Företag och offentliga organisationer måste marknadsföra sig. En affär måste locka kunder, ett företag investerare och en kommun turister, företag och fler invånare. I dagens samhälle blir det allt viktigare att prioritera varumärkesorientering för att kunna upprätthålla sitt attraktionsvärde.Denna studie kommer att inrikta sig mot Gävle kommun och undersöka hur de arbetar med varumärkesorientering och hur de använder de Begrepp och metoder som finns inom ämnet. De frågeställningar som ställts är direkta och konkreta, och de ställs upp här nedan: Vad är ett varumärke enligt Gävle kommun?                    Hur etablerar Gävle kommun ett nytt/nya varumärken?Hur använder sig Gävle kommun av Storytelling, kärnvärden och varumärkesorientering?Vilken kompetens finns inom Gävle kommun gällande etableringen av ett nytt varumärke?       Gällande metod användes ett strategiskt urval för att därefter kombinera detta med kvalitativ metod och ett kvalitativt perspektiv, för att tillsammans kunna ge bästa möjliga skildringen av hur det fungerar inom en organisation. Eftersom vår studie och undersökning främst grundar sig på intervjuer var valet enkelt.

Studiens syfte är att undersöka eventuella skillnader i användningen av tre centrala Begrepp (missbruk, tungt missbruk samt öppenvård) inom missbruksvården. De frågeställningar som behandlas är; (I) Hur används de centrala Begreppen; missbruk, tungt missbruk och öppenvård i texter kring missbruksvård? (II) Om det föreligger skillnader i användandet av de tre centrala Begreppen, vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? (III) Hur kan Begreppshanteringen utav de tre centrala Begreppen förstås utifrån socialkonstruktivismen? Studien har genomförts som en litteraturstudie där resultatet har analyserats utifrån ett socialkon­struktivistiskt perspektiv. Resultatet tyder på att skillnader i Begrepps­hanteringen utav de tre centrala Begreppen förekommer samtidigt som också vissa likheter kan urskiljas. Definitionerna av missbruk skiljer sig åt genom att vissa definitioner behandlar konsumtionsmönster hos de som nyttjar drogen medan andra menar att missbruk ska ses som ett avvikande beteende.

Denna uppsats är slutprodukten av vår fallstudie av Barcelona. Studien innehåller upplevelser, observationer, intervjuer och framförallt intressanta möten och spontana diskussioner med representanter för turistnäringen, andra turister, samt lokalbefolkning. Barcelona är speciell på det sätt att staden har en rik kultur som är en förutsättning för dess turismnäring och kan därmed beskrivas som en kulturdestination. Genom att beskriva de viktigaste kulturella attributen för Barcelona vill vi reda ut Begreppet kulturturism som är ett mångfacetterat Begrepp. Det är kring detta resonemang vi har utvecklat vår huvudfråga.

Bakgrund: Bakgrunden innehåller dels fakta om ryggmärgsskador och deras förekomst, dels förklaringar av Begreppet livskvalitet och i viss mån även Begreppet hälsa. Livskvalitet visade sig vara ett mångdimensionellt Begrepp med många olika förklaringar och betydelser. Syfte: Att belysa livskvalitet hos personer med förvärvad ryggmärgsskada. Metod: Studien grundas på tre självbiografiska böcker och är en kvalitativ litteraturstudie. I studien kombineras Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys med WHO:s mätinstrument för livskvalitet ? WHO Quality of Life (WHOQOL). Resultat: I resultatet användes WHOQOL:s områden för att bilda de sex kategorierna: Psykisk hälsa, Sociala relationer, Miljö, Grad av självständighet, Kroppslig hälsa och Religion. Under dessa kategorier framkom olika subkategorier.

Syftet med vår studie var att undersöka lärares uppfattningar om elevers motivation i skolan ochlärarnas strategier för att stärka elevmotivationen. Studiens frågeställningar var hur uppfattarlärare Begreppet motivation? Vilka faktorer påverkar enligt lärarna elevers motivation? Hurarbetar lärarna för att motivera eleverna? Metoden som tillämpades var en kvalitativ intervju mednio stycken lärare, som var strukturerad efter tre stycken teman: motivation, lärares roll förelevernas motivation och motivationsarbete. Utifrån frågeställningarna sammanfattas studienmed att motivation är ett svårdefinierat Begrepp, som anses stå i relation till andra Begrepp såsom vilja, drivkraft, intresse och glädje. Motivation är viktig för elever, eftersom det driver demframåt i deras utveckling och stimulerar deras lärande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till det värdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger på en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav två var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes på två skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala Begrepp. Den forskning som främst behandlas är kring värdegrund, värdepedagogik, och SET-materialet.

