Sök:

Sökresultat:

5614 Uppsatser om Begränsat personligt ansvar - Sida 30 av 375

HemvÄrdsbidrag ? ersÀttning eller erkÀnnande? En kvalitativ studie om nÄgra bistÄndsbedömares syn pÄ hemvÄrdsbidrag och ansvaret för Àldres omsorg

Anhöriga bĂ€r en stor del av ansvaret för Ă€ldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sĂ€llan anhörigas roll eller samhĂ€llets ansvar för anhöriga. HemvĂ„rdsbidrag Ă€r ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinĂ€rt boende för att betala en anhörig för utförd hjĂ€lp i hemmet. Vilka effekter ett hemvĂ„rdsbidrag fĂ„r som stöd för anhöriga problematiseras sĂ€llan. Är det sĂ„ att pengarna fungerar som ett stöd eller Ă€r det ett sĂ€tt för samhĂ€llet att fly frĂ„n sitt ansvar? Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och analysera nĂ„gra bistĂ„ndsbedömares syn pĂ„ vem som har ansvar för Ă€ldres omsorg; samhĂ€llet eller anhöriga? Vidare Ă€r syftet att studera bistĂ„ndsbedömares syn pĂ„ hemvĂ„rdsbidrag, hur hemvĂ„rdsbidraget pĂ„verkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende pĂ„ i vilken typ av stadsdel bistĂ„ndsbedömarna arbetar.I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas Ă„tta bistĂ„ndsbedömare i Ă„tta olika stadsdelar i Göteborg.

Sjuksk?terskors attityder till patienter med substansbrukssyndrom : En litteratur?versikt

Bakgrund Substansbrukssyndrom ?r ett v?xande samh?llsproblem som p?verkar b?de individen och v?rdsystemet. Personer med substansbrukssyndrom riskerar att bli stigmatiserade och etiketterade, vilket kan skapa hinder f?r att s?ka v?rd och f? adekvat v?rd. Brist p? kunskap och negativa f?rest?llningar kan f?rst?rka stigma och begr?nsa patientens tillg?ng till v?rd.

Skatteregler rörande sponsring : Att dra av eller inte dra av, det Àr frÄgan

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna uppsats var att granska skattelagstiftningen rörande sponsring, samt att jÀmföra de befintliga reglerna rörande sponsring med Stockholms Handelskammares förslag ny lagtext. MÄlet med Handelskammarens förslag Àr att det ska bli enklare för företag att dra utgifter för sponsring. Vi hade följande frÄgestÀllningar: Varför skall sponsring vara avdragsgill? Vilka följder kan Handelskammarens nya förslag ge? Skall avtal inom sponsring vara skriftliga? Varför anses motprestation som enbart höjer goodwill och image som gÄva? Metod RÀttsdogmatisk metod, som gÄr ut pÄ att systematisera och tolka rÀttsregler med hjÀlp av lagtext, rÀttspraxis och juridiska arbeten. Resultat Enligt lag skall utgifter för att förvÀrva och bibehÄlla intÀkter dras av som kostnad, en sponsringsutgift skall alltsÄ dÀrför dras av som kostnad och dÀrmed vara avdragsgill.

Vilka faktorer Àr vÀsentliga vid underhÄllande och vidareutvecklande av personliga varumÀrken?

Personal branding har blivit ett allt vanligare fenomen och uttryck. Det sÀgs ha sittursprung i uppfattningen att alla innehar förmÄgan att bli sitt eget varumÀrke. Eftersomfenomenet Àr relativt nytt sÄ finns det dock inte mycket forskning kring Àmnet. De studiersom finns fokuserar pÄ Àmnets uppkomst samt spridning frÄn nöjesbranschen till idag, dÄdet kommit att bli relevant för gemene man. Den definition av personal branding somuppsatsen anvÀnder följer i nedanstÄende citat.?Let?s think of branding more in line with bringing forth self-knowledge and selfexpressionthan the creation of a cultivated or false self.

