Studien bygger på en enkätundersökning av 37 stycken högstadielärare inom Linköpings kommun. Syftet med studien är att undersöka vilka individuella faktorer som påverkar lärarens benägenhet till att ta kontakt med socialtjänsten vid misstanke om barn som far illa. De individuella faktorerna har sedan delats in i tre kategorier som rör individens hemförhållande, utbildning och yrkeserfarenhet. Faktorerna har sin grund i tidigare forskning och studien har sin teoretiska utgångspunkt i Bourdieus teori med fokus på begreppen kapital och habitus. Materialet har analyserats genom bivariata korstabellsanalyser med procentjämförelse samt genom beskrivande univariat analys för att ge en överblick av resultaten.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolan kan använda datorn för att främja barns lärande. För att motsvara syftet har sex förskollärare från två olika kommuner intervjuats. Intervjuerna bestod av elva i förväg formulerade frågor sammanförda i en intervjuguide. Vid intervjuerna ställdes också ett antal uppföljningsfrågor. Det insamlade datamaterialet har analyserats och delats in i teman för att därefter sammanställas och presenteras som resultat.

Syftet med studien var att undersöka livskvaliteten hos barn och ungdomar med cerebral pares. 56 barn och ungdomar med cerebral pares i åldern 10-18 år med Gross Motor Function Classification system (GMFCS) tillhörighet I-III, som gick i grundskola, grundsärskola eller gymnasieskola och som erbjöds insatser från Skånes 11 olika barn- och ungdomshabiliteringar har undersökts via en enkät: Child Health Questionnaire (CHQ-87).CHQ-87 är ett självskattningsformulär bestående av 87 frågor, indelade i två huvudområden som tillsammans täcker individens fysiska och psykosociala hälsa. Enkäten skickades ut per brev under våren 2008. Totalt skickade 167 enkäter ut och 56 enkäter inkom besvarade.Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan den fysiska och den psykosociala hälsan. Skolsituationen och kamratrelationer upplevs positivt av flertalet som svarade och merparten svarar att de har det bra i sina familjer.

Prosodi varierar mellan olika språk och innefattar det talade språkets rytm, melodi och dynamik. Flerspråkighet blir allt vanligare i det svenska samhället, vilket gör det viktigt att studera flerspråkighet ur ett logopediskt perspektiv. ITAP är ett icke-språkligt prosodiskt test som prövar perceptions- och produktionsförmåga av intonation och rytm. Testet har hittills testats på en grupp enspråkiga svensktalande barn med typisk språkutveckling.Syftet med föreliggande studie var att testa produktion och perception av intonation och rytm hos flerspråkiga barn, med hjälp av ITAP, samt att jämföra resultaten med en enspråkig svensktalande grupp.I studien deltog totalt tio barn. Fem barn med svenska och somaliska som språk, samt fem barn med svenska och arabiska som språk.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar med barn som har diagnoser i förskolan, och hur förskollärare går tillväga för att hjälpa barnen, i relation till professionalism. Jag har också valt att undersöka stödet förskollärare får från andra professionella. Jag använde mig av kvalitativ metod och har intervjuat sju förskollärare för att få fram hur deras arbetssätt ser ut med barn som har diagnoser i förskolan samt hur förskollärare ser på sin roll i relation till professionalism. Resultatet visar förskollärares olika syn på diagnos, att de hjälper barn både på egen hand och med hjälp av andra professionella samt erfarenheter av samarbete med andra professionella. Förskollärare beskriver även sin professionella roll och ansvar utifrån barnperspektiv och relation till föräldrar.

Inledning: I barnsjuksköterskans kompetens och uppdrag ingår det att upptäcka när barn far illa och uppmärksamma detta genom att anmäla till socialtjänsten. I tidigare forskning har det visat sig att det finns ett behov av samarbete och stöd i samband med anmälan till socialtjänsten. BVC sjuksköterskans erfarenheter av hur samarbetet fungerar med socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa är sparsamt undersökt och vi fann det betydelsefullt att undersöka detta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC sjuksköterskors erfarenheter av samarbete med socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa.Metod: Fyra BVC sjuksköterskor intervjuades och den transkriberade texten analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet i studien redovisas under tre kategorier; ?Kontakt som kan lätta på bördan?, ?Att inte veta vad som händer sen? och ?Att arbeta tillsammans?.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Sammanfattning Vi har haft ett stort intresse av att undersöka hur språkutveckling sker hos tvåspråkiga barn med fokus på arabisktalande barn. Syftet med vår studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar språkutveckling hos tvåspråkiga barn samt hur pedagogerna arbetar med tvåspråkiga barn. Fokus är även på pedagogernas syn på modersmål samt hur samarbete fungerar mellan förskolan och hemmet. Litteraturen som vi har läst och använt i vår studie innehåller många forskningsresultat och teorier angående tvåspråkighet, språkutveckling hos språkiga barn och inlärningsmetoder som stimulerar barns språkinlärning. Vi valde att göra en kvalitativ undersökning på två förskolor i ett mångkulturellt område, där vi båda hade vår verksamhetsförlagda utbildning. Vi genomförde enskilda intervjuer med sex pedagoger, tre från varje förskola och observerade barnens språkinlärning samt pedagogernas arbetssätt. Med hjälp av bandspelare spelade vi in intervjuerna för att komma åt informanternas svar och vi antecknade även ner svaren. Resultatet vi kommit fram till är att tvåspråkiga barn med fokus på arabiskatalande barn har olika språkliga svårigheter i det svenska språket.

