Detta är en uppsats som handlar om hur utbudet av skönlitteratur i skolan stämmer överens med elevernas val av skönlitteratur och om hur det påverkar läslusten. Pedagogens roll tas upp eftersom det är hon eller han som påverkar vilka böcker som läses i skolan. Att man som pedagog har svar på de didaktiska frågorna vad och varför och att utbudet av litteratur i skolan till viss del speglar det eleverna efterfrågar, är båda viktiga aspekter i att gynna läslusten. Olika teorier om hur och varför man ska läsa presenteras för att dels visa hur man sett på skönlitteratur tidigare, dels för att de tillsammans skapar en bredare anledning till att läsa. Elevers efterfrågan har vi fått fram genom att utföra en enkät i årskurs åtta och nio i grundskolan och ett och två på gymnasiet.

IKT och digitala redskap är något som ständigt förändras, utvecklas och blir en allt större del av undervisningen i den svenska skolan. Syftet med studien är att undersöka hur IKT används i undervisningen och hur eleverna ser på användningen av IKT, både fördelar och nackdelar. I studien används en kvantitativ metod i form av enkätundersökning med små inslag av kvalitativa frågor som vi lät 83 elever besvara. Eleverna går på högstadiet eller gymnasiet i södra Sverige. I resultatet presenteras hur IKT används i skolan, vilka fördelar och nackdelar IKT har enligt de tillfrågade eleverna.

Syftet med vår studie har varit att undersöka hur elever med Asperger syndrom (AS), som går inkluderade i klasser i grundskolans senare år, upplever sin skolgång.Elva elever, både flickor och pojkar, intervjuades. Eleverna vi intervjuade hade en varierande bakgrund, vissa hade gått i vanlig klass med visst stöd, några hade varit placerade i särskilda undervisningsgrupper. Vi valde att arbeta efter en fenomenografisk ansats eftersom vårt mål var att ta del av ungdomarnas egna upplevelser och undersöka variationerna bland dem.Elevernas uppfattningar om sin skolgång varierade men de hade alla en positiv inställning till sin nuvarande form som inkluderade elever i grundskolans ordinarie klasser, trots att de upplevde vissa svårigheter. De kände att de hade stöd i att ha fler kamrater med AS i skolan som de kunde välja att umgås med på raster och lunch..

Studien visar att autistiska barn behöver hjälp med att förstå sin värld och bli förstådda därför är pedagogers arbete och förhållningsätt grundläggande. Pedagogerna hade skapat ett trygg och tydlig miljö som var betydande för eleverna, här har varje elev ett eget schema med fasta strukturer och rutiner. En pedagog ska kunna agera, analysera, strukturera, visualisera och framförallt respektera och ha tålamod när man arbetar. Pedagogerna och skolledaren är ense om att skolan är en möte plats för alla samt att varje barn har rätt till att påverka sin undervisning och känna gemenskap i skolan..

Syftet med studien var att undersöka det lärande som sker i fritidshemmet, hur det sker samt elevernas uppfattningar om skillnaderna kring lärandet i skolan gentemot fritidshemmet. För att få ökad förståelse av lärandet i fritidsverksamheten sökte vi svar på frågorna: 1. Vad uppfattar/upplever eleverna på fritidshemmet att de lär sig under sin vistelse där? 2. Hur uppfattar eleverna att det lärande som sker i fritidshemmet går till? 3.

Mitt syfte med detta arbete var att få kunskap om elevers syn på betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation är benämningen för allt som sägs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet från mina elevintervjuer. Eleverna har fått svara på frågor som kan delas in i två delar. Den ena delen handlar om kroppsspråk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna.

Denna studie handlar om hur några nyanlända elever upplever den svenska skolan och bemötandet av pedagogerna. Mer specifikt undersöks hur informanterna som är nyanlända och som har ett annat modersmål än svenska eller talar flera språk upplever mötet med det svenska språket, skolan och kulturen. I studien används en kvalitativ metod där jag valt att intervjua sex nyanlända elever, som har gått i skolan i 1-3 år i Sverige och som idag går i åk 6. Intervjuerna ägde rum på en skola där majoriteten av eleverna är flerspråkiga. Många elever har bott i Sverige under en lång period men många är nyligen inflyttade. Resultatet visar att de nyanlända eleverna upplevt svårigheter kring mötet med det svenska språket när det gällt bland annat meningsbyggnad, detta på grund av att det enligt informanterna är stora skillnader på grammatiken i det svenska språket jämfört med den grammatik de har i sina modersmål.

Detta är en vetenskaplig essä där jag undersöker och reflekterar kring frågor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har använt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fält och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans värld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idéerna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vår speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen får sin legitimitet i skolans fält.

