Mitt syfte har varit att ta reda på, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det råder misstankar om.  Metod: När jag skrev den här uppsatsen har jag använt mig av samtalsintervju. Intervjuaren får då göra intervjuer som blir mer personliga än vad enkätintervjuer blir. Resultat och slutsats är att förskollärarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det råder misstankar om, till viss del kännetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. Förskollärarens metoder innefattar många olika delar; bemötande, förhållningssätt och Barnsyn men också fasta konkreta arbetssätt där ramar, rutiner och bildscheman hjälper barnet i vardagen på förskolan..

Syftet med arbetet var att ta reda på hur pedagogisk dokumentation används i tre olika arbetslag inom förskolan och hur denna bidrar till att synliggöra barns lärande. I undersökningen deltog tre arbetslag i en kommun i Norrbotten. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observation för att få veta deras tankar kring den pedagogiska dokumentationen och hur de använder sig av den i verksamheten. Vi har därmed gjort en fördjupning i den pedagogiska dokumentationen, lärande, dialog och Barnsyn. Resultatet av våra intervjuer har visat att pedagoger ser på pedagogisk dokumentation på olika sätt och att pedagogisk dokumentation är en ständigt pågående process som har blivit en viktig del av verksamheten i många förskolor..

Mitt syfte har varit att ta reda på, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det råder misstankar om.  Metod: När jag skrev den här uppsatsen har jag använt mig av samtalsintervju. Intervjuaren får då göra intervjuer som blir mer personliga än vad enkätintervjuer blir. Resultat och slutsats är att förskollärarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det råder misstankar om, till viss del kännetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. Förskollärarens metoder innefattar många olika delar; bemötande, förhållningssätt och Barnsyn men också fasta konkreta arbetssätt där ramar, rutiner och bildscheman hjälper barnet i vardagen på förskolan..

Det övergripande syftet med denna uppsats är att undersöka lärandet uttryckt i vardagliga samspelshandlingar mellan pedagog och barn i en förskola. Mer specifikt har vi intresserat oss för vilka förutsättningar pedagogerna skapar för barnens lärande och vilka mönster som framträder i dessa samspelshandlingar. De frågeställningar som ställs är: Vilka förutsättningar för lärandet skapas i samspel mellan pedagog och barn? Vilka samspelsmönster framkommer mellan pedagog och barn? Vilka intentioner synliggörs i pedagogers handlingar i samspel med barn? Studiens teoretiska referensram utgår från sociokulturell teori med särskild förankring kring barns lärande. Studien genomfördes på en förskola med barn i åldrarna 3-5 år samt med tre medverkande pedagoger.

Syftet med vår uppsats är att undersöka de metoder som användes under olika tidsperioder för barns läsinlärning. Vi ville veta mer om samhällets värderingar i de gällande perioderna och hur den rådande Barnsynen påverkade läsinlärningsforskningen samt varför metoderna egentligen uppkom. Om det visade sig att de olika läsinlärningsmetoderna är en avspegling på de samhälleliga förhållandena så ville vi veta hur. Vi gjorde en litteraturstudie för att finna svaren på våra frågeställningar och det gjorde vi i tidigare forskning samt litteratur. Vi kom fram till att samhällets utveckling och Barnsyn har påverkat utformandet av de olika läsinlärningsmetoderna.

Vårt syfte med denna studie var att undersöka hur pedagoger arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi ville försöka få en förståelse av hur den pedagogiska dokumentationen kan användas i vardagen på förskolan och hur den kan användas i utvecklande syfte för verksamheten. Vi vill även få en bild av vilka möjligheter samt svårigheter pedagoger ser med pedagogisk dokumentation. Vår förhoppning var att pedagogerna som vi intervjuade ville dela med sig av sina reflektioner och känslor kring detta. Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna vi intervjuat varit positivt inställda till arbetet med pedagogisk dokumentation. Det visar sig även i vår studie att det inte finns något specifikt sätt att arbeta med dokumentationen utan alla har olika synsätt på det praktiska genomförandet..

Syftet med undersökningen var att få en ökad förståelse för pedagogers syn gällande hur deras förhållningssätt och bemötande kan stötta och hjälpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda på hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass såg på begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrågades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansåg viktiga i arbetet samt vilken betydelse föräldrasamverkan hade gällande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd såsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har även belysts. För att få en kvalitativ förståelse gällande människors subjektiva upplevelser utgick jag ifrån en hermeneutisk ansats och således genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

Syftet med vår studie var att studera vilka tankar och intentioner förskollärarna på två olika förskolor har kring hur de har utformat den fysiska inomhusmiljön. Vi ville även studera hur de ser på den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande och även vilken Barnsyn och kunskapssyn förskollärarna har och hur de avspeglas i miljön. Den ena var en Reggio Emilia inspirerad förskola och den andra en förskola utan någon specifik inriktning. Vi valde att begränsa vår undersökning till två förskolor med avdelningar där barnen var i åldrarna 1-2 år. I undersökningen deltog tre förskollärare från respektive förskola i intervjuerna.

