Environmental issues and ecology is something that is discussed by the Climate board of the UN and by our Swedish politicians. The first part of the thesis deals with the effects of emissions of greenhouse gases in our atmosphere. There is a discussion about what counts as greenhouse gas. Interviews have been made with two growers of annual plants and one interview with a person who has worked hard to increase the use of perennials in his work place, Mjösund?s cemetery.

Sen långt tillbaka i tiden har Begravningsplatsen varit en plats för sorg och en plats för de döda, där användandet av kyrkogårdsrummet har var väldigt återhållsamt. Nu kan man dock se att kyrkogårdarna inne i tätbebyggda städer har fått fler funktioner då de allt mer används som rekreationsområden och som parker. Vad är det för aktiviteter som sker på dagens kyrkogårdar och vad är det för faktorer som påverkar de nya aktiviteterna?Med utgångspunkt i två kyrkogårdar i Växjö kommun: Tegnérkyrkogården och Hovshaga kyrkogård så tar den här uppsatsen upp och diskuterar vad det är som påverkar användarskiftningen och vad det är för nya aktiviteter som nu sker på stadens kyrkogårdar. Tegnerkyrkogården är en gammal stadskyrkogård som ligger inbäddad i Växjö centrum och Hovshaga kyrkogård är en relativt nyanlagd skogskyrkogård i utkanten av staden.

I Sverige pågår en process där allt fler människor betraktar sig som icke-religiösa och väljer att lämna sitt medlemskap i Svenska kyrkan. Med bakgrund av denna samhällsutveckling är det troligt att fler alternativa Begravningsplatser kommer att efterfrågas i framtiden. Målet med denna uppsats är att undersöka vilka gestaltningsprinciper som är viktiga för dessa platser och hur dessa principer påverkar önskvärd karaktär. Kyrkogården har traditionellt stått för värden som stillhet, andlighet och kontemplation. Dessa värden är betydande för människan inte minst då hon bearbetar en förlust eller traumatisk händelse. Uppsatsen undersöker hur en plats kan gestaltas för att understödja människan i detta behov. Studien genomförs genom en kvalitativ litteraturstudie där en utkristallisering av betydande gestaltningsprinciper sker.

Våra svenska städer förtätas i allt snabbare takt och centralt belägen mark blir allt viktigare att ta tillvara. Kyrkogårdar utgör i många städer centrala ytor vars roll i ett allt mer sekulariserat och urbaniserat sammanhang inte är självklar. Samtidigt går det mode i gravskick och detta har lett till att många av våra kyrkogårdar, som ursprungligen anlades i en tid då kistbegravning var kutym, blivit allt glesare och antagit en övergiven karaktär. Hur ser kyrkogårdsförvaltning, länsstyrelse och kommunala planerare på denna utveckling? Hur kommer vi att hantera frågan om kyrkogårdens vara, eller inte vara, i framtiden? I arbetet med uppsatsen har Malmö fått fungera som exempel på hur diskussionen kring, och arbetet med, kyrkogårdar ser ut idag. Genom litteraturstudier och intervjuer med representanter för Kyrkogårdsförvaltningen i Malmö, Länsstyrelsen samt Malmö Stad målas en bild av kyrkogårdens historia, dess roll idag och dess potentiella framtid, upp. I uppsatsen konstateras att kyrkogårdens kulturhistoriska värde visserligen är viktigt men att utvecklingen på området inte har kunnat hålla jämna steg med det moderna samhällets, och i synnerhet då stadens, framväxt.

Begravningsplatser i stadsmiljö har en hälsofrämjande funktion då de finns i människors omedelbara närhet och kan innebära skillnaden för om en person kommer i kontakt med en grön utemiljö över huvud taget. Platsen signalerar kontinuitet och inger en känsla av sammanhang i tillvaron (SOC) vilket är den viktigaste faktorn för hur väl vi klarar av stress. I takt med att städer förtätas är det viktigt att ta till vara de gröna miljöer som finns i ett preventivt syfte för folkhälsan. Begravningsplatser som fysiska och sociala platser i urban miljö kan användas för rekreation och som förebyggande återhämtningsplatser för att exempelvis avhjälpa mental trötthet. De viktigaste faktorerna på en Begravningsplats är att det råder en fridfull stämning och att platsen är estetiskt tilltalande.

Begravningsplatser är områden som upptar stora ytor av stadens rum men som kansägas vara något förbisedda i samhällsplaneringen. Det finns få studier, speciellt i ensvensk kontext, som har studerat Begravningsplatsens rumsliga praktik. Studiensövergripande syfte har varit att undersöka Begravningsplatsen roll i staden med NorraBegravningsplatsen i Solna kommun som utgångspunkt. För att göra detta på ettmeningsfullt sätt inspirerades analysen av Henri Lefebvres rumsskapande teori som serrummet som en helhet där det uppfattade, tänkta och det levda samspelar för att skapaplatsen. Teorin influerade i sin tur de använda metoderna som bestod av djupintervjueroch intervjuer med besökare, ostrukturerade och strukturerade observationer samtdokumentanalys.

This essay, Jacobsberg ? a Landscape Garden and a Cemetery is a documentation and a historical analyze where I?ve been focusing on the development of the landscape garden in Sweden in relation to a garden called Jacobsberg. The garden was built close to Visby on Gotland in the early 1800s by the assessor Jacob Dubbe, but has since been almost forgotten. My survey aims to depict the circumstances surrounding the creation of Jacobsberg. In what purpose was it built? I?ve also been examine the historical context of the garden?s origins with the intention to define and confirm its architectural style.The essay comprises two major parts, where the first part deals with the history behind Jacob Dubbe and Jacobsberg, and contains an illustration of the assessor?s life and of the garden?s original structure and shape.

