Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på hur de verksamma pedagogerna definierar begreppet läs- och skrivsvårigheter samt vilket stöd de kan ge de elever som har läs- och skrivsvårigheter. Metoden som vi har använt oss av i vår undersökning för att samla in information från våra respondenter är via en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Resultatet visar att kunskaper om vad begreppet läs- och skrivsvårigheter innebär finns hos de verksamma pedagogerna, men de anser sig inte ha tillräckligt med kunskap, vare sig teoretisk eller praktisk, för att ge stöd åt dessa elever. I genomsnitt finns det 2-3 elever i varje klass som har läs- och skrivsvårigheter och många av dem får specialhjälp, men behovet av hjälp finns hos fler elever. Vår slutsats utifrån vår undersökning är att behoven av extra stöd bland eleverna är större än vad vi i början trodde.

Syftet med studien var att undersöka lärares uppfattningar av begreppet ekosystemtjänster samt hur deras förhållningssätt människa? miljö framträder när de beskriver sin ekologiundervisning. Studien utfördes som en semistrukturerad intervju, där såväl ekosystemtjänster som begrepp, som ekologiundervisning diskuterades. Analysen av intervjutranskripten gjordes med utgångspunkt i fenomenografin. De viktigaste resultaten är dels att begreppet ekosystemtjänst kan uppfattas på tre kvalitativt skilda sätt: Människan hjälper ekosystemen, människan drar nytta av ekosystemen samt ekosystemtjänster är en omskrivning av ekologi; dels att informanterna tenderar att förhålla sig antingen distanserat eller involverad i förhållandet människa ? miljö.

Den här uppsatsen presenterar resultat från intervjuer med åtta lärare på grundskolan angående begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att få svar på hur lärare på grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning.Rapportens första del tar upp hur lärarrollen har förändrats, synen på begreppet handledning samt hur olika handledningstillfällen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas åsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lärares syn på handledning.Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och råd på hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, särskilt när det gäller elever i svårigheter. Respondenterna vill även att handledningstillfället ska föregås av observation. Detta skiljer sig från vad litteraturen säger.

Identitet har länge varit föremål för diskussion, både inom filosofi och inom juridik. Min avsikt var att försöka utröna om det finns ett sammband mellan hur filosofer respektive jurister identitesbegreppet, vad gäller ting jag har använt en text skriven av en nutida filosof för att försöka utröna hur filosoferna ser på identitesbegreppet. För att kunna utröna hur jurister ser på begreppet har jag studerat ett antal rättsfäll. jag har inte kunnat hitta några direkt synbara kopplingar mellan hur begreppet"identitet"används inom filosofin respektive inom juridiken. De har helt enkelt för olika utgångspunkter och för olika värden att tillvarata.

Syftet med vårt examensarbete är att få en förståelse för och beskriva hur barn resonerar kring vänskap. Frågeställningarna var: Vilken förståelse har barn i åldrarna 3-5 år respektive 10-11 år för begreppet vänskap? Hur resonerar barn i åldern 3-5 år respektive 10-11 år kring vänskap? Vilka centrala begrepp används för att beskriva vänner? Vilka könsmässiga skillnader och likheter syns i förståelsen av vänskap? Vilka åldersmässiga skillnader och likheter syns i förståelsen av vänskap? Examensarbetet är baserat på kvalitativa intervjuer med barn i åldrarna 3-5 år och 10-11 år på en förskola/skola. Vi har också använt oss av relevant litteratur och doktorsavhandlingar inom forskningsområdet kopplat till vår undersökning. Främst har vi använt oss av Corsaros teori om kamratkultur. Resultatet av studien visar att barn i åldrarna 3-5 år respektive 10-11 år har en förståelse för begreppet vänskap.

Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslärare på grundskolans tidigare år definierar begreppet hälsa, hur de arbetar med begreppet i sin undervisning samt hur de förbereder eleverna för möjligheten till ett hälsosamt liv i framtiden.Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer med fyra behöriga idrottslärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa. Samtliga idrottslärare arbetar inom samma kommun på två olika skolor, i en ort söder om Stockholm.Resultatet av intervjumaterialet är att idrottslärarna var eniga om att de genom sin undervisning i hälsa vill skapa positiva upplevelser av fysisk aktivitet. Då samtliga arbetar i skolans tidigare år menar de att den fysiska aktiviteten är den främsta på lektionerna i idrott och hälsa, att eleverna får rörelseglädje och tycker det är roligt med fysisk aktivitet samt att de får kroppskännedom, sedan menar de att man kan arbeta vidare med kopplingen mellan fysisk aktivitet och hälsa. Att eleverna får lära sig sambandet mellan fysisk, psykisk och social hälsa, men också att känna sig delaktig och känna att man är en i sammanhanget. Ett livslångt lärande om hälsa var de flesta idrottslärarna medvetna om att ge sina elever.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att få kunskap om skolledares skilda erfarande och hanterande av den egna skolans kultur. En intervjustudie med fem skolledare utfördes med utgångspunkt från följande teman:? begreppet skolkultur, ? skolledare i förhållande till skolkultur ? pedagogen i förhållande till skolkultur ? skolutveckling i förhållande till skolkultur.Teori: Den teoriram som låg till grund för studien har inspirerats av fenomenografi och därmed andra ordningens perspektiv. Detta genom att av skolledare ta del av deras skilda sätt att erfara och hantera den egna skolans kultur. Det centrala har varit att söka efter variationer, vilket står i centrum i en fenomenografisk ansats.

