Sökresultat:
434 Uppsatser om Bebyggelse - Sida 10 av 29
Ett spårvägssystems förutsättningar som stadsbildande element : tillämpning för spårväg till Ensjön i Norrköping
Norrköping med närmare 100 000 invånare är en av få städer i Sverige med spårväg. En utbyggnad av systemet till Navestad har länge diskuterats. En detaljplan för spårvägsutbyggnad finns, men spårvägen är ännu inte byggd. Frågan har väckts igen, där man även diskuterar en dragning vidare till Ensjön. Från kommunens sida ser man det nu inte bara som en transportfråga utan en stadsbyggnadsfråga där spårvägen utgör en viktig del i utvecklingen av staden.
Vad händer med norra Bohusläns skärgårds- och kustområde? : riksintresse för turism och friluftsliv.
Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintresset enligt 4:e kap. 1-2 §§ Miljöbalken och motsvarande tidigare regleringar har fungerat över tid i norra Bohuslän, genom att undersöka den faktiska Bebyggelseutvecklingen 1976- 2013. Syftet är även att undersöka hur kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen ser på denna utvecklig och inför framtiden. Detta för att få en indikation om hur området skulle kunna komma vara exploaterat i framtiden. Syftet har besvarats genom följande frågeställningar:Hur har Bebyggelseutvecklingen skett i kustlandskapet Norra Bohuslän 1976-2013?Hur ser kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen på denna utveckling?Hur ser kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen på lagbestämmelserna,4 kap 1-2 § MB, inför framtiden?Utgångpunkterna som denna uppsats baseras på är olika förhållningssätt som kunnat urskiljas i den litteratur som studerats.Undersökningen i uppsatsen har byggts på två innehållsanalyser, en kvantitativ som baserats dels på kartmaterial från 1976 och 2013 och dels en kvalitativ baserat på intervjuer med utvalda kommunala tjänstemän och politiker samt från Länsstyrelsen.I den kvantitativa innehållsanalysen har hela norra Bohusläns kust- och skärgårdsområde omfattandes av ca 60 kartblad av ekonomiska kartan från 1976-1977 studerats och jämförts med fastighetskartan från 2013 för att skapa en bild av hur Bebyggelseutvecklingen skett.
Anpassning av befintlig bebyggelse samt områden i planeringsstadiet med hänsyn till höjda vattennivåer - metoder för skydd med Gullbergsvass och Norra Masthugget som exempel
Många klimatforskare i världen är överens om att en klimatförändring är på väg.
I Sverige kan vi vänta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Det
varmare
klimatet medför bland annat att havs- och landisar
smälter vilket bidrar till att havsnivån höjs. Exempel på konsekvenser av det
förändrade klimatet är översvämning och erosion. I framtiden anses effekterna
inträffa allt oftare framförallt i kustområden.
Att bevara och utveckla kulturmiljöerna Östra Hästholmen-Ytterön samt Långören i Karlskrona skärgård
Magisterarbetet avgränsas till öarna Långören, Östra Hästholmen och Ytterön som
ligger i Karskronas skärgård. Dessa kulturmiljöer speglar kustnäringar som
lotsbosättningar och fiskeläger. Magisterarbetet leder fram till ett
planförslag, bestående av områdesbestämmelser, för att bevara och utveckla
dessa miljöer. Man kan identifiera ett problem i och med trenden med minskat
antal bofasta i skärgården, som leder till att öarna är mer eller mindre
övergivna under större delen av året. Likaså övergår många permanentboenden
till fritidsboenden och då är det vanligt att husen byggs om utefter moderna
krav och influenser.
Fönster i ombyggnad
I dagens samhälle ställs allt högre krav på att energieffektivisera byggnader, därmed ställs även krav på att energieffektivisera befintliga byggnaderna. Ett av Sveriges nationella mål är att energianvändningen inom Bebyggelse halveras till år 2050 jämfört med 1995. Examensarbete har skrivit för EKG-projekt, en vägledning för fastighetsägarna som deltar i projektet vid eventuella fönsterbyten. Denna uppsatts belyser viktiga områden och idéer inom modern fönsterkonstruktion, med tillhörande undersökningar samt en marknadsundersökning för fönster och dess kostnader. Detta examensarbete innefattar även vilka tankar man bör ha i åtanke vid bestämt fönsterbyte ur den arkitektoniska synvinkel samt en energisimulering för ett rum, där fönstret byts ut mot en lågenergi fönster.