Uppsatsen är en studie av religionsundervisningens förändring från 1955 fram till 1994. Med en diskursteoretisk ansats analyseras fem styrdokument och ett antal artiklar från denna tidsperiod. Artiklarna är hämtade från Lärarnas tidning och dess företrädare. Syftet är att tydliggöra objektivitetsBegreppets roll i förändringen och kampen om innebörden i en objektiv religionsundervisning. Analysen visar på tre positioner i debatten och en viss konflikt mellan två av dessa.

Syftet med arbetet är att ta reda på hur stor medvetenheten är på skolorna om dyskalkyli samt hur pedagoger stödjer elever som kan anses ha dyskalkyli. Studien är en kvantitativ undersökning som har genomförts med hjälp av enkäter som skickats ut till alla verksamma matematiklärare/specialpedagoger i grundskolan i en mellansvensk kommun. Enkätsvaren har visat att dyskalkyli är ett känt Begrepp hos den större delen av de verksamma lärarna/specialpedagogerna. Osäkerheten kring Begreppets betydelse är dock fortfarande stor bland lärarna och resultatet visar att flera lärare som undervisar i de tidiga åren (F-5) blandar ihop dyskalkyli, som är en specifik matematiksvårighet, med allmänna matematiksvårigheter. Denna förväxling kan medföra svårigheter för lärarna att ge elever med dyskalkyli rätt undervisning.

Uppsatsen är en kvalitativ studie av maktdistansen i den turkiska banksektorn. Syftet är att beskriva hur maktdistansen ser ut i den turkiska banksektorn. Intervjuer har genomförts med sex personer i olika positioner inom en turkisk bank. Den teoretiska utgångspunkten är Geert Hofstedes kulturdimensionsteori, mer specifikt den dimension som behandlar maktdistans. Tre egna Begrepp har skapats med utgångspunkt i Hofstedes teori om maktdistans i arbetslivet.

Uppsatsen är en teoretisk genomgång av Begrepp och Begreppsområden som avser vuxnas lärande. Fokus är progressiv pedagogik där de som lär är aktiva att söka sin egen kunskap. Förförståelsen är en lärmodell som har konstruerats med ledning av författarens praktiska verksamhet som ansvarig för en ledarskapsutbildning och tidigare pedagogisk erfarenhet från studier på A-och B-nivån. Begreppsområden i lärmodellen vars syfte är att analysera är; formellt lärande, motivation, deltagare, pedagog och pedagogisk metod. Ett grundläggande Begrepp i förförståelsen är problembaserat lärande, PBL, och andra metoder för grupplärande.

I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hållbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hållbar utveckling är ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de många olika tolkningarna och angreppssätt. Om Begreppet är så pass vagt som många påstår, hur hanteras det då i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvändning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan.

I uppsatsen undersöks några för skådespeleriet centrala Begrepp ? agera, spela och leka ? som har valts med utgångspunkt i tidigare forskning. Först undersöks Begreppens allmänspråkliga betydelse och deras semantiska kopplingar med hjälp av traditionella ordböcker och med hjälp av Svenskt OrdNät, ett lexikon baserat på semantiska relationer. Därefter undersöks den betydelse Begreppen har i en specifik teaterkontext: texter ur en antologi av teatermannen Keve Hjelm.Resultatet av undersökningarna är att de tre verben i många sammanhang används synonymt. Dock är verbet agera överordnat de andra orden, och även vissa användningar av samma verb.

Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta Begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland.

Inledning: Begrepp som ?tyst kunskap?, ?praktiskt vetande?, ?erfarenhetsbaserad kunskap? samt ?fronesis? har förekommit under sjuksköterskeutbildningen men fördjupning och praktisk förankring saknades av dessa Begrepp. Upplevelsen var att fokus i de praktiska lärandemomenten lades på ett tekniskt kunnande, på bekostnad av kunskaper kring det mellanmänskliga mötet. Detta skapade en diskrepans mellan utbildning och arbete eftersom det förväntas att sjuksköterskan ska besitta denna form av kunskap i arbetslivet. Med denna kunskapsbrist försvåras förståelsen för vad ord som empati, etik, moral och lyhördhet har för betydelse för god omvårdnad samt hur det är relaterat till det praktiska utförandet.

 Language is an important indicator of the interdisciplinarity of a certain subject. Therefore this study evaluates the use of central geographical words and concepts, by teachers and students, in seven communal, non-optional subjects in a Swedish upper secondary school. This study provides results after observations of seven subjects on seven occasions, at one upper secondary school. This study shows that by a method of observation, central geographical concepts were used by teachers and students at various extents. Furthermore, the observations provide results of the concept use by over 100 students and 12 teachers.