Sökresultat:
976 Uppsatser om Begränsat skapande - Sida 23 av 66
"Estetiska uttrycksformer för att lÀra?" : Med fokus pÄ sprÄkliga aspekter inom matematiken
Denna studie syftar till att undersöka 10 lÀrares och pedagogers förestÀllningar om betydelsen av estetiska uttrycksformer för lÀrande och begreppsuppfattningen i matematik hos elever och barn. De forskningsfrÄgor som prÀglar studien Àr vad som lÀrarna anser vara utmÀrkande för estetiska uttrycksformer, hur de ser pÄ sambandet mellan estetiska uttrycksformer och lÀrande och utvecklingen av begreppsförstÄelse inom matematiken. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar har lÀrarna intervjuats. Resultatet visar pÄ att de intervjuade lÀrarna och förskolepedagogernas medvetenhet och uppfattningar inom omrÄdet skiljer sig Ät markant. DÄ svenska skolan ska implicera ?en skola för alla? blir denna studie vÀrd att begrunda, om inte vÀsentlig för lÀrandets förutsÀttningar.Nyckelord: aktiviteter,.
Skapande kultur i skolan : En förÀndring över tid
Uppsatsen diskuterar frÄgan hur skolans syn pÄ kultur har förÀndrats genom Ären. Vidare pÄ vilket sÀtt detta har skett i praktiken. Uppsatsen gÄr igenom den förÀndringsprocess som skett frÄn slutet av 1960-talet och nÄgra Är in Ä 2000-talet.Uppsatsen visar att de förÀndringar som skett till stor del varit ett resultat av politiska direktiv, frÀmst genom lÀroplanerna och statliga kultursatsningar. Den största förÀndringen har dock inte varit ett resultat av politiska pekpinnar, utan av politiska möjligheter. Senare lÀroplaner har öppnat upp för en mer mÄlstyrd verksamhet vilket har lett till att pedagoger har anvÀnt kulturen som redskap för att uppnÄ de mÄl som faststÀllts i lÀroplanerna för alla Àmnen..
Mellan frihet och ansvar ? Gymnasieelevers erfarenheter av matkortssystem
Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter av matkortssystem inom gymnasieskolor.Metod: Studien har en kvalitativ metod och ?r baserad p? ?ppna fr?gor i form av en enk?t fr?n deltagare som studerar eller har avslutat studier p? gymnasieskolor som anv?nder matkort. Deltagarna har tagits fram genom bekv?mlighetsurval, sn?bollsurval och avsiktligt urval. Totalt inkom 30 svar.
Olaglig fildelning: En analys av Piratebay-mÄlet
Den tekniska utvecklingen har medfört bÄde fördelar och nackdelar för upphovsmÀnnen. UpphovsmÀnnen har blivit sÄrbara eftersom deras material enkelt kan kopieras och spridas vidare utan deras tillÄtelse. Fildelning i sig Àr inte olagligt. Men det Àr olagligt att dela med sig en digital fil utan upphovsmannens eller rÀttsinnehavarens tillstÄnd. I Sverige anses olaglig fildelning vara ett stort problem som förstör för samhÀllet dÄ det finns ett behov att stimulera skapande verksamheter.
Bild ett verktyg en studie om bildanvÀndning i skolan
AbstractSyftet med denna undersökning Ă€r att intervjua pedagoger för att fĂ„ vet mer om synen pĂ„ bild som ett verktyg i lĂ€rande processen och om de pedagogerna anser att de utnyttjar bilden som en medierande och Ă€mnesövergripande resurs. Undersökningen Ă€r gjord genom att fem pedagoger pĂ„ olika skolor i SkĂ„ne och Blekinge har intervjuats. Undersökningen Ă€r fokuserad pĂ„ pedagogernas kunskap och instĂ€llning till bildanvĂ€ndandet. Resultat visar att pedagogerna har en stor vilja att utveckla sig för att skapa motivation och en bĂ€ttre miljö dĂ€r eleverna kan utöva bildanvĂ€ndandet. Det finns en kunskap om hur integrativt lĂ€rande fungerar, bĂ„de hur bild och andra Ă€mnen kan lĂ€nkas ihop i ett Ă€mnesövergripande arbetssĂ€tt och hur bilden kan utnyttjas Ă€mnesspecifikt.Ămnesord: Mediering, bild, bildanvĂ€ndande, integrativt lĂ€rande, motivation, skapande och miljö .
