Den hÀr artikeln behandlar vad de bakomliggande orsakerna till popup-annonsers kraftiga nedgÄng under de senaste Ären berott pÄ. Popup-annonser pÄ Internet vÀcker stor irritation hos mÄnga anvÀndare och fÄ uppskattar de annonsfönster som kommer upp framför dem pÄ datorn. Ett svar pÄ att annonsverktyget Àr föga uppskattat var nÀr Microsoft lanserade Service Pack II till Windows XP som innehöll ett popup-filter. Vid lanseringen av popup-filtret sjönk antalet visningar i Europa med cirka 35 procent. Men Àven innan filtret kom mÀrktes en nedgÄng av antalet visningar pÄ grund av restriktivare anvÀndning frÄn portaler till följd av klagomÄl och kritik frÄn besökare.

I Sverige Àr intresset stort för att arbeta mot en bÀttre miljö. Allt fler inser att vi inte kan leva som vi gör nu. Vi Àr 9 miljoner invÄnare som tillsammans förbrukar 17 000 ton livsmedel dagligen. Vi mÄste anpassa oss till de naturliga kretsloppen, för att inte Àventyra nÀsta generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Vid FN-konferensen 1992 i Rio de Janeiro kom vÀrldens lÀnder överens om gemensamma strategier för att lösa nÄgra av de svÄraste problem som vÀrlden stÄr inför som till exempel miljöförstöring, överutnyttjande av jordens naturresurser, fattigdom och hÀlsoproblem (United Nation, 2002).

SAMMANFATTNINGCirka 347 miljoner mÀnniskor lever med diabetes och dödsfallen dÀr sjukdomen Àr orsakenberÀknas öka med mer Àn 50 procent inom de nÀrmsta tio Ären. Typ 2-diabetes Àr denvanligaste formen av diabetes i vÀrlden och omfattar 90 procent av all diabetes. Det Àr englobal ökning av typ 2-diabetes som har ett samband med minskad fysisk aktivitet och ökningav kroppsvikten. LivsstilsförÀndringar, som omfattar kostomlÀggning och ökning av denfysiska aktiviteten, har en avgörande roll i behandlingen av typ 2-diabetes och det krÀvs ettstort eget ansvar av patienten för att minskar risken för att drabbas av allvarligakomplikationer som exempelvis hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. Trots att livsstilsförÀndringar Àrviktiga sÄ Àr oftast följsamheten lÄg vilket gör att det Àr viktigt att belysa vilka faktorer sompÄverkar följsamheten till livsstilsförÀndringar.Syftet var att belysa vilka faktorer som pÄverkar följsamheten till livsstilsförÀndringar hospersoner med typ 2-diabetesEn litteraturöversikt gjordes utifrÄn 15 inkluderade artiklar.

VÄrt examensarbete Àr en undersökning av vad det Àr som pÄverkar köpare och sÀljare att vÀlja vilken mÀklare man vill ha för att köpa eller sÀlja lantbruksfastigheter. Det har ocksÄ varit vÄr avsikt att försöka utröna vilka kanaler som kan vara pÄverkande för valet. För att fÄ en bredare uppfattning har vi valt att göra enkÀtundersökningar som sedan har stÀllts samman och redovisas i denna rapport. De mÄlgrupper vi har skickat enkÀter till Àr banker och revisionsbyrÄer samt sÀljare och köpare av jordbruks- och skogsfastigheter. Bankernas och revisionsbyrÄernas enkÀter har vi distribuerat via e-post för rationellaste hantering.

Denna uppsats handlar om hur ledaren kan motverka negativa attityder hos medarbetarna under ett planerat förbÀttrings- och förÀndrings arbete i ett affÀrssystem. De flesta företag har nÄgon form av förbÀttrings- eller förÀndringsarbete eftersom det kontinuerligt sker förÀndringar i företagen. Litteraturen visar att det ofta Àr förekommande att det i samband med en planerad förÀndring uppstÄr nÄgon form av motstÄnd hos medarbetarna. Cirka 80 procent av medarbetarna upplever förÀndringar som hot och bara cirka 20 procent av medarbetarna ser förÀndringen som en möjlighet. Negativa upplevelser kring förÀndringar fÄr ofta större genomslagskraft Àn de positiva.

