Vi lever i ett alltmer urbaniserat samh?lle d?r v?ra landsbygder urholkas till f?rm?n f?r urbana omr?den. F?r att bryta denna urbaniseringstrend m?ste landsbygdskommuner hitta innovationsrika l?sningar som g?r att gemene man lockas fr?n staden och ut i v?r landsbygd.? Ett verktyg som kan vara landsbygdens r?ddning kallas f?r landsbygdsutveckling i strandn?ra l?gen (LIS). LIS ska m?jligg?ra f?r kommuner att exploatera strandn?ra.

Miljonprogramsområden tillförs ofta negativa attribut och ses av många som ett stort samhällsproblem. Därför är det viktigt att konkretisera vilka problem som finns för att bättre förstå hur de kan lösas. Två av dessa negativa attribut är ödslighet och rumslig förvirring eller svårigheten att skilja på vad som är privat, gemensam och offentlig miljö. Detta är uppsatsens fokus och konkretiseras genom en fallstudie av ett typsikt miljonprogramsområde. Fallstudien utförs på Byälvsvägen, Bagarmossen, i Stockholm.

Helsingborgs stad är en stationstät kommun. Utmed tre järnvägslinjer finns inte mindre än tio lokaltågstationer. Intentionerna i kommunens översiktsplan är att lokalisera Bebyggelse i stationsnära lägen för att skapa en flerkärnig stadsstruktur och att leda in landsbygdens grönstruktur in i de centrala delarna av tätorten. Behov och önskemål om ytterliggare tre stationer finns och Raus, i södra Helsingborg, är ett av de önskade stationslägena. Fram till 1966 hade Raus en station och i samband med anläggandet av Västkustbanan skapades återigen förutsättningar för en station.

Stockholms stad förväntas fram till 2030 öka sin befolkningsmängd med 150 000 nya invånare. Därmed uppkommer behov av att också grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i så fall dess struktur och form att förändras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, då det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda från 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system där människans behov av vila skulle tillgodoses.

I detta examensarbetet har jag studerat hur man kan lösa barriär, trygghets- och bullerproblem i det komplexa utbyggnadsområdet "Råstablick" -industriområdet Hagalund. Inledningsvis har en generell analys av området gjorts som behandlar historisk utveckling, landskap och natur, bestämmelser och förordningar, Bebyggelse och trafik. Därefter följer en fördjupning om barriärer, trygghet och buller där varje avsnitt innehåller ett kunskapsunderlag som följs av en analys av området. Utifrån slutsatserna från analysen har jag utarbetat riktlinjer för området och ett planförslag. Viktigt i planförslaget har bl.a.

SAMMANFATTNING Södra Sandby är vad man ofta kallar en villaförort. Här bor cirka 5 500 invånare och många pendlar till Lund. Större delen av Bebyggelsen är från 1970-80-tal. En stor centrumanläggning uppförd i början av 1970-talet dominerar centrala Södra Sandby, anläggningen rymmer bland annat affärer, post och café. Generellt sett är hela orten en uppvisning i bristande variation, något som är tydligt både i parkerna och Bebyggelsen.

Arbetet berör ett större naturområde nordväst om Karlshamns resecentrum och är idag ett frekvent använt rekreationsområde för de boende i Karlshamns tätort. Dessa två faktorer, närheten till Karlshamns resecentrum och områdets värde för rekreation och friluftsliv är det som präglar arbetet och som i slutändan vägt tyngst vid utformandet av planförslaget. Målet med planförslaget är att det ska vara en möjlig och realistisk lösning på hur bostäder kan placeras i området. Hänsyn har bland annat tagits till topografin, markens beskaffenhet, skyddsavstånd, beräknad befolkningstillväxt och åsikter från boende i Karlshamn som utnyttjar området. Tillsammans har det utmynnat i ett planförslag gällande ett förbättrat friluftsliv samt tre altarnativ där framtida Bebyggelse redovisas..

Följande arbete undersöker hur regelverket angående byggnation i kulturhistoriskt värdefulla områden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks är en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny Bebyggelse ska utformas och placeras och att ändringar och tillägg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militären. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras.