Barn får idag inte alltid möjlighet att bearbeta sin sorg. I tron om att de skyddar sina barn utesluter föräldrar barnen från viktiga delar i sorgeprocessen. Hur en person upplever sorghantering i barndomen har inverkan på vilka möjligheter denne får till en hälsosam sorghantering i vuxen ålder. Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar kan tala med sina barn om sorg, vilken roll föräldrar kan uppleva att de har i sina barns sorghantering samt hur föräldrar kan uppleva att deras barndomsrelaterade erfarenheter av sorghantering har inflytande på hur de talar med sina barn om sorg. Intervjuer gjordes med sju föräldrar.

Språkstörning är ett funktionshinder som inte kan kompenseras fullt ut och som kvarstår genom livet men ändra karaktär över tid. Vårt syfte med denna studie är att undersöka på vilket sätt språkstörningen är ett handikapp för barn i ålder 4 - 16 år i ett socialt och kommunikativt sammanhang.Studien baseras på intervjuer av pedagoger, specialpedagoger och logopeder. Vi har även undersökt uppfattningen hos föräldrar till barn i språkklass med hjälp av enkäter. Resultatet av våra intervjuer bekräftar de erfarenheter vi själva har från arbete med språkstörda barn. En språkstörning är ett socialt och kommunikativt handikapp.

Masthuggskajen genomg?r nu en omfattande omvandling fr?n industrihamn till en modern stadsdel med bost?der, kontor, parker och kulturinslag. Det ger en m?jlighet att studera hur en stad v?xer och f?r?ndras och vilka utmaningar och m?jligheter detta medf?r. Denna studie syftar till att unders?ka inkluderandet av barn och ungas behov i samband med projektets planeringsprocess utifr?n begreppen barnv?nlig stad och delaktighet.

Syftet med studien är att se vilken uppfattning barn, fem och sex år gamla, har av begreppet tid inom matematikområdet. Vi vill även undersöka vilka tänkbara orsaker barnens tidsuppfattning kan ha. Arbetet kommer att behandla teorier från Vygotskij och Piaget och ha en teo­retisks utgångspunkt i ett kontextuellt perspektiv. En bakgrund till begreppet tid, barn och matematik kopplat till tid, pedagogens roll och arbetssätt och styrdokumenten kommer även redovisas. I vår studie har tolv barn blivit intervjuade om deras uppfattning om tid.

Syftet med studien var att undersöka förekomst av smärta som hindrade aktivitet hos barn och ungdomar med övervikt eller fetma. Samt att se förekomst av obehagskänslor inför och under fysisk aktivitet. Studien gjordes på 26 barn och ungdomar i åldrarna 8-19 år med övervikt eller fetma samt en grupp med 26 normalviktiga barn och ungdomar i åldrarna 10-19 år. Data samlades in genom en enkätundersökning på Överviktsenheten för barn och ungdomar på Akademiska sjukhuset i Uppsala och genom dietister i primärvården i Uppsala läns landsting samt genom personliga kontakter. Studien visade att smärta förekom i båda grupperna och ingen skillnad kunde påvisas mellan de båda.

Syftet var att i en litteraturstudie undersöka eventuella hinder för optimal postoperativ smärtlindring av barn 6-12 år gamla samt undersöka vilka postoperativa smärtlindringsmetoder som används på barn 6-12 år gamla. Litteraturstudien bygger på elva artiklar som kvalitetsgranskades. I resultatet presenteras de faktorer som påverkar barns postoperativa smärtlindring i fyra kategorier: sjuksköterskans medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, föräldrars medverkan i barnens postoperativa smärtlindring, barnens upplevelser av postoperativ smärtlindring och hinder för optimal smärtlindring. Resultatet av litteraturstudien visar att det fortfarande är svårt att smärtlindra tillräckligt då det finns ett stort antal hinder för den postoperativa smärtlindringen, exempelvis sjuksköterskors okunskap, otillräckliga ordinationer, tidsbrist och sjuksköterskornas bakgrundsfaktorer. Resultatet belyser även att föräldrarna har en stor del i barnens sjukhusvistelse och smärtbehandling..

Bakgrund: Leukemi hos barn är en allvarlig och livshotande sjukdom. Trots att överlevnaden har ökat de senaste decennierna innebär den långa behandlingen en stor påfrestning för hela familjen. Sjukdom hos en av familjemedlemmarna har inverkan på hela familjen och den nya tillvaron kräver ofta nya sätt att ta sig an vardagen. Vid omvårdnad av långvarigt sjuka barn är målsättningen för sjuksköterskan att arbeta utifrån ett familjecentrerat synsätt. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn som har leukemi.