I en inkluderande skola krÀvs att lÀraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas sÄ att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det fÄr den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen pÄverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av tvÄ lÀrare med skilda förkunskaper, dÀr den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur idrottslÀrare metodiskt arbetar för elever med AD/HD i idrottsundervisningen. Begreppen inkludering och exkludering beskrivs i arbetet. Bakgrunden till syftet Àr att det Àr omkring fyra till Ätta procent av eleverna som har AD/HD. Metoden baserar sig pÄ kvalitativa intervjuer med idrottslÀrare. Resultaten visar att idrottslÀrarna har olika uppfattning i hur undervisningssituationen Àr med elever med AD/HD.

The purpose of my study is to investigate the wideness of working with fiction in education during the early years in primary school. I want to see in what way fiction is involved and why the teachers choose to work the way they are with fiction. I also want to see what kind of effects this work could have on the development of the pupils. I've done interviews with four teachers to find out about their opinions when it comes to involve fiction into the education. The teachers are all working with pupils between nine and eleven years old.

Syftet med detta examensarbete Àr att urskilja de faktorer som Àr sÀrskilt viktiga och Àven avgörande för ett frÀmjande eller hindrande av elevens motivation för matematik. Som grund för arbetet finns en litteraturstudie som behandlar begreppet motivation i undervisningen. DÀrefter följer en kvalitativ intervjustudie dÀr fyra utvalda lÀrares erfarenhet av motivationshöjande undervisning i matematik beskrivs.Resultatet av undersökningen visar att lÀrarna genom ett gediget intresse samt en drivkraft för vidare utveckling inom matematiken lÀgger stor vikt vid att förmedla sin egen kunskap samt entusiasm för Àmnet till eleven. Detta förhÄllningssÀtt beskrivs som den centrala faktorn för elevens motivation för matematik. Den ligger till grund för övriga faktorer: lÀrarens förmÄga att variera undervisningen samt lÀrarens förmÄga att individualisera undervisningen utifrÄn varje elevs behov.

BakgrundVid kronisk njursvikt uppho?r en betydande del av njurfunktionen vilket kan leda till ett livshotande tillsta?nd. Ett livsla?ngt behandlingsalternativ a?r hemodialysbehandling. Behandlingen a?r tidskra?vande och pa?frestande samt inskra?nker pa? sa?va?l det fysiska, psykiska och sociala va?lbefinnandet.

Jag har genomfört en studieresa till A.C.E.-Tabor, Danmark, dÀr jag studerat en annorlunda pedagogik, A.C.E. (Accelerated Christian Education), som bygger pÄ individualiserad undervisning med eleven i centrum och dÀr eleven sjÀlv sÀtter sina studiemÄl.Det som sÀrskilt vÀckt mitt intresse Àr att man utgÄr frÄn bibeln i undervisningen och försöker lÀra eleverna efterfölja Jesu karaktÀrsdrag, som avspeglas i undervisningsmaterialet och lÀrarnas förhÄllningssÀtt. Jag har försökt finna idéer och tankar inom pedagogiken som skulle kunna berika vÄr religionsundervisning. För att fÄ en bild av hur religionsundervisningen bedrivs i dagens svenska skolor, har jag anvÀnt mig av en enkÀt, som lÄg- och mellanstadielÀrare fÄtt besvara.Av enkÀten framgÄr det att sÄ gott som alla lÀrare anvÀnder sig av bibeln i undervisningen, frÀmst som uppslagsbok för egen förberedelse och för att visa omfÄng och upplÀggning. Etik och moral anses viktigt, men mÄnga skulle gÀrna ha mer kunskap i ?Àmnet?..

Detta arbete föranleds av ett genom forskning och rapporter konstaterat faktum ? undervisningen för andrasprÄkselever uppfyller inte de mÄl som uttrycks i Lgr 11. Att undervisningen skall anpassas efter varje elevs förutsÀttningar och behov, Àr nÄgot som enligt en granskning av Skolinspektionen skolan inte lyckas uppnÄ. Detta gör att andrasprÄkselever ofta ges sÀmre möjligheter till skolframgÄng, vilket i sin tur kan pÄverka deras tillgÄng till maktarenor i samhÀllet. Dessa elevers specifika förutsÀttningar kan bemötas pÄ en rad olika sÀtt, i detta examensarbete presenteras ett av dem. Vi undersöker ett sprÄkutvecklande arbetssÀtt som utgÄr frÄn gemensamt gjorda upplevelser i en förstaklass.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med kunskap om vilken rollutomhuspedagogik kan ha i undervisning i grundskolans tidigare Är. Jagundersöker vad utomhuspedagogik innebÀr ur ett didaktiskt perspektiv.Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger, tar jag reda pÄ hur lÀrareuppfattar att de anvÀnder sig av utomhusmiljön i undervisningen.Jag kommer fram till att utomhuspedagogik erbjuder unika möjligheter inomdidaktikens olika omrÄden och har förmÄga att göra en helhet av de olikadidaktiska frÄgorna, vad, hur och varför. LÀrarna motiverar utomhusvistelsegenom att referera till hur barn lÀr sig, snarare Àn vad som ska lÀras ut.Resultatet visar ett fokus pÄ skogsupplevelser, vilket begrÀnsarutomhuspedagogikens möjligheter till varierade autentiska utgÄngspunkter.Genom att vara medveten om utomhuspedagogikens didaktiska syfte tasdess potential till vara..