Under Är 2010 ökade antalet företagsamma personer med 2,5 procent frÄn föregÄende Är, vilket Àr positivt för svenskt företagande. I Sverige finns cirka 900 000 företag och smÄföretag utgör cirka 99 procent av dessa företag. SmÄföretag har problem med att erhÄlla extern finansiering vilket Àr ett vitt omdiskuterat Àmne eftersom finansiering Àr av stor vikt för smÄföretags överlevnad och tillvÀxt, för att driva den ekonomiska tillvÀxten framÄt och skapa nya arbetstillfÀllen i samhÀllet. För att övervinna utmaningarna Àr det viktigt att företag hittar nya kreativa lösningar för att erhÄlla de nödvÀndiga resurser de behöver för att bedriva verksamheten. Denna alternativa finansiella lösning benÀmns finansiell bootstrapping som Àr en strategi för att finansiera företag genom anvÀndning av metoder som resulterar i att företag inte behöver höja det egna kapitalet eller lÄna pengar.Syftet med studien Àr att skapa en djupare förstÄelse för finansiella bootstrappingmetoder i smÄ tillvÀxtföretag genom att: (1) beskriva finansiella bootstrappingmetoder som smÄ tillvÀxtföretag kan anvÀnda sig av, (2) identifiera bakomliggande faktorer för anvÀndningen av finansiella bootstrappingmetoder i smÄ tillvÀxtföretag, (3) identifiera hur anvÀndningen kan ta sig uttryck i smÄ tillvÀxtföretags utveckling och (4) att utveckla en modell för finansiell bootstrapping i smÄ tillvÀxtföretag.

Denna rapport utreder huruvida feedforwardreglering av ventilationssystemet pÄ Kiruna flygplats leder till lÀgre energianvÀndning. Rapporten jÀmför ett feedforwardreglerat system simulerat i Simulink med ett feedbacksystem som motsvarar det existerande systemet pÄ Kiruna flygplats. JÀmförelsen görs pÄ flÀktens energianvÀndning och rapporten anvÀnder sedan energianvÀndning för vÀrme och kyla för att avgöra huruvida systemet Àr ekonomiskt gÄngbart. Systemet Àr tÀnkt att kunna anvÀndas i alla miljöer med kÀnda störningar i avseende till tid och storlek som till exempel flygplatser, biosalonger, teatrar och sÄ vidare.Rapporten ger en kort teoretisk bakgrund till hur ventilationskrav, reglerteknik, feedforwardreglering och feedbackreglering fungerar för att sedan gÄ vidare till att redogöra för de förutsÀttningar som gÀller för Kiruna flygplats med avseende pÄ klimatskalets tÀthet, rummens volymer och utformning och drifttiden för ventilationssystemet. Med hjÀlp av simuleringar i Simulink görs en jÀmförelse av energianvÀndning dÄ de bÄda systemen Àr optimerade utan att för den sakens skull kompromissa med kvalitén pÄ inomhusmiljön.

Förekomsten av lÄngvariga smÀrtor i befolkningen ligger pÄ 40-50 procent och Ätminstone en fjÀrdedel av de drabbade har svÄrigheter att leva med sin smÀrta. Förekomsten av lÄngvarig generaliserad smÀrta eller chronic widespread pain (CWP) Àr ungefÀr 7 procent och det Àr ungefÀr dubbelt sÄ vanligt hos kvinnor som hos mÀn. Syfte Syftet med studien Àr att beskriva unga personers upplevelser av att leva med lÄngvarig generaliserad smÀrta och deras syn pÄ sin rehabilitering Metod Multipla fallstudier gjordes med kvalitativa intervjuer.I studien ingick 10 unga patienter mellan 18-23 Är med generaliserad smÀrta. Patienterna skall ha fÄtt en diagnos eller ha genomgÄtt en smÀrtutredning vid smÀrtrehab pÄ Sunderby sjukhus. Intervjuerna gjordes utifrÄn en intervjuguide, bestÄende av öppna frÄgor.