Nötbolandet
Det här examensarbetet handlar om Nötbolandet, ett gammalt fritidshusområde sydöst om Örnsköldsvik, som till stora delar omvandlats till åretruntboende. Örnsköldsviks kommun vill gärna ha en översiktlig planering av området för att kunna styra utvecklingen. En sådan planering finns inte idag. Exploateringstrycket i Nötbolandet är stort och det finns många förfrågningar om bygglov och detaljplanering. Dessa förfrågningar rör alla Bebyggelse av småhus.
HOTANDE HAVSNIVÅER En fallstudie av Lomma
Klimatförändringen är här och havsnivån håller på att höjas vilket hotar
Bebyggelse utmed kusterna. Lomma i sydvästra Skåne är en småstad som redan idag
drabbats av översvämningar och som i framtiden kommer utsättas för än större
risker. Havsnivån i Lomma kan enligt SMHI komma att stiga med så mycket som 2,6
meter vid framtida högvattennivåer vilket skulle få förödande effekter på
Bebyggelsen men även för drabbade människor. Sättet att hantera de stigande
havsnivåerna har de senaste åren gått från en tillit till tekniska lösningar
till en mer tillåtande lösning på naturens villkor, där vattnet tillåts
översvämma bestämda områden. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna,
referensexempel från Hamburg och Nederländerna, samt en innehållsanalys av
kommunala dokument från Lomma har tre strategier tagits fram för att hantera
den stigande havsnivån i Lomma.
High Mobility Engineer Excavator eller Ingenjörbandvagn 120 : Om olika fältarbetsfordon ger olika förmåga till fältarbeten för rörlighet
Ingenjörtrupperna har nyligen tillförts två nya typer av fältarbetsfordon. Då ett avingenjörförbandens största uppgifter är att understödja med ökad rörlighet för förband, anserförfattaren det vara relevant att studera hur dessa fordon kan understödja med detta.Enligt den struktur som ingenjörbataljonen skall vara organiserad 2014 skall dessa nya fordonutgöra huvudstommen i maskinplutonerna på de bandgående och hjulgåendeingenjörkompanierna, vilket kan föranleda vissa begränsningar och/eller fördelar då demaskinplutonerna tidigare har utgjorts av mer specialiserade arbetsmaskiner såsom hjullastare,grävmaskin och grävlastare. Detta kan innebära att de bandgående och hjulgåendeingenjörkompanierna blir till viss del mer lämpade att genomföra olika sorters arbetsuppgifterför att öka rörligheten för förband. Slutsatser ifrån undersökningen påvisar bland annat attIngbv 120 är mer lämpad att genomföra fältarbeten för rörlighet i Bebyggelse än vad HMEEär, och att båda fordonen kan genomföra i stort sett lika många olika sorters fältarbeten förrörlighet, med undantag för minbrytning vilket bara Ingbv 120 kan genomföra..
BEMÖTAS-principen : sju tillvägagångssätt för att främja integration genom fysisk planering
The thesis is about integration in the city and how integration can be improved through physical planning. Segregation can result in changing peoples? prerequisites in our society. Opportunities in life become dependent on what area of the city you live in or where you grew up. Integration denotes acceptance for all people, while different cultural and ethnic identities are preserved at the same conditions for everyone.
Effektivisering av bygglovsprocessen gällande ändring av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse : En fallstudie av ett miljonprogramsområde-Nya Nordostprojektet i Gävle
En stor del av Sveriges Bebyggelse har byggts mellan 1965 och 1974 eftersom det rådde stor bostadsbrist i Sverige. Regeringen beslutade att en miljon bostäder skulle uppföras under denna tid, det s.k. miljonprogrammet. Det byggdes bostäder i varierande former och storlekar för att bygga bort bostadsbristen. Storskaligheten och en stor grad av upprepning av identiska hus är kännetecken för miljonprogrammets Bebyggelser.