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur man kan skapa engagemang i dagens religionsundervisning. Jag vill med denna studie undersöka hur lÀrare arbetar för att intressera elever och hur man engagera dem. Sedan vill jag Àven fÄ en inblick i hur elever uppfattar religionsundervisningen och hur de tycker att en intressevÀckande lektion eller upplÀgg för religionsundervisningen ser ut. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts med en högstadielÀrare och tvÄ högstadieelever samt en gymnasieelev. Resultatet visar att religionsÀmnet till viss del fortfarande i hög grad förknippas med tro utifrÄn informanterna, vilket försvÄrar arbetet för lÀrare, eftersom elever inte ser nÄgot syfte eller mening med religionskunskap.

Denna uppsats behandlar a?mnet ho?gpresterande elevers motiv till ho?ga prestationer och resultat i skolan samt det sto?d som dessa elever fa?r. Den utga?r ifra?n ett elevperspektiv och syftet a?r da?rfo?r att underso?ka och bidra med kunskap om hur ho?gpresterande elever upplever sin skolsituation genom att fokusera pa? vad eleverna beskriver som motiverande till deras prestationer och resultat i skolan samt hur elever beskriver att de upplever det sto?d de fa?r i skolan.Tidigare forskning pa? omra?det har visat att elever har fo?rma?gan att prestera i skolan inte a?r en grupp som prioriteras, att ge dessa elever sto?d har i Sverige ansetts som odemokratiskt. I exempelvis USA har sto?det till dessa elever o?kat fo?r att USA som land ska kunna konkurrera internationellt i fra?ga om exempelvis forskning.

Syftet med studien var att undersöka de möjligheter respektive svÄrigheter sex behöriga karaktÀrs- och kÀrnÀmneslÀrare pÄ en gymnasieskola upplever med infÀrgning i undervisningen.Studien Àr kvalitativ och inleddes med en pilotundersökning och följdes dÀrefter av sex intervjuer med gymnasielÀrare som alla har erfarenheter av yrkes- och studieförberedande program.Teorin som valts att koppla till bestÄr av en definition av vad infÀrgning innebÀr, sÀtt att se kunskap pÄ samt studier dÀr teori integrerats med praktik i undervisningen.Resultaten tyder pÄ att en stor svÄrighet för lÀrare som arbetar med infÀrgning Àr att enas om en gemensam uppfattning om infÀrgning. Stora faktorer för denna kollektiva förstÄelse Àr samarbete och planering. Vidare kan förÀndringar av lokaler och scheman förbÀttra situationer dÄ samarbetet inte fungerar. Detta innebÀr bland annat att skolans organisation bör ta ett större ansvar för att följa upp arbetet med infÀrgning. Resultaten av studien visar att lÀrarna anser att infÀrgning kan innebÀra att elever ser ett större samband och i lÀngden lÀr sig mer..

Jag har i denna studie valt att titta pÄ hur slöjdlÀrare arbetar och planerar sin undervisning i slöjd. Syftet var att se i vilken mÄn det finns utrymme till teoretiska avsnitt i undervisningen. Jag har fokuserat pÄ hur slöjdlÀrarna lÄtit eleverna planera och utvÀrdera och reflektera över sina arbeten och försökt att se vilket utrymme teori ges i undervisningen. Jag har Àven försökt att se om slöjdÀmnet Àr integrerat med andra Àmnen vilket i sÄ fall skulle kunna öppna för en större variation i Àmnet. Jag har gjort litteraturstudier som knyter an till Àmnet och sjÀlv gjort fem kvalitativa intervjuer med utbildade slöjdlÀrare.

Syftet med arbetet Àr att belysa hur en skola bedriver undervisningen i idrott och hÀlsa. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med en rektor, en lÀrare och tvÄ elever i Ärskurs fyra respektive Ärskurs sex pÄ en skola i södra Halland. Bakgrunden till arbetet Àr den okunskap som finns hos elever i dagens samhÀlle om hÀlsa respektive ohÀlsa. Under min skoltid fanns ingen undervisning om varför det Àr bra att vara fysisk aktiv och det bör dÀrför belysas hur det idag kan se ut pÄ en skola. Metoden som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer med fyra personer som har olika anknytningar till skolan som ligger i södra Halland.

N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet, uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag? Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med mellanchefer inom restaurangbranschen.

Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra speciallÀrares mÄlsÀttningar och verksamhet vad det gÀller sprÄkutvecklande arbete och ordförrÄdsutveckling i Ärskurs 1 och 2. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit det fenomenografiska perspektivet. Kvalitativa intervjuer med speciallÀrare, samt ostrukturerade icke-deltagande observationer i undervisningssituationer genomfördes. En kvalitativ tematisk analys anvÀndes för analysen av intervjuerna och observationerna. De teman som framkommit Àr Ord i text och Muntligt arbete.