Förekomsten av lÄngvariga smÀrtor i befolkningen ligger pÄ 40-50 procent och Ätminstone en fjÀrdedel av de drabbade har svÄrigheter att leva med sin smÀrta. Förekomsten av lÄngvarig generaliserad smÀrta eller chronic widespread pain (CWP) Àr ungefÀr 7 procent och det Àr ungefÀr dubbelt sÄ vanligt hos kvinnor som hos mÀn. Syfte Syftet med studien Àr att beskriva unga personers upplevelser av att leva med lÄngvarig generaliserad smÀrta och deras syn pÄ sin rehabilitering Metod Multipla fallstudier gjordes med kvalitativa intervjuer.I studien ingick 10 unga patienter mellan 18-23 Är med generaliserad smÀrta. Patienterna skall ha fÄtt en diagnos eller ha genomgÄtt en smÀrtutredning vid smÀrtrehab pÄ Sunderby sjukhus. Intervjuerna gjordes utifrÄn en intervjuguide, bestÄende av öppna frÄgor. Intervjuerna spelades in pÄ band, transkriberades och analyserades via en manifest innehÄllsanalys. Resultat Analys av materialet gÀllande frÄgestÀllningen att leva med lÄngvarig generaliserad smÀrta- hur upplevs det resulterade i följande 6 kategorier, hur smÀrtan pÄverkar vardagen, omgivningens reaktioner och bemötande, att vara ung fördelar/nackdelar, strategier för att hantera sin situation och betydelsen av diagnostiseringen.

Ett experiment genomfördes i avsikt att undersöka huruvida reducerande av detaljerad information i ansiktsbilder ökar det systematiska felet och minskar precisionen i Äldersbedömningen. 20 ansiktsbilder visades dels i sitt ursprungliga utförande men ocksÄ med reducerad information genomen stokastisk ersÀttning av bildelement med svarta sÄdana omfattade 30 och 60 procent av bildelementen för 60 personer mellan 14-67 Ärs Älder av vilka 24 var kvinnor. Exponeringstiden fick vÀljas fritt av försökspersonerna. Experimentet visar att reduktion i detaljerad information pÄverkar den systematiska avvikelsen och noggrannheten i ÄldersbestÀmningen. Detta överensstÀmmer generellt med tidigare undersökningar..

Bakgrund SmĂ„ företag Ă€r en stor del av det svenska nĂ€ringslivet, och trots att de stora svenska företagen utgör enbart 0,1 procent stĂ„r de för 40 procent av omsĂ€ttningen och de anstĂ€llda i det svenska nĂ€ringslivet. Det hĂ€r innebĂ€r stor konkurrenskraft gentemot de smĂ„ och medelstora företagen. Även EU engagerar sig i att öka de smĂ„ och medelstora företagens konkurrenskraft gentemot stora aktörer pĂ„ marknaden dĂ„ de pĂ„verkar marknadens ekonomiska tillvĂ€xt, innovation, sysselsĂ€ttning och sociala interaktion. Vi kan Ă€ven se svĂ„righeter för smĂ„ företag, som exempelvis ökad konkurrens genom globalisering, frĂ„n stora aktörer, e-handelsutveckling samt tillvĂ€xthinder. DĂ„ konkurserna inom handeln har ökat ser vi det som intressant att undersöka smĂ„ företagares konkurrenskraft pĂ„ den svenska detaljhandelsmarknaden.Syfte Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera faktorer för konkurrenskraft och analysera dess betydelse, samt belysa utvecklingsmöjligheter för smĂ„företag inom detaljhandeln pĂ„ den svenska marknaden.MetodArbetet utgĂ„r frĂ„n en deduktiv ansats dĂ€r en kvalitativ datainsamling har genomförts med utgĂ„ngs punkt i sekundĂ€rdata genom en litteraturstudie.