I denna uppsats undersöker vi olika elevers uppfattningar kring implementeringen av värdegrund och normer i den svenska gymnasieskolan. Vi definierar läraren som en förvaltningstjänsteman och tar upp implementeringsproblematik som kan tänkas uppkomma inom skolan, i synnerhet de problem som uppkommer genom lärarens ställning som närbyråkrat.Vi har valt att göra en kvantitativ fallstudie där vi låtit elever svara på enkäter som vi sedan sammanställt i form av deskriptiv statistik. Vi har även gjort en litteraturstudie kring lärarens roll som förvaltningstjänsteman.Vår undersökning visade att endast drygt hälften av eleverna var medvetna om den värdegrund och de normer som skolan skall implementera. Vi menar att detta kan bero på att läraren har stor handlingsfrihet i kombination med oprecis och motsägelsefull målstyrning. Dessa faktorer skulle kunna leda till att värdegrund och normer inte prioriteras i undervisningen utan att läraren frångår sitt uppdrag..

Omkring 10 % av alla elever känner sig mobbade i skolan, det här en siffra som är på tok för hög. Vi vill genom det här arbetet synliggöra kunskap om mobbning och öka förståelsen för de som arbetar kring barn och elever. Vi vill även se eventuella skillnader och likheter mellan åldrarna inom ämnet mobbning. Vi har använt oss av elev- enkätundersökning och intervjuat verksamma lärare och pedagoger. Vårt resultat visar att 10 % känner sig mobbade på den skolan där vi genomförde enkätundersökningen.

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt var att unders?ka effekten av medelhavskost p? HbA1c j?mf?rt med annan kost hos vuxna ? 18 ?r med prediabetes och diabetes typ 2. Metod: Litteraturs?kningen genomf?rdes den 29 mars 2023 i databaserna Scopus och Pubmed. Inklusionskriterier var vuxna ? 18 ?r med prediabetes eller diabetes typ 2, intervention och kontroll var medelhavskost j?mf?rt med annan kost och utfallsm?ttet var HbA1c. Vidare inklusionskriterier var RCT som studiedesign, studien skulle p?g? i minst tolv veckor, humanstudier samt studier gjorda p? svenska/engelska.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om pojkar och flickor är olika, hur de olikheterna i så fall yttrar sig samt hur lärare bemöter dem. Vår målgrupp är elever mellan sex och tolv år. Eftersom ämnet är omfattande har vi valt att främst fokusera på pojkar i skolan. I litteraturdelen sammanfattar vi olika författares teorier i frågan. Undersökningen grundar sig på observationer av barngrupper i olika lärandesituationer samt intervjuer med pedagoger på två grundskolor.

I denna uppsats tar jag upp hur man kan inspirera och skapa lust till slöjdande för eleverna i skolan. Jag tycker att det är betydelsefullt att man som lärare vet vad som skapar lust hos eleverna och att man kan sporra alla i skolan. Syftet med studien är att undersöka hur jag som lärare ska inspirera och få eleverna intresserade av slöjd. För att få fram information har jag intervjuat hemslöjdskonsulenten i Skellefteå samt läst pedagogiska böcker, styrdokumenten och sökt information på Internet. Jag har funnit att det är leken och fantasin som inspirerar barn och ungdomar till slöjdande, samt att jag som lärare måste skapa förutsättningar för att slöjden ska vara lustfylld för alla.

BAKGRUND:I min bakgrund har jag valt att redogöra för tidigare forskning som jag anser relevant för minundersökning. Jag beskriver den definitionsproblematik som råder gällandeintegreringsbegreppet i skolan och presenterar även forskning kring de några av de faktorersom påverkar ämnesintegrering i skolan.SYFTE:Syftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger, i de tidigare skolåren, uppfattarämnesintegrering av engelska i skolan.METOD:Jag har valt att använda mig av en kvalitativ metod, med tre halvstrukturerade intervjuer somredskap. Jag valde denna form av intervju då jag ville erbjuda de lärare jag intervjuade frihetatt uttrycka sig med sina egna ord. Intervjuerna genomfördes med tre lärare på tre olikaskolor.RESULTAT:Mitt resultat visar hur de tre pedagogerna uppfattar ämnesintegrering av engelska, vilkaämnen de anser bäst kan integreras med engelska och, faktorer de menar påverkaranvändandet av detta i klassrummet samt hur pedagogernas uppfattning av ämnesintegreringpåverkar deras användning av detta i klassrummet..

Sverige är idag inte längre ett homogent land utan numera är det ett mångkulturellt land där många nationaliteter, etniciteter och religioner ska samspela. Hur kan det vara att lära sig ett andraspråk och vilka faktorer är viktiga i tillägnandet av det? Syftet med denna studie var att se hur undervisningen kan se ut i en mångkulturell grundskola där flertalet av eleverna har ett annat modersmål än svenska, med fokus på om och hur skolan arbetar med att tillvarata andraspråksinlärarnas modersmål gentemot svenskan. Tanken var även att få ta del av andra faktorer såsom hemmets, skolan och fritidsverksamhetens roll i tillägnandet av ett andraspråk. Detta för att blivande och verksamma pedagoger samt andra som är intresserade inom andraspråksinlärning ska kunna få se hur undervisning inom detta kan se ut och bedrivas.