The purpose of this article is partly to find out how the burial grounds are used today and the needs of its visitors, but also to develop the character and expression of future burial grounds. My suggestions focus on burial grounds without religious attributes; something that, according to the burial law (Begravningslagen, 1990:1144), the manager of the burial ground is ordered to obey. In my design I aim to fulfill any requests regarding the place of burial that have been raised during my study. I have chosen the history of burial grounds as my starting point and will subsequently discuss their significance in today's society. I describe what distinguishes the burial ground throughout history from medieval times and onwards. Tradition and religion are closely linked regarding burial rituals.

Med hjälp av en enkät fick förvaltningar runt om i landet svara på frågor gällande växtsortimentet som används för sommarplantering på gravrabatterna. En svarsfrekvens på 90 % gav ett intressant resultat. Genom intervjuer med både kyrkogårdsförvaltningar och producenter av blomsterfrön och plantor, gavs en bredare förståelse för sortimentet. En fråga som ställdes i både enkät och intervjuer var om det fanns något intresse att förnya det utbud som erbjuds idag. En annan fråga handlade om viktiga egenskaper som växten bör ha för att passa på kyrkogården. En tillbakablick till 1940-talet visade att de växter som användes under denna tid återfinns i dagens sortiment. Begonior, silverek och pelargon var vanliga då men är så också i dagens utbud och användning. Större delen av förvaltningarna är intresserade av förnyelse men tycker det är svårt att hitta bra växter som kan jämföras med dagens sortiment.

Trenden är tydlig, i takt med att våra städer förtätas minskar andelen parkområden och grönytor. Samtidigt ökar människans behov av rekreation. En lösning på denna problematik skulle kunna vara kyrkogården, som med sitt lagstadgade exploateringsskydd och många värden utgör en yta som i allra högsta grad är aktuell för rekreation. Arbetet fokuserar på hur kyrkogårdsförvaltningarna ser på att kyrkogården används i rekreativt syfte. Den behandlar även problem och möjligheter som en sådan användning kan medföra och vilka utvecklingsmöjligheter som ges. En litteraturstudie, intervjuer med tre chefer inom kyrkogårdsförvaltning samt observationer på tre kyrkogårdar ligger till grund för studien. De tre förvaltningarna representerade i studien är positivt inställda till att anläggningarna används för rekreation.

This thesis aims to present the essential background on how to perform climate changeimpact assessments, and to present the results from a climate impact assessment on waterbalance and nitrate leaching for an arable Swedish soil. The soil is a sandy soil in southwesternSweden, grown with spring cereals. This study is meant to be a benchmark example,and cannot be seen as a regional or national assessment for Sweden, rather as an approachto present and analyze the most important parts of these kinds of assessments.A dynamical simulation model (COUP, Jansson and Karlberg, 2004) was used for thisstudy. The model was parameterized and calibrated against data from an experimental site,located in Mellby in Hallands county, south western Sweden. Measurements were carriedout between 1st of April 1988 and 1st of April 1991.

Det förekommer ett eftersatt underhåll i landets utemiljöförvaltningar, vilket leder till konsekvenser för anläggningarna och förvaltningarnas ekonomiska resurser. Detta arbete ansluter till SLU Moviums projekt Underhållsskulden som ämnar belysa problematiken. Begravningsplatser är en del av vårt kulturarv och deras kulturhistoriska värden ska skyddas enligt 4 kap. kulturminneslagen. Underhållet ska säkerställa ett bevarande.

Det här examensarbetet handlar om minneslundar för sällskapsdjur. Arbetet syftar till att ge en ny, förbättrad gestaltning av en befintlig minneslund men också till att ta reda på vad som är viktigt att tänka på vid gestaltning av liknande platser. Jag har genom en kunskapsinventering sammanställt en rad viktiga punkter. Kunskapsinventeringen bygger på litteraturstudier,samtal samt studiebesök.Den valda platsen för gestaltningsförslaget ligger i Falun. Jaghörde talas om den här platsen och att den inte var helt uppskattad och det var därför jag valde det här ämnet.

Varför ska man ha besökare och turister på kyrkogårdarna? Denna fråga väcker tankar hos många.Denna uppsats kommer att visa vad turism egentligen är och varför man bör främja turism på kyrkogårdar och Begravningsplatser. Den kommer också att visa hur ett antal kyrkogårdsförvaltningar ser på besökande och även studier i vad besökarna säger om kyrkogårdsbesöken. Utöver detta har ett par sakkunniga inom nätverkande och marknadsföring intervjuats, om sina synpunkter på hur kyrkogårdar och Begravningsplatser ska visas upp för omvärlden. I den avslutande diskussionen beskrivs varför författaren anser att kyrkogårdarna bör främja turister och besökare, samt hur författaren tycker att kyrkogårdarnas kulturarv ska föras vidare.Kyrkogården har haft många användningsområden i historien.

I Sverige dör årligen cirka 90 000 människor och kring varje avliden berörs ofta många människor. Att förlora någon man tycker om kan vara oerhört smärtsamt och anses vara en av de mest stressfyllda händelserna i en människas liv.I flera tidigare studier har det framkommit att de efterlevande gärna söker sig till Begravningsplatsen och att besöket vid graven kan hjälpa dem att ta sig igenom sorgen. Men det är inte enbart besöket i sig som har stor betydelse, även Begravningsplatsens utformning kan spela stor roll i sorgeprocessen. Landskapsarkitekten Inger Berglund menar att utformningen antingen kan försvåra eller underlätta för de efterlevande i sorgearbetet. När jag fick uppgiften att utforma en askgravlund för Flädie kyrkogård ville jag undersöka detta vidare.