BakgrundRegelbunden fysisk aktivitet pÄverkar kroppens alla vÀvnader och flera studier visar ett samband mellan ökad fysisk aktivitet och minskad sjuklighet och förtidig död. Omkring 60 procent av den vuxna befolkningen i vÀrlden inte anses vara tillrÀckligt fysiskt aktiva för att upprÀtthÄlla en god hÀlsa. Fysisk inaktivitet Àr ett stort folkhÀlsoproblem i Sverige dÄ 42 procent av mÀnnen och 46 procent av kvinnorna inte anses vara tillrÀckligt fysiskt aktiva. Flera mÄlomrÄden i folkhÀlsopolitiken syftar till att ha mer hÀlsofrÀmjande insatser i samhÀllet genom bland annat att öka den fysiska aktiviteten i befolkningen. Fysisk aktivitet Àr en evidensbaserad behandling av flera kroniska sjukdomar och Àr kÀnd för att vara den mest effektiva som samtidigt medför fÄ biverkningar eller risker.

Bakgrund; FörskrivningsrÀtten kan ge distriktssköterskan möjlighet att diagnostisera eventuella sjukdomar, förskriva lÀkemedel och följa upp under behandlingens gÄng utan att nÄgon annan profession behöver konsulteras. Detta innebÀr att distriktssköterskor kan fÄ en ökad helhetssyn i omvÄrdanden av patienten och dÀrmed kan omvÄrdanden bli mer personcentrerad. Trots dessa positiva faktorer finns det studier som sÀger att endast 45 procent av alla distriktssköterskor i den kommunala hÀlso- och sjukvÄrden anvÀnder sin förskrivningsrÀtt nÄgra enstaka gÄnger i veckan, och drygt 40 procent nÄgon gÄng i mÄnaden. Detta visar pÄ att en del distriktssköterskor förskriver regelbundet, andra mer sÀllan och en del aldrig. Med anledning av detta vill författaren till denna studie beskriva hur distriktsköterskor upplever möjligheten att förskriva inom den kommunala hÀlso- och sjukvÄrden.

Att fler och fler barn blir överviktiga Ă€r idag ett hĂ€lsoproblem och om inget görs för att bryta trenden kommer problemet kvarstĂ„ och kanske öka i framtiden. Detta kan leda till mĂ„nga olika problem bĂ„de psykiska och fysiska hos de drabbade. Övervikt och fetma kan bero pĂ„ en mĂ€ngd olika faktorer och det Ă€r svĂ„rt att urskilja en enskild faktor. Samtidigt som antalet överviktiga barn ökar sĂ„ ökar ocksĂ„ mediekonsumtionen hos barn. Ett barn i Sverige ser i genomsnitt pĂ„ TV tvĂ„ timmar om dagen.

Aktörerna i begravningsbranschen verkar inom ett vÀldigt kÀnsligt omrÄde, dÀr det Àr viktigt att allt gÄr rÀtt till, och att ingen kÀnner sig lurad. Kunderna Àr emotionella vilket gör att ett extra ansvar vilar pÄ begravningsbyrÄerna. Trots det Àr det en sluten bransch, utan statlig tillsyn och dÀr de enskilda aktörerna i mÄngt och mycket kontrollerar sig sjÀlva.Fonus, det överlÀgset största begravningsföretaget i Sverige, gick i mitten av 00-talet igenom en svÄr ekonomisk kris, som man dock lyckades vÀnda pÄ vÀldigt kort tid. Bland annat genom avveckling av verksamheten i Danmark och Finland, och en omfattande omorganisation av verksamheten i Sverige. Vi har tittat nÀrmare pÄ Fonus och ser i dag en organisation som Àr spretigare till sin bolagsstruktur.