Proprioceptiva skillnader mellan dominant och icke-dominant handled samt mellan m?n och kvinnor hos friska individer : en j?mf?rande studie
Bakgrund: Proprioception i handleden ?r central f?r finmotorik, stabilitet och funktion. Handledens proprioception bygger p? ett samspel mellan ligamentsystem, muskler och mekanoreceptorer. Kunskapen om hur proprioceptionen skiljer sig mellan dominant och icke-dominant hand samt mellan m?n och kvinnor hos friska individer ?r begr?nsad.
Ungdomskultur, ungdomsstil, idenitet och kroppsutsmyckning
Syftet Àr att skapa större förstÄelse för och kunskap av ungdomsstilar och ungdomskulturer för att sedan kunna bemöta elever bÀttre i mitt yrke som lÀrare. Jag har undersökt ungdomsstilar som för tillfÀllet tenderar, vilka Àr de mest vanliga klÀdesplagg som ungdomar bÀr och vilka kroppsutsmyckningar har de? Litteraturstudier och kvalitativ metod har anvÀnds i form av observationer och enkÀtundersökning bland gymnasieelever. Ungdomar kÀnner snabbt av förÀndringar och strömningar i samhÀllet vilket gör att nya ungdomsstilar och livsstilar skapas. Ungdomsstilars skapande har betydelse för ungdomars identitetsarbete dÀr kamrater och gruppÄverkan har stor innebörd. Ungdomar uttrycker till sin omgivning vilken grupp av ungdomsstil de tillhör i form av klÀder, frisyrer, accessoarer, fÀrger, symboler och kroppsutsmyckningar/kroppskonst..
VARF?R G?R F?RRE M?N TILL UNGDOMSMOTTAGNINGEN? - En litteratur?versikt
Bakgrund: Ungdomsmottagningar i Sverige erbjuder st?d och v?rd till ungdomar inom omr?den som sexuell och reproduktiv h?lsa, psykisk h?lsa, relationer och livsstil. Trots att verksamheten ?r ?ppen f?r alla ungdomar utg?r unga m?n endast 10?12 procent av bes?ken, vilket m?jligtvis kan f?rklaras av sociala normer, stigma och ett historiskt fokus p? kvinnorelaterade fr?gor. Sjuksk?terskor och annan personal arbetar f?r att fr?mja j?mlik v?rd och h?lsa genom personcentrerad kommunikation, h?lsofr?mjande insatser och st?d till ungdomars delaktighet.
FörskollÀrare om lÀrande och reflektion i pedagogiskt drama
Studiens syfte Àr att undersöka förskolepedagogers Äsikter kring pedagogiskt dramasom metod och dess möjligheter till att utveckla reflekterande tÀnkande. EnligtlÀroplanen för förskolan (Lpfö 98, 1998) Àr pedagogiskt drama en metod som böranvÀndas för att underlÀtta utveckling och lÀrande. Den metod som valts förundersökningen Àr en kvalitativ metod baserad pÄ öppna frÄgor. Undersökningenriktar sig till utbildade förskolepedagoger verksamma inom den kommunalaförskolan, dÀr sex pedagoger medverkar i studien. Teoretiska utgÄngspunkter förstudien baseras pÄ Vygotskijs och Deweys teorier om utveckling och lÀrande.Resultatet för undersökningen visade att respondenterna inte Àr fullt medvetna omvad pedagogiskt drama innebÀr, men att reflekterande processer Àr viktigt för barnslÀrande och utveckling..
