Syftet med denna studie var att synliggöra barns och pedagogers upplevelser av konfliktsituationer och skäll. Ett problem som vi kunde se var att det idag saknas utbildning inom konflikthantering bland pedagoger, vilket i sin tur många gånger leder till att pedagogerna skäller på barnen istället för att reda ut deras konflikter på ett konstruktivt sätt. Vi ville med hjälp av samtal med barnen och teckningar som barnen skapade synliggöra barnens upplevelser och uppfattningar om konflikter och av att få skäll. Genom en enkätundersökning har pedagogerna fått möjligheten att uttrycka sina tankar kring arbetet med konflikthantering i sitt yrke. Vi utgick från det danska Skældud-projektet i och med att det fanns relativt lite forskning kring barns perspektiv på ämnet.

Syftet med studien är att undersöka barnens samspel och pedagogens förhållningssätt underbildskapande aktiviteter. Studien har en kvalitativ ansats och ett sociokulturellt perspektiv dåbarns samspel vid bildskapande fokuseras i vår undersökning. Empiriskt material samlades invia observationer av förskolebarn under en planerad bildaktivitet samt vid fritt skapande somvisar barnens bildskapande på en kulturförskola där vi kom fram till att barnens bildskapandevar styrt under planerade aktiviteter men samtidigt gynnades barnens samspel. Det vi komfram till var om aktiviteten var styrd eller guidad och hur barnens samspel genom bild såg ut..

Barn i förskoleåldern har ett stort behov av rörelse. Förskolan är den plats där barn tillbringar stora delar av sin vakna tid. Det kan då anses att stora delar av barnets utveckling vilar på hur lärarna strukturerar upp verksamheten i barngruppen. Förskolan har en viktig betydelse för barnets utveckling, men även för ett fortsatt livslångt lärande. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) beskriver i ett av sina mål att förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik.

Syftet med uppsatsen är att få förståelse för vad som har betydelse för barns samspel i förskolan när de skapar och se om skapande aktiviteter lockar till samtal och samspel mellan barnen. Bli uppmärksam på vilken roll den vuxne kan ha för barnens sociala samspel i skapande aktiviteter. Finns det hinder och vad uppmuntrar till samtal och samspel.Utifrån mitt syfte ställer jag följande frågor.Vad händer i samtal och samspel när barn skapar på förskolan?Vad är det som lockar till samtal och samspel mellan barnen? Finns det något som hindrar samtal och samspel?En studie på nio tillfällen ger en inblick när barn skapar i förskolemiljö. Min undersökning tillsammans med litteraturen som analysen till studien vilar på är grunden för uppsatsen.

Syftet med vår studie var att ge ett kunskapsbidrag till problemområdet motorik, utveckling och lärande med utgångspunkt från några pedagogers arbete med och förhållningssätt till fysiska aktiviteter och lärande i förskolan. Vi valde att genomföra en kvalitativ studie, där vi intervjuade sex verksamma förskollärare. Tidigare forskning har delade meningar om fysisk aktivitet och dess betydelse för barns lärande. Flera forskare konstaterar dock att det finns ett samband mellan motorik och lärande. Resultatet av studien visade att också verksamma pedagoger ser ett samband mellan motorik och lärande.

Syftet med mitt arbete är att undersöka högläsningens roll i barns sätt att lära sig läsa och förstå vad läsning innebär. Många föräldrar läser sagor för sina barn kanske utan att tänka på den positiva inverkan det har. Det är just dessa faktorer jag vill lyfta fram.Genom litteraturstudier och intervjuer framkommer det att högläsning har en märkbar påverkan på ett barns förmåga att lära sig läsa. Genom att iaktta läsarens samspel med t.ex. en bok eller tidning kan ett barn komma underfund med att dessa föremål innehåller något som väcker läsarens intresse.

Examensarbetets syfte är att belysa hur pedagoger arbetar med att stödja barns utveckling av den empatiska förmågan, samt hur pedagogerna uppfattar barns utveckling av empati hos det lilla barnet i förskolan. Syftet är även att synliggöra vilka konsekvenser som kan uppstå av att inte stödja barn i deras utveckling av empatisk förmåga. Metoden som valts för detta examensarbete är av formen kvalitativ intervjustudie där den semistrukturerade intervjustrukturen har använts. De som har blivit intervjuade är förskollärare som har lång erfarenhet att arbeta med barn i förskolan. Antalet förskollärare som har intervjuats är tre stycken och alla har intervjuats var för sig om ämnet barns empatiska förmåga i förskolan.