PLANERA FÖR FÖRTÄTNING GENOM PÅBYGGNAD : "Karlsson på taket", saga eller verklighet?
SAMMANFATTNING Det har hittills inte varit så vanligt att bygga ovanpå befintlig Bebyggelse i Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att åstadkomma hållbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer blir en bristvara i våra städer och tätorter. Dessutom kan det bli lättare att ta tak i anspråk för Bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell fastighetsindelning trädde i kraft 1 januari, 2004. Det är viktigt att börja planera, redan på översiktsplanenivå, för förtätning genom påbyggnad. Det behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en dialog med fastighetsägare och hyresgäster om framtidens bostäder, som snart kanske byggs på deras tak.
Små UAV-system för bataljonsnivån - en nyttoanalys
Det pågår en transformering av svenska stridskrafter till följd av en förändradomvärldsbild och en teknisk utveckling. Obemannade farkoster studeras och bedömskunna tillföra värdefulla förmågor.Syftet med uppsatsen är att undersöka nyttan med små UAV-system för bataljonsnivånvid en internationell militär operation. De fyra utvalda basfunktionerna ledning,underrättelser, verkan och skydd utgör analysfaktorer.Uppsatsens resultat omfattar en kontextuell del och en teknisk del. Den omfattar även envärdering av små UAV-system i ett typfall, strid i Bebyggelse. Uppsatsen visar att detfinns ett flertal uppgifter inom basfunktionerna, som små UAV-system kan lösa medvarierad förmåga.
Ett spårvägssystems förutsättningar som stadsbildande element - tillämpning för spårväg till Ensjön i Norrköping
Norrköping med närmare 100 000 invånare är en av få städer i Sverige med
spårväg. En utbyggnad av systemet till Navestad har länge diskuterats. En
detaljplan för spårvägsutbyggnad finns, men spårvägen är ännu inte byggd.
Frågan har väckts igen, där man även diskuterar en dragning vidare till Ensjön.
Från kommunens sida ser man det nu inte bara som en transportfråga utan en
stadsbyggnadsfråga där spårvägen utgör en viktig del i utvecklingen av staden.
PLANERA FÖR FÖRTÄTNING GENOM PÅBYGGNAD - "Karlsson på taket", saga eller verklighet?
SAMMANFATTNING
Det har hittills inte varit så vanligt att bygga ovanpå befintlig Bebyggelse i
Sverige. Snart kan det dock komma att bli mer vanligt, i arbetet för att
åstadkomma hållbar stadsutveckling och i takt med att byggbar mark allt mer
blir en bristvara i våra städer och tätorter. Dessutom kan det bli lättare att
ta tak i anspråk för Bebyggelse genom att den nya lagen om tredimensionell
fastighetsindelning trädde i kraft 1 januari, 2004. Det är viktigt att börja
planera, redan på översiktsplanenivå, för förtätning genom påbyggnad. Det
behövs för att förbereda sig för framtidens byggande och för att skapa en
dialog med fastighetsägare och hyresgäster om framtidens bostäder, som snart
kanske byggs på deras tak.
Vid planering för förtätning genom påbyggnad måste många aspekter beaktas och
det måste ses ur flera olika perspektiv.
Områdesbestämmelser för Stenestadsbygden : en kulturbygd värd att skydda
Områdesbestämmelser för Stenestadsbygden - en kulturbygd värd att skydda Examensarbetet behandlar ett landsbygdsområde på Söderåsen i Svalövs kommun i Skåne. Området, eller Stenestadsbygden, ligger i en variationsrik natur och uppvisar en karaktäristisk Bebyggelse typisk för den skånska skogsbygden. Området är ett rikt kulturlandskap med en lång kontinuitet av boende och brukande, vilket resulterat i betydelsefulla kultur- och naturvärden. Området är idag helt utan skydd för den befintliga kulturhistoriska Bebyggelsen och bestämmelser för tillkommande Bebyggelse saknas. Under senare tid har i området ett antal bygglov och förhandsbesked beviljats.