Uppsatsen är en jämförande studie mellan den estniska och svenska förskolan under 1800-talet. Syftet med studien är att undersöka hur förskolorna utvecklats i de respektive länderna och om det går att se några likheter eller skillnader. Uppsatsen behandlar bl. a. Barnsynen, de tidiga pedagogerna och de första barninstitutionerna.

Syftet med vårt examensarbete var att bidra med fördjupad kunskap kring vad det innebär för ett barn att gå i en förskola med Reggio Emiliafilosofi, Waldorf- eller Montessoripedagogik.Den metod som vi har använt oss av är en kvalitativ undersökning då genom semi-strukturerade intervjuer. Innan dessa intervjuer har vi skrivit ihop vårt teoretiska ramverk för att få kunskap om ämnet vi valt. Sammanlagt så har vi intervjuat nio pedagoger på sex olika förskolor.I resultatet så fann vi både likheter och olikheter inom de olika inriktningarna. Vi anser att det är viktigt att vara medveten om detta då det hör till det förhållningssätt mot de barn man arbetar med. Vår förhoppning är att ge läsaren någon form av tankeställare och på så vis fundera på sitt förhållningssätt samt kanske hitta något användbart att använda i sin egen verksamhet..

Arbetet beskriver den mediebild som finns av den svenska skolan. Det presenterar även teorier som visar att media vinklar sina rapporteringar. Begreppet respekt definieras i syftet att få en klarare bild av vad det innebär. Dion Sommers och Jesper Juul & Helle Jensens teorier användas för att analysera vårt empiriska material. Deras teorier säger bl.a.

Examensarbetet belyser barns lek och lärande, där barns handlande av demokrati och empati via lek och lärande i förskolans verksamhet synliggörs. Ett ämne som anses är grundläggande för alla pedagoger att arbeta utifrån. Syftet med examensarbetet är att få fördjupad kunskap om hur pedagogerna arbetar med lek, lärande, demokrati och empati i förskolan, hur de förhåller sig till begreppen i verksamheten samt vilket arbetssätt pedagogerna kan använda sig av. Det läggs fokus på demokrati, empati, lek och lärande individuellt i kapitlet forskning och teoretiskt ramverk för att sedan kunna sättas i ett sammanhang. Likaså, läggs det vikt på pedagogernas förhållningssätt samt den grundläggande Barnsyn samhället bör genomsyras av.

Syftet med vårt examensarbete är att beskriva förskollärares tankar kring sin yrkesroll. Vi vill undersöka vilka faktorer som kan inverka samt vilka möjligheter och hinder som kan uppstå i det praktiska yrkesutövandet. Vi vill ta reda på vilken betydelse arbetslaget har för att förskollärare utvecklas i sin yrkesidentitet. Genom kvalitativa intervjuer har vi fått möjlighet att ta del av förskollärarnas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett oss underlaget till vår analys och diskussion.

Denna studies syfte är att belysa hur pedagoger på ett barnsjukhus bedriver den pedagogiska verksamheten. I studien ingår pedagogernas personliga åsikter och beskrivningar av deras verksamhet. Det vi har valt att lyfta fram i deras verksamhet är deras Barnsyn, hur de arbetar med barns delaktighet och inflytande samt vilka utmaningar och möjligheter de uppfattar i sin särskilda verksamhet. Vårt material är insamlat genom kvalitativa intervjuer med ett par av de aktiva pedagogerna. Perspektiven vi har utgått från i denna studie är barnperspektiv, barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt intersubjektivt perspektiv. Studien är främst riktad till blivande och redan aktiva pedagoger men även till de familjer som har eller är i kontakt med barnsjukhus samt lekterapi och är intresserade av att få en insyn i deras pedagogiska arbete..

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare använder bilder för de yngsta barnens språkinlärning. Genom intervjuer med fyra förskollärare i olika åldrar undersökte jag hur de använder bilder som ett hjälpmedel för de yngsta barnens språkinlärning. Vidare genomförde jag videoobservationer i en barngrupp med åldrarna ett till två år, för att undersöka hur barnen interagerar med bilder.I studiens resultat framkommer förskollärarnas Barnsyn, förhållningssätt och arbetssätt för ett arbete med bilder. Således visar det sig att samtliga förskollärare föredrar och ser positivt till att använda bilder som ett hjälpmedel för språkinlärning. Förskollärarna ser bilder som ett kommunikationshjälpmedel för barnen att uttrycka sig både med språklig och icke språklig kommunikation.