Syftet med studien är att genom analys av förskollärares berättelser beskriva hur barns sociala samspel och lek kan påverkas och utvecklas. Den empiriska studien baserar sig på åtta intervjuer med förskollärare som delat med sig av sina erfarenheter i sitt arbete med barns lek och sociala samspel.Den tidigare forskningen behandlar begreppen socialt samspel och lek. Vidare redovisas också olika faktorer som kan påverka barns samspelsutveckling i lek. Vi valde att göra en kvalitativ studie med tematisk analys för att besvara våra frågeställningar. Utifrån ett specialpedagogiskt synsätt har vi valt att utgå från tre teoretiska perspektiv, det kategoriska-, det relationella- och dilemmaperspektivet.Den tematiska analysen ledde fram till tre olika huvudteman.

Syftet med studien är att undersöka hur barns språk främjas och utvecklas hos förskolans yngsta barn och på vilket sätt detta genomförs i praktiken på förskolan. Studien genomförs med fokus på innehållet i samlingar. Samlingarnas innehåll analyseras med Vygotskijs teori i åtanke genom att intervjua förskollärare och observera samlingar med fokus på de tre teoretiska begreppen involvering, delaktighet och autonomi. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av principerna involvering, delaktighet och autonomi genom samlingarnas olika återkommande aktiviteter såsom upprop, högläsning, ramsa, sånglek och avslutning. Studien visar även att förskollärarna följer två olika modeller som består av Bornholmsmodellen och förskollärarnas egen modell.

Syftet med uppsatsen är att lyfta fram den vuxnes betydelse för barns utveckling av social kompetens med fokus på pedagogen. I litteraturbearbetningen belyses den nya barnsynen av Stern och Bowlby´s anknytningsteori. Vidare beskrivs vikten av pedagogens bemötande och förhållningssätt. Föräldrar och lekens betydelse framkommer. Metoden är en kvalitativ undersökning med nio semistrukturerade intervjuer av pedagoger i förskola och skola i tre kommuner.

Problemområde: Barn i förskolan delar en specifik kamratkultur som innehåller kunskaper och information om gruppens sociala vardagsliv. För att kunna bekräfta, förstå och respektera barns relationer behöver pedagoger analysera och agera utifrån barns perspektiv. Om man erkänner barn som kompetenta aktörer och barngruppen som en viktig tillgång för det pedagogiska arbetet, behöver alla som arbetar inom förskolan uppmärksamma det barnen själva bidrar med i verksamheten. Syfte: Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur barns erfarenheter, uppfattningar och förståelse av tillhörighet kan komma till uttryck i en specifik förskolegrupp. Avsikten är att identifiera hur kamratkulturen speglas ur barns perspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagogerna ser på barnlitteraturens roll inför barns lärande och utveckling i verksamheten på förskolan. Vi har använt oss av intervjuer som insamlingsmetod och har intervjuat 10 respondenter från olika förskolor i olika kommuner. Resultatet visar att barnlitteratur är viktig som pedagogiskt verktyg i verksamheten, samt att den är viktig för att barn ska kunna bearbeta vardagen samt för språkutvecklingen. Detta resultat stämmer till stor del överens med den litteratur och forskning som finns kring barnlitteratur och vad den kan bidra med. Dock har vi hittat intressanta aspekter som visar att studien och litteraturen lägger tyngdpunkten vid olika delar gällande barnlitteraturens roll.

Ett lyckat arbete enligt BBIC? ? Socialsekreterares syn på dokumentationssystemet BBIC ? Barns behov i centrumMaria Schyllander och Julia OlssonDen kvalitativt förankrade studiens syfte var att erhålla fördjupad kunskap kring socialsekreterares uppfattningar gällande dokumentations- och handläggningssystemet BBIC, Barns Behov I Centrum. Studiens frågeställningar fokuserade på att se hur organisation och handlingsutrymme är förenade med arbetet enligt BBIC. Kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar genomfördes och data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, organisationsteori och handlingsutrymme. Huvudresultatet visade att socialsekreterarna var positivt inställda till att använda ett dokumentationssystem i utredningsarbetet men att BBIC var omfattande och tidskrävande.

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till att lärande sker i utemiljö. Det är också ett växelspel mellan sinneliga upplevelser och boklig bildning. Syftet med vår studie var att ta reda på sex pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och hur dessa tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. I studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer och inslag av den fenomenografiska forskningsansatsen. I resultatet fann vi att pedagogerna hade varierande uppfattningar kring utomhuspedagogik och hur de såg på ämnet som ett verktyg för barns lärande.

Syftet med studien är att belysa hur sju verksamma pedagoger i förskolan förhåller sig vid misstanke om att ett barn försummas. Litteraturgenomgången behandlar ett barns grundläggande behov och ett barns behov av anknytning utifrån Bowlby´s teori. Vidare behandlas förskolans roll, där vikten av tidig upptäckt tas upp samt förskolans anmälningsplikt. Kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger inom förskolan utgör data i studien. Resultatet visar att försummelse, omsorgssvikt och vanvård av ett barn kan vara: otillräckligt med kläder, bristande hygien och negligering av ett barns behov.