Stockholms stad förväntas fram till 2030 öka sin befolkningsmängd med 150 000 nya invånare. Därmed uppkommer behov av att också grannskapsförorterna expanderar. Kan en relativt kraftig expansion ske i dessa förorter och hur bör i så fall dess struktur och form att förändras? Förortsutbyggnaden i Stockholm skedde i en expansiv tid, då det fanns en stark misstro mot staden som fenomen. Grannskapsförorterna, uppförda från 1940-talet till mitten av 60-talet, planerades efter ett lantligt ideal, med naturen som övergripande system där människans behov av vila skulle tillgodoses.

The sea-level is rising due to climate change. This report inquires into the possibleconsequences of sea-level rise in Värmdö and its archipelago with particular focus on roadsand buildings. Four scenarios with a sea-level rise of 0.5, 1.5, 2.5 meter and a worst casescenario of 3.9 meter are analyzed using a geographic information system (GIS) calledarcMap. The report also examines how Värmdö is taking into account future sea-level rise intheir planning today. The report´s findings show that uplift and sea-level rise cancel eachother out in the scenario with a sea-level rise of 0.5 meter, but that a number of more or lessimportant roads and buildings will be affected by a rise of 1.5 meters.

SAMMANFATTNING Södra Sandby är vad man ofta kallar en villaförort. Här bor cirka 5 500 invånare och många pendlar till Lund. Större delen av Bebyggelsen är från 1970-80-tal. En stor centrumanläggning uppförd i början av 1970-talet dominerar centrala Södra Sandby, anläggningen rymmer bland annat affärer, post och café. Generellt sett är hela orten en uppvisning i bristande variation, något som är tydligt både i parkerna och Bebyggelsen.

Det här är en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvärldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvärldsanalyser ser ut samt hur de utifrån dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna är samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnås. Med hjälp av kvalitativ innehållsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har två översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen åskådliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtätning genom blandad Bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom gränsöverskridande samarbete..

Arbetet berör ett större naturområde nordväst om Karlshamns resecentrum och är idag ett frekvent använt rekreationsområde för de boende i Karlshamns tätort. Dessa två faktorer, närheten till Karlshamns resecentrum och områdets värde för rekreation och friluftsliv är det som präglar arbetet och som i slutändan vägt tyngst vid utformandet av planförslaget. Målet med planförslaget är att det ska vara en möjlig och realistisk lösning på hur bostäder kan placeras i området. Hänsyn har bland annat tagits till topografin, markens beskaffenhet, skyddsavstånd, beräknad befolkningstillväxt och åsikter från boende i Karlshamn som utnyttjar området. Tillsammans har det utmynnat i ett planförslag gällande ett förbättrat friluftsliv samt tre altarnativ där framtida Bebyggelse redovisas..

Miljonprogramsområden tillförs ofta negativa attribut och ses av många som ett stort samhällsproblem. Därför är det viktigt att konkretisera vilka problem som finns för att bättre förstå hur de kan lösas. Två av dessa negativa attribut är ödslighet och rumslig förvirring eller svårigheten att skilja på vad som är privat, gemensam och offentlig miljö. Detta är uppsatsens fokus och konkretiseras genom en fallstudie av ett typsikt miljonprogramsområde. Fallstudien utförs på Byälvsvägen, Bagarmossen, i Stockholm. Genom rumslig analys och litteraturstudier samt intervjuer skapas en bild av ett område med många goda kvalitéer men också ett område som upplevs som otryggt. Uppsatsen tar upp olika sätt att skapa rum genom ny Bebyggelse och smärre fysiska åtgärder, t. ex.

One of the most discussed archaeological subjects is the neolitisation, and the start of a neolithic lifestyle which is characterized by several significant events. The traditional view has been that settled people were cultivating and breeding, but this picture has been questioned and changed in later years. The development is principally based on two models; that already neolithic people immigrated and took over, or that the new lifestyle gradually developed out of the existing cultures. Southern Scandinavia was characterized by a settlement pattern with permanent settlements which were complemented by temporary special settlements, but in time more domestic settlements originated. On the British Isles the settlements didn´t consist of permanent agricultural settlements but instead did the people here move freely between several short term settlements.  .