare att belysa om socialtjänsten och kriminalvården erbjuder tillräcklig stöd och hur samarbetet mellan organisationerna beskrivs.Frågeställningar: ? Vad har de som skall slussas ut från anstalt för behov av hjälp och stöd?? Hur uppfattar de som skall slussas ut från anstalt, möjligheten att få den hjälp och det stöd av kriminalvården och socialtjänsten, som de behöver?? Hur fungerar samarbetet mellan kriminalvården och socialtjänsten i arbetet med utslussning av intagna från anstalter?Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning för att söka kunskap om vad före detta intagna har för behov av insatser i samband med utslussning från anstalt. Vi genomförde semistrukturerade intervjuer med före detta interner och representanter för frivård, anstalt och socialtjänst. Huvudsakliga resultat: Undersökningen visar att socialtjänstens och kriminalvårdens insatser vid utslussningen av interner samt deras samarbete i vissa fall kan anses som bristfälligt.

Syfte: Urininkontinens är ett folkhälsoproblem som berör åtminstone 500 000 svenskar.  Studiens syfte var att kartlägga sjukgymnastisk behandling med bäckenbottenträning, vid urininkontinens hos kvinnor, på primärvårdsnivå i Uppsala län. Metod: Studien hade en kvantitativ och deskriptiv design. Data samlades in via en webbenkät som skickades till alla sjukgymnaster på primärvårdsnivå i Uppsala, både offentligt anställda och privata sjukgymnaster med landstingsavtal. Resultat: 96 sjukgymnaster tillfrågades om deltagande i studien varav 65 besvarade enkäten (68 %). Drygt hälften av respondenterna behandlade med bäckenbottenträning. Antalet patienter som behandlades var lågt. Det var få patienter som remitterades från andra vårdgivare.

Kronisk njursvikt är en sjukdom som påverkar hela individens liv, både fysiologiskt och psykologiskt. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om hur det dagliga livet påverkas hos personer som genomgår peritonealdialys. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades och analysen resulterade i sex kategorier: Behov av information inför behandling; beroende av behandling, vårdpersonal och anhöriga; möjligheter och begränsningar i det aktiva livet; förändringar i hemmiljön; motiverande faktorer till fortsatt behandling samt rädsla för döden. I resultatet framkom det att personer som genomgick peritonealdialys hade en känsla av att vara beroende. Detta kan härröras till att behandlingen är essentiell för överlevnaden, livet är inte förenligt utan dialys.

Att som ambulanssjuksköterska behandla patienter med hypoglykemi i hemmet är en vanlig åtgärd, i relation till den ökade belastningen på akutmottagningarna är det viktigt att kunna identifiera vilka patienter som behöver transporteras in till sjukhus. De flesta av patienterna vill stanna kvar i hemmet efter behandling, att vara medveten om vilka potentiella risker som finns om patienten stannar kvar hemma kan göra att det är lättare att bedöma vilken patient som bör åka med till sjukhus.Syftet med denna studie är att belysa riskerna med att patienter som behandlas för hypoglykemi kvarstannar i hemmet. Studien genomfördes i form av en litteraturstudie. Sökningar gjordes i databaserna PubMed samt Cinahl. Dessa sökningar resulterade i fyra artiklar som inkluderades i resultatet.Under analysen av artiklarna framkom två problemområden, risk för återkommande hypoglykemi samt bristande uppföljning. För att kunna identifiera de patienterna som har ökad risk för återkommande hypoglykemi krävs en adekvat bedömning av sjuksköterskan samt att det finns beslutsstöd till hjälp.

Tuberkulos (tbc) är en luftburen droppsmitta orsakad av mykobakterium tuberkulosis. Tbc är den sjukdom som efter AIDS orsakar flest dödsfall, trots att botande behandling finns. Behandlingen är krävande för den tbc-smittade att genomgå och bygger på en kombination av en rad antibiotika som måste intas under minst sex månader. Ett avvikande i behandlingen kan resultera i att mykobakterium tuberkulosis blir resistent mot de ordinerade antibiotika. Följsamhet av långtidsbehandlingar som tbc-behandling graderas till 50 %.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur eleverna upplever gruppstärkande samarbetsövningar och om de förstår att innehållet i övningarna har som mål att de ska uppleva delaktighet och trygghet i gruppen. Vi ville även undersöka om det fanns någon skillnad mellan eleverna i år 1 och år 2 i fråga om ovanstående. Vi genomförde gruppstärkande och samarbetsinriktade övningar i två skilda klasser. Övningarna genomfördes vid flera olika lektionstillfällen under 4 veckor, och var av lite olika karaktär. Metoderna vi använde oss av i undersökningen för att se om syftet förverkligades var en enkät, gruppintervjuer och deltagande observationer.

Syftet med denna studie var att undersöka undersköterskors och sjuksköterskors uppfattningar av sin egna och varandras arbetsuppgifter i det gemensamma omvårdnadsarbetet. Ytterligare frågeställning som författarna ville få besvarad var hur deras samarbete fungerade. Metoden som användes var en fenomenografisk analysmetod för att ta reda på informanternas variationer av uppfattningar om det valda fenomenet. Detta åstadkoms genom semistrukturerade intervjuer med fem undersköterskor och fem sjuksköterskor på två avdelningar på UMAS. Resultatet redovisas i form av totalt 27 underkategorier som utformats efter informanternas uttalanden.