Bakgrund: Att sövas är en av de mest stressfyllda erfarenheter ett barn kan få i samband medsjukhusvistelse. Perioperativ oro är relaterad till postoperativ smärta och negativa postoperativabeteendeförändringar.Syfte: Att belysa hur barns oro inför anestesi och operation kan förebyggas med andra metoder änfarmakologiska.Metod: En litteraturstudie där resultatet är baserat på 11 vetenskapliga artiklar publicerade mellan2000- 2010.Resultat: Distraktion i form av clowner och dataspel har visat sig minska barnets oro inför anestesioch operation. Familjefokuserad förberedelse i både skriftlig och muntlig form och terapeutisk lekminskar också barns oro. En tyst och lugn miljö bidrar till en lugnare insomning och även alternativmedicin i form av akupressur ger samma resultat.Slutsats: Med ganska enkla metoder kan barns oro inför anestesi och operation förebyggas. Alla destuderade metoderna har visat sig minska barns oro i jämförelse med det standardiseradeomhändertagandet..

Examensarbetet handlar om hur två olika förskolor arbetar med barns lika värde och barns vänskapsrelationer. Den ena förskolan är belägen i en by några mil utanför Helsingborg och den andra ligger i en stadsdel i Helsingborg. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken inställning pedagoger och föräldrar har till barns lika värde och hur barn ser på vänskap. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna på de utvalda förskolorna med barns lika värde? Har föräldrar och pedagoger samma syn på barns lika värde på de aktuella förskolorna? Har barnens sociala kompetens betydelse för vänskapsrelationerna på förskolan? Hur ser likabehandlingsplanen ut på de utvalda förskolorna? Som underlag till vårt examensarbete har vi använt tidigare forskning inom ämnet, förskolans styrdokument, skollagen, barnkonventionen och annan litteratur som vi anser är relevant för arbetet.

Medveten motorisk träning har visat sig vara gynnsamt för barns senare skolprestationer. Det här antyder tidigare forskning som menar att det finns ett samband mellan barns motorik och deras koncentrationsförmåga och skolprestationer. Den här studien handlar om förskollärares föreställningar om barns motorik och hur förskolans utemiljö används för att stimulera barns motorik. Studien syftar till att beskriva vilket kroppsligt lärande som stimuleras i förskolans utemiljö. Studiens två frågeställningar berör förskollärares upplevelse av vilket kroppsligt lärande som sker hos barn i förskolans utemiljö samt förskollärares erfarenheter av barns motoriska utveckling i förskolans utemiljö.

BAKGRUND:Bakgrunden behandlar en del av förskolans historia och dess styrdokument. Beskrivningen av varför pedagogen Fröbel startade Kindergarten samt de styrdokument och förordningar som gjort att förskolans pedagogiska utformning växt fram redogörs. I barnkonventionen lyfts barns rättigheter samt respekten för varandra. Teorin om livsvärlden ligger som grund för hur människan utvecklas i samspel och kommunikation med varandra.SYFTE:Syftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av begreppet barns inflytande i förskolan. Syftet behandlar också hur pedagogerna arbetar med barns inflytande, vilken påverkan de anser att inflytande har på barns utveckling och lärande, samt hur de menar att barn förstår att de har inflytande.METOD:Studien är kvalitativ, första frågeställningen utgår från fenomenografisk ansats med kvalitativ analys i övriga frågeställningar används kvalitativ analys.

Denna C-uppsats handlar om hur en utemiljö kan vara en inspirerande arena för barns utveckling och lärande samt hur det kan gå till när det ska skapas en ny utemiljö på en specifik förskolegård. Vi formulerade tre forskningsfrågor som skulle göra det möjligt att uppnå vårt syfte: Vad hade pedagogerna tänkt på vid utformningen av den nya utemiljön? På vilket sätt har barnen fått vara delaktiga att utforma utemiljön? Hur skapas tillfällen för utveckling och lärande i utemiljön? För att få svar på våra forskningsfrågor använde vi oss av gåtur, fokusgruppsamtal och barnintervjuer. I vår studie deltog tio pedagoger och 17 barn. Resultatet visade att pedagogerna hade många tankar om utformningen av utemiljön som handlade om tillgängligheten av olika material, möjligheten att experimentera och träna sin motorik men också att barns delaktighet och inflytande inte tillvaratagits i någon högre grad.

