I Sveriges kalla klimat innebär isrelaterade problem årliga produktionsförluster för vattenkraftföretagen. Kravisbildning på intagsgrinden till ett vattenkraftverk betyder att den grindarea genom vilken vatten kan strömma in reduceras och inströmningsförlusterna ökar. De förebyggande åtgärderna handlar ofta om att sänka vattnets ythastighet tillräckligt mycket för att ett stabilt istäcke ska kunna utbredas. Istäcket isolerar vattnet från fortsatt nedkylning så att temperaturen i vattnet inte understiger 0 °C och kravisproduktionen i vattnet upphör.I detta examensarbete tillämpas CFD-beräkningar för att åskådliggöra hastighetsfördelningen i magasinet vid Finnfors kraftverk med dess nuvarande Batymetri och med modifierade Batymetrier motsvarande potentiella åtgärder för att sänka vattnets hastighet. Anläggningsägaren Skellefteå Kraft hade identifierat två problem som ansågs kunna bidra till turbulens och höga inströmningshastigheter och utöver dessa kunde simuleringar med magasinets nuvarande Batymetri identifiera i vilka områden åtgärder borde genomföras.

Vattendrag och stränder graderades under 1700-1800-talet mycket lågt (impediment) då marken inte var odlingsbar. Samma mark är idag eftertraktad av människor för fritids- eller permanentboende i en lugn miljö. Problem kan idag uppstå vid gränssättningen av strandfastigheter som nybildas. Problemen är vanligen kopplade till var gränserna verkligen är belägna och var fastighetsägarna anser att gränserna borde vara belägna. För att bestämma var gränserna går måste lantmätaren gå tillbaka till ursprungshandlingarna för stamfastigheten och utföra en grundlig arkivforskning.Syftet är att undersöka hur gränssättningen utförs idag.

Uppsatsen ämnar att undersöka hur två kvarnfundament från en övergiven kvarndamm i Björklingeån i Uppland förändrar vattenflödet. Syftet med detta är för att se hur tidigare mänskligaktivitet idag kan påverka vattenflödet och ge fysikaliska förändringar. Uppsatsen är alltså åt det naturgeografiska hållet inom geografiämnet.För att besvara syftet så valdes en 12 meter lång sektion av ån ut till undersökningsplats, de 12 metrarna var fördelade på 4,5 meter uppströms om fundamenten och 4,5 meter nedströms om fundamenten. Inom dessa 12 meter så gjordes det tvärprofiler med 3 meters intervaller, vilket blev fem stycken varav två på var sida om fundamenten och en mitt i. För alla dessa tvärprofiler framställdes det en Batymetriskprofil som visar på djup, denna framställdes med hjälp av lodning.

I Sverige finns idag en vedertagen metod för att bestämma dimensionerande flöde för dammanläggningar. De teoretiska beräkningarna av dimensionerande flöde för dammanläggningar tillhörande flödesdimensioneringsklass I baseras på HBV-modellen, en begreppsmässig hydrologisk beräkningsmodell som beskriver samspelet mellan de meteorologiska och hydrologiska förhållanden som råder inom ett avrinningsområde. Begreppsmässiga hydrologiska modeller baseras på vattenbalansen och används för att bestämma tillrinning till vattendrag, sjöar eller andra vattenförekomster. Vid hydrologisk modellering med begreppsmässiga modeller tas ingen explicit hänsyn till vattendragets geometri. Trånga sektioner i naturliga vattendrag kan hindra vattnets framfart och orsaka dämning uppströms den trånga sektionen.