Frivilligt arbete - En fallstudie pÄ Aeroseum

Sammanfattande diskussionSyftet med min uppsats har varit att undersöka vad som motiverar mÀnniskor till ideellt arbete och dÄ sÀrskilt volontÀrerna pÄ Aeroseum, och att komma fram till vad som Àr drivkraften bakom deras frivilliga engagemang och hur man kan motivera dem till fortsatt intresse. Detta skulle sedan utmynna i konkreta förslag till förbÀttringar och riktlinjer över hur arbetet med volontÀrerna kan se ut i framtiden. För att undersöka detta anvÀnde jag mig av dessa frÄgestÀllningar: 1.Vad motiverar mÀnniskor till ideellt arbete? 2. Hur ser volontÀrernas arbetssituation ut? 3.

Skolövertagning : En VFU-modell i Norge - möjlig i Sverige

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilket intresse som finns för ett införande av ?skolövertagning?, en VFU-modell som inspirerats av Norge, som en del i lÀrarutbildningen i Kalmar, Sverige. VFU Àr förkortningen för ?verksamhetsförlagd utbildning? som tidigare kallades praktik. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer med personer inblandade i VFU i Kalmar, Sverige, och skolövertagning i Volda, Norge.

RÀttsvetenskaplig, lagteknisk och praktisk problematisering av det förstÀrkta straffskyddet i 17:2 BrB och av ÀrekrÀnkningsbrotten mot offentliga funktionÀrer

Uppsatsen behandlar företrÀdaransvaret i skattebetalningslagen. Enligt dessa regler kan en företrÀdare för en juridisk person bli personligt betalningsansvarig för det fall den juridiska personen inte betalar in sina skatter korrekt. UtgÄngspunkten för uppsatsen Àr att undersöka huruvida det Àr nödvÀndigt med sÀrskilda regler för icke inbetald skatt eller om det Àr tillrÀckligt med de ansvarsregler som finns inom aktiebolagsrÀtten. Uppsatsen redogör för hur företrÀdaransvaret ser ut i svensk rÀtt idag men gÄr Àven igenom de motiv som ligger bakom bestÀmmelserna samt hur det har utvecklats över tid. HÀrutöver utreds vilka andra möjligheter staten har att fÄ betalt för upplupen skatt.

Corporate Social Responsibility - Har det nÄgon betydelse för konsumenten i en reel köpsituation?

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att fÄ en ökad förstÄelse för den svenska kosumentens uppfattning om CSR samt hur detta pÄverkar deras agerande i en reel köpsituation.Vi har utgÄtt frÄn teorier sÄsom FCB-grid, TORA-modellen samt en modell över konsumenters attityd till att handla etiskt. Vi har Àven belyst informationsbehovet och dessutom tagit del av fyra stycken undersökningar som tidigare gjorts kring Àmnet.Empirin grundar sig pÄ nio stycken kvalitativa djupintervjuer, gjorda pÄ konsumenter.Vi fann att den svenska konsumenten tycker det Àr viktigt att ett företag tar sitt etiska samt sociala ansvar. Dock Àr de inte konsekventa i ord och handling i och med att de inte agerar etiskt i en köpbeslutsprocess..

Aktas - glas! : En studie om massmedias pÄverkan pÄ en individs förtroende

Revisionsbranschen har fÄtt utstÄ mycket kritik, kritikerna hÀvdar att revisorer inte fullföljer sina Ätaganden om oberoende granskning. Revisorerna Ä andra sidan menar att de upprÀtthÄller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprÀttade. Kan kritiken bero pÄ ett förvÀntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt Àr revisorns roll?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida ett förvÀntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i sÄ fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare.För att analysera det empiriska materialet har vi anvÀnt teoretiskt material frÄn böcker och artiklar med utgÄngspunkt i vÄr frÄgestÀllning.

FörvÀntningsgapet : - Investerare och revisorers skilda uppfattningar om revisorns roll

Revisionsbranschen har fÄtt utstÄ mycket kritik, kritikerna hÀvdar att revisorer inte fullföljer sina Ätaganden om oberoende granskning. Revisorerna Ä andra sidan menar att de upprÀtthÄller sitt ansvar och efterlever de standards som finns upprÀttade. Kan kritiken bero pÄ ett förvÀntningsgap mellan intressenter och revisorer avseende vad som faktiskt Àr revisorns roll?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida ett förvÀntningsgap existerar mellan svenska revisorer och mindre svenska investerare, och i sÄ fall hur det tar sig uttryck. För att besvara syftet har vi samlat in empiriskt material genom kvalitativa intervjuer med revisorer och mindre investerare.För att analysera det empiriska materialet har vi anvÀnt teoretiskt material frÄn böcker och artiklar med utgÄngspunkt i vÄr frÄgestÀllning.

