A study was conducted to investigate the new and frequently discussed concept curling parents. There were no previous studies of curling parenting, and therefore traditional classifications of parenting (Baumrind, 1967, 1980; Maccoby & Martin, 1983) have been used for comparison. Parents (N=140) born between 1959 and 1981 participated. They completed questionnaires to establish their level of curling behaviour. The high Cronbach's alfa confirmed coherence in the curlingcriteria, which implied that curling parents exists as a group.The results confirmed our hypothesis that participants exhibiting high levels of curling behaviour were permissive in their parenting style, had a bad conscience concerning their parenting and wished for more time with their children.

Syftet med examensarbetet är att undersöka om det finns intresse och behov hos Barn- och fritidsprogrammets elever och Barnomsorgens/ fritidsverksamhetens personal i vår kommun för att använda en vikariepool bestående av BF:s elever för att söka jobb/vikarie. Jag har valt att använda mig av en kvantitativ undersökningsmetod, en enkät med frågor som jag anser har varit utav intresse för min undersökning. Undersökningen omfattas av 57 elever från Barn och fritidsprogrammet och de tillfrågade eleverna är från tre olika årskurser. Dessutom har 29 anställda inom Landskrona kommuns förskole- fritidsverksamhet tillfrågats. De teorier jag har använt mig av, när jag analyserat mitt material är bland annat Skollagen och läroplanen Lpf 94. Sociologiska teorier som: Meads ?rollövertagande?, Durkheims ?funktionstänkande?, pedagogens John Deweys teori ? ?learning by doing?, det entreprenöriella lärandets pedagogiska form, samt nya samhällsteorier om Barnuppfostran för barn födda på 90-talet.

ABSTRACT New in a foreign country ? the importance of civic orientationJessica Gerhardt & Hiba Sultan We have examined the information on parenting in Sweden that is given to new immigrants through civic orientation. The aim of the study was to investigate how new arrivals are being informed of Swedish laws and regulations relating to child rearing and corporal punishment. The study also aims to examine how a lack of information about raising children in civic orientation can affect newly arrived families. Our empirical work has been created by a focus group interview with the child and family unit on social services and a call interview with an SFI-teachers who teach newly arrived immigrants in civic orientation.

Jag har i denna uppsats försökt ge en bild av hur Astrid Lindgren vill presentera en egen syn på barn, barns villkor och Barnuppfostran i hennes verk om Madicken. Astrid Lindgren själv menar att hon vill ?åstadkomma en human inställning? hos sina läsare och denna avsikt märks i hennes verk Madicken och Madicken och Junibackens Pims. Hon försöker ge den vuxna läsaren en bild av hur sociala förhållanden kan upplevas genom sin skildring av den lilla staden, samtidigt som hon skapar en liknande, men mer försiktig möjlighet, även för barnen som läsare. Framställningen av den godhjärtade Madicken hoppas hon skall öppna upp för de läsande barnen att överta hennes humana inställning.I det sammanhanget har jag också diskuterat hur väl barnet som läsare kan tänkas förstå de sociala skillnaderna som råder i verken, då i jämförelse med en vuxen läsare.

Syftet med denna uppsats är att belysa nio kurdiska föräldrars syn och uppfattningar om kön och könsskillnader. Föräldraskapet är ett medel för hur könsrollerna ser ut och formas inom familjerna. Hur har könsrollerna förändrats hos föräldrarna sedan migrationen till Sverige? Finns det olika uppfattningar mellan kurdiska kvinnor respektive män gällande könsroller? Utgångspunkten för denna uppsats är att synliggöra föräldrarnas uppfattningar, upplevelser samt erfarenheter kring könsroller.Denna undersökning är utförd och skriven utifrån kvalitativ forskningsmetod och är baserad på intervjuer eftersom detta perspektiv är mest lämpligt för att få svar på mina frågeställningar.Den utgår från att det finns flera verkligheter som inte är objektiva, utan att det är individens egna subjektiva upplevelser som får avgöra vad som är verklighet. Tyngdpunkten i denna studie ligger på intervjuundersökningen.Det svenska samhället tenderar att ge en negativ bild av ett visst folk, nämligen människor med utomnordiskt ursprung, där bland har den kurdiska folkgruppen fått uppmärksamhet de senaste åren.