Examensarbetet belyser barns lek och lärande, där barns handlande av demokrati och empati via lek och lärande i förskolans verksamhet synliggörs. Ett ämne som anses är grundläggande för alla pedagoger att arbeta utifrån. Syftet med examensarbetet är att få fördjupad kunskap om hur pedagogerna arbetar med lek, lärande, demokrati och empati i förskolan, hur de förhåller sig till begreppen i verksamheten samt vilket arbetssätt pedagogerna kan använda sig av. Det läggs fokus på demokrati, empati, lek och lärande individuellt i kapitlet forskning och teoretiskt ramverk för att sedan kunna sättas i ett sammanhang. Likaså, läggs det vikt på pedagogernas förhållningssätt samt den grundläggande barnsyn samhället bör genomsyras av.

Denna uppsats handlar om hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns inflytande i förskolan under samlingen. Barns inflytande handlar om att barn får möjligheter att påverka i förskoleverksamheten. Syftet med denna studie är att belysa flerspråkiga barns inflytande under samlingen i förskolan utifrån pedagogers uppfattning, samt belysa hur pedagoger kan stödja flerspråkiga barns inflytande i förskolan. Vår frågeställning lyder: Hur arbetar pedagogerna med flerspråkiga barns inflytande under samlingen i förskolan?För att besvara studiens frågeställning har vi besökt fem olika förskolor inom en och samma kommun.

Syftet med studien är att undersöka hur bekräftande av barns hemkulturer i förskolan kan tänkas påverka barns identitetsskapande och förståelse för allas lika värde. Kvalitativa intervjuer med pedagoger är den huvudsakliga metoden, medan studie av undervisningsmaterial och observationer använts som ett komplement till intervjuerna. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av flera medvetna strategier för att bekräfta barns hemkulturer på förskolan. Samtliga deltagare beskriver pedagogens förhållningssätt som en del i strategierna. För att stärka barnets identitet menar pedagogerna att barnet behöver få känna sig stolt över sin bakgrund.

Barns lek är betydelsefull för deras utveckling och hur barn fungerar som sociala människor. I leken tar barnen in de erfarenheter som de upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Mitt intresse för barns lek och hur man på olika sätt kan se lek utifrån olika perspektiv ligger som grund för denna studie. Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärare berättar att de tillvaratar kulturen i barns lekar samt hur de sedan arbetar med detta.

Syftet med examensarbetet var att ta reda på vilken roll språkutvecklande aktiviteter spelar för förskolepersonal i två enskilda fall. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor där vi undersökte vilken förståelse av och syn på barns verbala språkutveckling två utvalda pedagoger har. På vardera förskolan genomförde vi en intervju och en observation med en pedagog. Resultaten visar att pedagogerna har kunskaper om barns tidiga språkutveckling och att de anser att språket måste komma tidigt i ett barns liv. En slutsats som kan dras är att pedagogerna medvetet arbetar med språkutveckling i förskolan och att pedagogens utbildning kan ha inverkan på synen på barns språkutveckling..

Studiens syfte är att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett på barns gemensamma lek utifrån kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger på det sociokulturella synsättet. Studien är en kvalitativ studie där observationen används som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

Följande studie avser att problematisera barns matvanor och sockerkonsumtion. Syftet har varit att genom kvantitativa enkätundersökningar och kvalitativa gruppintervjuer undersöka hur hög sockerkonsumtionen är hos barn i tio- till tolvårsåldern under en vecka. Arbetets centrala del ligger i att undersöka hur barnen ser på och tänker kring sina egna kostvanor. Undersökningsresultatet visar att majoriteten av studiens deltagare besitter en medvetenhet kring vad som är bra och nyttig mat samt medvetenhet kring frukostens betydelse för människan..

Detta examensarbete är en undersökning som jämför två förskolor i två länder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse väcktes när jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet är väldigt annorlunda jämfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers arbete på förskolorna med fokus på barns delaktighet och inflytande. Frågeställningarna som jag har besvarat är: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn på förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som används är kvalitativa intervjuer och observationer.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse om pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien används metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare. Resultatet visar att studiens förskollärare är medvetna om lekens betydelse och att den är oerhört viktig för barns lärande och utveckling. Leken är grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lärande, anser förskollärarna.

Sammanfattning I mitt examensarbete har jag undersökt barns meningsskapande i förhållande till sina egna (lek)saker utifrån deras berättelser. Jag har beskrivit vilka teman som förekommer i deras berättelser om sina (lek)saker och dessa visade på vad barnen skapar mening om och hur de skapar mening. Jag refererar min studie till tidigare forskning med relevans för mitt syfte som mediering genom artefakter, olika perspektiv på leksaker, barns olika leksakspreferenser utifrån kön och skapande av kön. Jag använder mig i min studie av en kvalitativ metod och jag genomförde totalt tio semistrukturerade intervjuer med barn på två förskolor i en kommun i södra Skåne. Resultatet visar att barns (lek)saker inte bara är ting, de är kulturella artefakter i barns meningsskapande.