Ett verktyg för att utvÀrdera hur leverantörer tar sitt sociala ansvar

Scania CV AB Àr en ledande tillverkare av lastbilar och bussar. De agerar pÄ den globala marknaden, bÄde kunder och leverantörer Àr lokaliserade runt om i hela vÀrlden. Den ökade allmÀnna medvetenheten om hÄllbar utveckling har lett till att företagen mÄste ta ett större ansvar. Högre krav har börjat stÀllas pÄ att de ska agera pÄ ett socialt och miljömÀssigt korrekt sÀtt genom hela flödet, frÄn rÄvara till fÀrdig produkt. En del av det Àr att se över hur deras leverantörer tar sitt sociala ansvar och det kan göras genom en utvÀrdering.

Bokföringsbrott : ansvarsfrÄgan

Det finns idag inte nÄgra speciella kunskapskrav inom redovisning i samband med att driva verksamhet. Bokföring som anses felaktig kan leda till ansvar och straffrÀttsliga ÄtgÀrder. Detta kan medföra att personer som Àr bokföringsskyldiga kan begÄ bokföringsbrott utan att vara medvetna om det, som en följd av brist pÄ kunskap inom redovisning. BestÀmmelsen om bokföringsbrott finns i 11 kap. 5§ brottsbalken.

NÄgra ledares kommunikativa ledarskap i en talsituation: Kvantitativ studie

Genom att observera ledare i videoupptagningar har ett försök gjorts att identifiera och kvantifiera kÀnnetecknande drag för kommunikativt ledarskap. NÄgra tendenser till vad som Àr kÀnnetecknande Àr ett metaforiskt och personligt sprÄk. Kommunikativa ledare anpassar sin talhastighet som gör att uppmÀrksamheten kvarstÄr hos mottagarna utan att förstÄelsen gÄr förlorad. Talhastigheten fÄr sÄledes varken vara för snabb eller för lÄngsam. Alla ledare i studien anvÀnder sig av tredje person i sina tal och de flesta anvÀnder negativa ord mer Àn positiva.

LÀrarens kÀnsliga samtal

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka och beskriva lÀrares upplevelser av att leda kÀnsliga samtal med förÀldrar och elever. Med kÀnsliga samtal avses samtal som vÀcker starka kÀnslor, t ex av oro eller ilska, hos deltagarna. Ramen kan vara ett utvecklingssamtal, eller annat elevvÄrdande samtal. Jag har intervjuat fem lÀrare pÄ grundskolans senare Är och pÄ gymnasiet och anvÀnt en halvstrukturerad intervjuguide. Resultatet har analyserats med hjÀlp av Antonovskys teori om KASAM och ett salutogent tÀnkande.

Finansiell kris - en frÄga för revisorerna?

Syftet med denna uppsats var att beskriva och precisera innebörden av finansiell kris sett ur ett revisorsperspektiv, samt huruvida revisorer bevakar ett företags ekonomiska stÀllning för att i tid upptÀcka om ett företag Àr pÄ vÀg in i en finansiell kris. Undersökningen grundar sig pÄ fem djupintervjuer med revisorer i Malmötrakten. I analysen av studien kom författarna fram till att det kan vara svÄrt att ge begreppet finansiell kris en definition som passar i alla situationer. Sett ur ett revisorsperspektiv kom författarna fram till att det behövs tvÄ definitioner. Definition (1) utgÄr frÄn ett revisionsperspektiv och definition (2) utgÄr frÄn ett konsultperspektiv, dÀr definition (1) har ett kortare tidsperspektiv.De metoder revisorerna i denna undersökning anvÀnder sig av Àr dels nyckeltalsanalys men Àven andra metoder som exempelvis kund- och leverantörsreskontra, rapporter frÄn bevakningsföretag samt tÀta informationsutbyten med företagen.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->