Syftet med denna studie är att undersöka mäns upplevelser av att ha deltagit i föräldrastödsprogrammet Föräldrastegen, samt hur de beskriver sitt föräldraskap och upplever relationen till sina tonåringar. Fem kursdeltagare har intervjuats utifrån en kvalitativ forskningsansats med en semistrukturerad intervjuguide som mall. Resultatet av intervjuerna har strukturerats och redovisats utifrån olika teman. Analysen har utförts med utgångspunkt i Eriksons psykosociala stadier, Banduras sociala inlärningsteori, samt teorier kring gruppdynamik. Den tidigare forskning som har använts berör fäders upplevelser av sitt faderskap, relationen mellan far och tonåring, samt en utvärdering av ett föräldrastödsprogram designad för män.

Missnöje i svärmorsrelationer är varken ett nytt eller ovanligt problem. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka faktorer som påverkar relationen mellan svärmor och svärdotter, både positivt och negativt. Vi söker svar på vilka faktorer som skapar konflikt mellan svärmor och svärdotter, vilka konfliktstrategier man använder sig av för att hantera dem och slutligen vad som kan bidra till att skapa en bra relation.För datainsamlingen använde vi oss av en kvalitativ enkät online för att få snabb spridning och snabb återkoppling. Vi valde att rikta oss till svärdöttrar, kvinnor med barn och svärmor, då vi fann det mest intressant för vår studie och för att vi tänkte att det var lättare att nå svärdöttrarna än svärmödrarna.Vi har gjort både en kvalitativ och en kvantitativ bearbetning och analys. Ungefär hälften av våra respondenter har en bra relation med sin svärmor.

The purpose of this study is to examine young adults', 18-19 years old, attitudes towards corporal punishment and with the help of social constructionism, grid-group theory and relevant concepts analyze the results and compare it with previous research. The research questions introduce various factors such as gender, origin and personal experiences of corporal punishment that may affect the attitudes. In order to fulfill the purpose and answer the research questions, a quantitative research method has been selected. There was 118 participants in the survey. The study was conducted by means of surveys in high schools in Örebro. Social constructionism made us realize how the community, perceptions and expectations might influence attitudes. Grid-group theory gave us an insight into how different family structures may explain why attitudes toward corporal punishment of children differ between individuals.

I denna undersökning är syftet att ta reda på vad det är pedagogen arbetar med utöver elevundervisningen. Delvis gick undersökningen ut på att ta reda på pedagogens fördelning av planerings-timmar, olika arbetsmoment såsom utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter. Enligt våra intervjupersoner handlar deras arbete utöver elevundervisning mycket om Barnuppfostran, barnpsykologi och relationer vilket oftast inte framgår i pedagogens arbete. Metoden som vi har valt att använda oss av är en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat två pedagoger i två olika kommuner. Genom intervju och samtal med pedagoger, fick vi en bild av pedagogens arbete, att det var utvecklingssamtal, utvärdering och föräldrakontakter som pedagogerna arbetar mest med. Resultatet som vi fick fram i vår undersökning är att pedagogerna lägger ner mest tid på att förbereda utvecklingssamtal samt att genomföra dem.

Idén till denna uppsats kom ifrån den svenska dokumentären Det svenska sveket som sändes på SVT den trettonde maj 2007. Dokumentären behandlade den svenska synen på Barnuppfostran ur ett mångkulturellt perspektiv. Svenska studier visar att barn till invandrare löper en högre risk att utsättas för våld i hemmet, samtidigt som samhället idag inte riktar några specifika åtgärder mot denna utsatta grupp.Syftet med vår uppsats var att undersöka hur olika myndigheter som arbetar med barn ser på våld som en kulturell faktor. De frågeställningar som vi främst har arbetat efter är: Ser de sociala aktörer vi kontaktat barnaga som en kulturellt betingad faktor? Kan de sociala aktörer som vi kontaktat skönja skillnader kopplade till kulturella betingelser i avseende på uppfostring, barnsyn och föräldraskap? Vilka konsekvenser innebär det för barn att växa upp med aga, enligt våra intervjupersoner och forskning?Undersökningen är kvalitativ i sin form och baseras på fem intervjuer med professionsföreträdare som i sitt yrke möter barn och familjer.