Kunskapsprocesser :  Skapande av ny kunskap och kunskapsöverföring i ett komplext projekt
TjÀnsteföretag Àr kunskapsintensiva företag som Àr beroende av den kunskap som finns inom företaget. Det Àr vanligt inom dessa företag att basera arbetet pÄ en projektform. Detta innebÀr att nÀr ett projekt ska bedrivas tillsÀtts en projektgrupp, bestÄende av individer som besitter den kunskap som behövs för att slutföra projektet. Projektets karaktÀr kan vara av varierande slag men i de flesta fall kommer ett skapande av ny kunskap att Àga rum samt Àven nÄgon form av kunskapsöverföring. För att projektets resultat ska bli en allmÀnt vedertagen modell eller produkt sÄ mÄste den framtagna kunskapen valideras av bestÀllaren.
Att resa tillbaka till lust : skriftlig reflektion inom sjÀlvstÀndigt, konstnÀrligt arbete
FörvÀntanEn berÀttelse om en flicka som Àlskar att lÀsa.Som vÀxer upp och gÄr pÄ en skola dÀr hon fÄr lÀra sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sÀtt som gör att hon kan omsÀtta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgÄr frÄn en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sÀttet. Genom att lÀsa. Och lÀsa igen. Genom att klippa.
Att Äterskapa gitarrljudet frÄn fyra lÄtar av Suicide Silence
FörvÀntanEn berÀttelse om en flicka som Àlskar att lÀsa.Som vÀxer upp och gÄr pÄ en skola dÀr hon fÄr lÀra sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sÀtt som gör att hon kan omsÀtta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgÄr frÄn en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sÀttet. Genom att lÀsa. Och lÀsa igen. Genom att klippa.
"En rent ut sagt extrem fjortisbild" : Om ungdomars bildkommunikation och bildberÀttelser pÄ insitagram.
FörvÀntanEn berÀttelse om en flicka som Àlskar att lÀsa.Som vÀxer upp och gÄr pÄ en skola dÀr hon fÄr lÀra sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sÀtt som gör att hon kan omsÀtta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgÄr frÄn en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sÀttet. Genom att lÀsa. Och lÀsa igen. Genom att klippa.
LÀrare! Hur ligger det till med Dina bildkunskaper? - sju lÀrares syn, upplevelser och kunskaper inom bildÀmnet i skolÄren 3-5
Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur lÀrare i Är 3-5 ser och upplever bildÀmnet och vilka kunskaper de besitter. Vi har i vÄr undersökning intervjuat sju lÀrare, varav tvÄ jobbar som bild- och formklasslÀrare, och en ekonom. För att fÄ inblick och vetskap om betydelsen med bild och lÀrarens roll för att förmedla detta tog vi del av bildverksamhetens utveckling, mÄl, teorier och forskning. VÄr undersökning visar att det krÀvs utbildning och kunskap i bildÀmnet för att bÀttre nÄ alla elever och förmedla dess kommunikativa, estetiska, skapande och sprÄkliga betydelse. Det skiljer sig mellan de vanliga lÀrarna och bild- och formlÀrarna i form av utbildning och kunskap och andra tillgÄngar sÄsom tid, miljö, material och ekonomi.
Ett positivt psykologiperspektiv pÄ polisarbete: : Helhetsbedömning, ÄterhÀmtning och sociala resurser
Positiv psykologi, positiva kÀnslor och dess konsekvenser tar mer och mer plats inom den psykologiska forskningen. En kvantitativ studie har utförts med syfte att pröva tre centrala frÄgestÀllningar inom den evolutionspsykologiska grunden för positiv psykologi, samband mellan positivitet och tÀnkesÀtt (helhetsperspektiv) samt ÄterhÀmtning och skapande av sociala resurser. Hypoteserna testades genom enkÀter som besvarats av 93 poliser i Stockholm. Resultatet visar att positiva kÀnslor korrelerar med den helhetsbedömning poliserna i studien gör, och överblicken polisen anser sig ha, vid ett ingripande. Positiva kÀnslor visar ocksÄ ett samband med ÄterhÀmtning.