Denna studie undersöker begreppet elevnära som används i Kursplan för Svenska från år 2008. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem yrkesverksamma lärare för att ta reda på deras tolkningar. Skolverkets förklaring av begreppet utforskas även.Intervjuernas resultat analyseras enligt en fenomenografisk ansats och lärarnas åsikter har placerats in i ett antal beskrivningskategorier. Analyserna av resultaten visar att både de intervjuade lärarna och Skolverket ser till flera olika aspekter av vad elevnära innebär, men Skolverket har dock en bredare syn.Alla de intervjuade lärarna har olika definitioner, vilket visar att det är problematiskt att i ett styrdokument använda ett begrepp där tolkningsfriheten kan vara stor. I och med att kursplanerna är målstyrda är det viktigt att dessa mål är tydliga så att lärarna kan förstå dem.

Vi ville med detta arbete fördjupa oss i vad begreppet musiskt innebär för oss som blivande lärare i grundskolan. Vi har studerat aktuell litteratur i ämnet samt gjort ett antal intervjuer med personer som är verksamma i grundskolan. I begreppet musiskt ryms all skapande verksamhet såsom musik, dans, bild, drama och rörelse. Människan ses som en helhet i en helhet och bör därför inte leva i en uppdelad tillvaro. I skolan innebär detta att allt lärande ska ingå i ett meningsfullt sammanhang och att det ska vara lustfyllt.

Detta examensarbete behandlar begreppet inlärningsstilar. Uppsatsen är en litteraturstudie där fyra forskare står i centrum: Rita Dunn, Michael Grinder, Eric Jensen samt Barbara Prashnig. Alla dessa fyra forskare har intressanta tankaromkring ämnet inlärningsstilar. Jag har valt att itta lite närmare på hur dessa fyra forskare förhåller sig till begreppen inlärning, inlärningsstilar samt inlärningssvårigheter. Syftet med uppsatsen är att öka min förståelse för hur elever lär sig.

Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på om KASAM-begreppet, trots att det har några år på nacken, fortfarande ses som betydelsefullt. Vi utgick från personalens perspektiv gällande KASAM's betydelse för barn 0-12 år, placerade på institution eller med någon form av insats från öppenvården. Genom kvalitativa intervjuer tog vi del av personalens erfarenheter av KASAM's betydelse för barnen, hur de arbetar och om de metoder de använder sig av , ger möjlighet att skapa en känsla av sammanhang för barnen. Vid tolkningen av vårt intervjumaterial utgick vi från tre teman baserade på våra frågeställningar. Det som framkom av materialet var att KASAM har stor betydelse för barnens välbefinnande.

Individualiserad omvårdnad är något både patienter och sjukvårdspersonal strävar efter. För att legitimera individualiserad omvårdnad som eftersträvansvärd krävs dock en förankring av begreppet i omvårdnadsvetenskaplig litteratur. Studiens syfte är att utifrån omvårdnadsvetenskaplig litteratur undersöka:? Vad individualiserad omvårdnad är? Hur denna individualiserade omvårdnad beskrivs i omvårdnadsteoretisk litteratur? Hur individualiserad omvårdnad kan uppnås? Hur omvårdnad kan se ut när den inte är individualiseradDatamaterialet består av omvårdnadsteoretisk litteratur från sent 1800-tal fram till idag och resultatet visar att individualiserad omvårdnad är grunden för god omvårdnad. Denna goda och individualiserade omvårdnad skapas i en jämbördig relation mellan sjuksköterska och patient, en relation där sjuksköterskan lyssnar och kommunicerar.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att utreda de två begreppen inom skadeståndsrätt: uppsåt och oaktsamhet. Om författningar och andra föreskrifter inte ger ett tydligt svar huruvida en handling skall anses uppsåtlig eller vårdslös, gör domstolar en fri bedömning. Denna uppsats redogör för gällande praxis. Uppsatsen analyserar i mindre utsträckning hur de två begreppen tillämpas inom försäkringsrättsliga och straffrättsliga sammanhang. Enligt ny försäkringsavtalslag som gäller sedan 2005 försvinner begreppet grov vårdslöshet.

Denna rapports syfte är att studera hur eleverna upplever ovh uttrycker sig kring sina möjligheter till inflytande och medbestämmande i fritidshemmet. Det barndomssociologiska perspektivet som vi använt i denna studie är ett relativt nytt perspektiv, som utgår från barnen själva. Denna teori ser barn som aktörer och medskapare av sin egen verklighet, den barndom de upplever här och nu. Studiens empiriska data samlades in via elevintervjuer som transkriberades samt via bilddokumentation. Fotografierna har eleverna själva tagit.

Syften med vår studie var att undersöka begreppet utanförskap och dess koppling tillvissa bostadsområden. Vi intervjuade personer verksamma inom socialt arbete, och medstrategiskt ansvar för att implementera politiska direktiv gällande att bryta utanförskapet.Undersökningen genomfördes med semistrukturerade kvalitativa intervjuer samt enfokusgruppintervju, och informanterna tillfrågades om sina uppfattningar om begreppenutanförskap och utanförskapsområden. Vi fann att informanterna definierade utanförskapsbegreppetgenom att prata om vad utanförskap inte är. Ett motsatsförhållande uppvisadesi resonemang kring innanförskapet och dess beståndsdelar. Informanterna uppgaväven delaktighet som en motsats till utanförskap, och arbete som en viktig komponenti delaktigheten.