Bakgrund: I dagens samhälle pågår ständiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, Barnuppfostran och vårdande utifrån genus är närvarande i media, i såväl TV som tidningar och på internet. Studier har visat på att kvinnor och män uppfattar vårdande olika samt har olika preferenser för hur vårdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör därför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskänsligt vårdande utifrån en personcentrerad utgångspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters uppfattningar av vårdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats på 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet är förankrat med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mäns förväntningar samt önskemål för vårdande, (b) När förväntningar och önskemål ej tillgodoses samt (c) När förväntningar och önskemål tillgodoses. Olikheter mellan könen gällande uppfattningar av vårdande framkom främst vid missnöje.

Bakgrund: I dagens samhälle pågår ständiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, Barnuppfostran och vårdande utifrån genus är närvarande i media, i såväl TV som tidningar och på internet. Studier har visat på att kvinnor och män uppfattar vårdande olika samt har olika preferenser för hur vårdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör därför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskänsligt vårdande utifrån en personcentrerad utgångspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters uppfattningar av vårdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats på 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet är förankrat med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mäns förväntningar samt önskemål för vårdande, (b) När förväntningar och önskemål ej tillgodoses samt (c) När förväntningar och önskemål tillgodoses. Olikheter mellan könen gällande uppfattningar av vårdande framkom främst vid missnöje.

Bakgrund: I dagens samhälle pågår ständiga debatter om genus i olika kontexter, diskussionen om exempelvis löneskillnader, Barnuppfostran och vårdande utifrån genus är närvarande i media, i såväl TV som tidningar och på internet. Studier har visat på att kvinnor och män uppfattar vårdande olika samt har olika preferenser för hur vårdandet skall utformas ? sjuksköterskor bör därför vara genusmedvetna i mötet med patienten för att kunna ge genuskänsligt vårdande utifrån en personcentrerad utgångspunkt.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva patienters uppfattningar av vårdande ? ur ett genusperspektiv.Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt och har baserats på 14 stycken vetenskapliga artiklar som har analyserats med en kvalitativ designmetod. Arbetet är förankrat med utgångspunkt i Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet utgörs av tre teman; (a) Kvinnor och mäns förväntningar samt önskemål för vårdande, (b) När förväntningar och önskemål ej tillgodoses samt (c) När förväntningar och önskemål tillgodoses. Olikheter mellan könen gällande uppfattningar av vårdande framkom främst vid missnöje.

Kvinnor och mäns sexuella relationer innebär ofta att kvinnor blir gravida och barn föds och därmed även till att parterna ingår äktenskap. I de flesta samhällen är äktenskapet en social institution som fyller olika funktioner för familjelivet. Äktenskap innebär även, enligt samhällssynen, tillåtet sexuellt umgänge som i många fall leder till olika sätt att se på kvinnokroppen, gemensamt boende, familjebildning med Barnuppfostran. Det innebär även att man anser vissa sjukdomar som typiskt kvinnliga. Historiskt sett har kvinnorna tillhört det underordnade könet i samhället, kvinnorna värderades lägre än männen, kvinnor relaterade sig till männen, dessa erfarenheter har präglat deras behov som kvinna.Syftet med undersökningen är först och främst så långt källmaterialet tillåter jämföra skillnaden mellan andelen utomäktenskapligt födda barn i Gävle och Ovanåker under åren 1850 - 1855 och följa dessa utomäktenskapligt födda barn fram till 1860.

Syftet med studien är att utifrån självbiografiska berättelser beskriva och förstå barns upplevelser av att växa upp med en förälder med bristande föräldraförmåga, samt vilken inverkan detta har på barnets självbild och självkänsla. Utifrån syftet har vi ställt oss dessa frågor: Hur påverkas barnen när föräldraförmågan brister? Upplever barnen skuld och skam? Hur påverkas barnen av skuld och skamkänslor och konsekvenserna av detta? Använder barnen strategier för att minska eventuella konsekvenser? Hur påverkas barnets självbild och självkänsla?Vi har valt att använda oss av kvalitativ textanalys. Med detta val fick vi en möjlighet att ingående granska några biografier som innehåller ett ämne som är både aktuellt, kontroversiellt och intressant. Studien är utförd i ett sociologiskt perspektiv och vi har använt oss av teorierna: socialisation, emotion, skuld och skam, stigmatisering, självkänsla, föräldraförmåga och Barnuppfostran.Tidigare forskning visar vikten av föräldraförmåga i barns uppväxt för att barnen ska kunna utvecklas och hitta sin egen identitet.