Som pedagoger i förskolan ska vi skapa meningsfulla miljöer för barnen. För att kunna göra detta behöver vi hitta former för barns delaktighet, så att de får vara med och påverka. Syftet med vår undersökning är att i förskolan studera relationen mellan barns inflytande och den pedagogiska miljön. Studien innefattar både barns inflytande över miljön och hur miljön kan ge barn inflytande. Åtta förskollärare på fyra olika förskolor har intervjuats för att ge en bild av hur barns delaktighet på olika sätt kan ta sig uttryck i miljön.

Syftet med studien är att bidra till att utveckla större förståelse kring förskollärarnas tankar om lek och lärande, på vilket sätt förskollärarna är delaktiga i barns lek och lärande samt vilken betydelse miljö och material har för barnens lek och lärande. Förskollärares arbetsuppgifter har på senare år blivit mer komplexa och tar mer tid från barngrupperna. Vårt syfte har växt fram genom att vi ser detta som ett problem eftersom det begränsar förskollärarnas tid för delaktighet i barnens lek och andra aktiviteter. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnå studiens syfte och besvara frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativ intervjumetod för insamling av empirin.

Denna litteraturstudie är skriven på uppdrag av Malmö Stad och behandlar barn som bevittnat våld och hur dessa skall förhöras samt huruvida barn är kompetenta vittnen. Resultatet visar att barn kan vara kompetenta vittnen som kan ge korrekta och tillförlitliga utsagor om de förhörts på ett korrekt sätt som varit anpassat till barnets utvecklingsnivå. Vidare visade även studien att barns påverkan av suggestion är starkt kopplat till deras utveckling och hur barnets utveckling den kan ha påverkats av att bevittna våld men även under vilka förhållanden barnet förhörts..

Studiens syfte var att öka kunskap och förståelse om vilken betydelse frihetsberövande av fäder kan ha för ett barn. Studiens frågeställning löd: Hur beskriver ett urval av frihetsberövade fäder och mödrar och anställda inom kriminalvården sina tankar och iakttagelser om vilken betydelse frihetsberövandet av fäder kan ha för ett barn? För att nå syftet och kunna besvara frågeställningen formulerades fyra teman: Kunskap om barns behov, Barns reaktioner vid frihetsberövande, Olika rollers påverkan på barn och Vad kan göras för barn med frihetsberövade föräldrar. Studiens forskningsmetod var kvalitativ och bestod av två parintervjuer och fem enskilda intervjuer. Intervjupersonerna utgjordes av tre frihetsberövade fäder, två mödrar, två kriminalvårdstjänstemän och två beslutsfattare.

Syftet med denna studie är att skapa en bild av hur några förskollärare uppfattar barnlitteratur som socialsemiotisk resurs, det vill säga meningsskapande resurs, i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar på barnbokens inflytande på barns språkutveckling samt hur några förskollärare uppfattar att barnboken kan användas i barns språkutveckling. Frågeställningarna är: Hur uppfattar några förskollärarna barnboken som socialsemiotisk resurs i barns språkutveckling? Hur uppfattar några förskollärarna den gemensamma och individuella läsningen av barnboken som utvecklande för barns språk? Studien är kvalitativ och utgår från en induktiv samt kontextuell analys och ansats. Studiens teoretiska ramverk och analys utgår från den socialsemiotiska teorin, där fokus läggs på meningsskapande genom utvalda resurser i social interaktion.

Sex ? och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk i svenska skolor sedan 1955 och har genom årens gång haft olika syften och utföranden. I den här uppsatsen ligger fokus på hur låg- och mellanstadielärare hanterar frågor kring barns sexualitet och sex- och samlevnadsundervisning. Den teoretiska referensramen innefattar ett socialiseringsperspektiv, genussystemet, heteronormativitet samt ett perspektiv där lärares subjektivitet i undervisningen diskuteras. Resultatet baseras på intervjuer med just låg- och mellanstadielärare där jag i analysen har sökt efter återkommande mönster i svaren.

SammanfattningSyftet med studien var att belysa hur familjehemsföräldrar uppfattar sina biologiska barns behov av stöd från socialtjänsten i familjehemsprocessen. De frågeställningar som legat till grund för studien är vilket stöd familjernas egna barn blir erbjudna från socialtjänsten och vilken form av stöd föräldrarna önskar för de egna barnen. Vidare på vilket sätt de egna barnen i ett familjehem är delaktiga i familjehemsprocessen.Metoden som använts i studien är kvalitativ. Via information från familjehemsföräldrar har de biologiska barnens behov av stöd från socialtjänsten undersökts. Det skedde genom att intervjua fem familjehem som hade haft hemmaboende egna barn, under en period av minst tre till fem år, samtidigt som en fosterbarnsplacering.

Syftet med min forskning var att undersöka fritidspedagogers uppfattning kring barns samlärande samt hur det påverkar verksamhetens utformning. Studien baseras på relevant litteratur inom området samt på kvalitativa intervjuer med fyra fritidspedagoger verksamma vid fyra olika fritidshem i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar på att fritidspedagogerna till största delen har en sociokulturell uppfattning kring barns samlärande även om samlärande är ett nytt begrepp för fritidspedagogerna. Lärandet sker, i ett sociokulturellt perspektiv, i interaktion med andra och man antar att människans kunskap skapas och upprätthålls genom interaktion som sker i specifika kulturella sammanhang. Fritidspedagogerna menar att barnen lär sig genom gemensamma erfarenheter, genom att observera varandra och genom att träna varandra på hur man beter sig när man är i en grupp.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att bidra till en ökad förståelse kring kostens betydelse för barns kognitiva utveckling samt deras förmåga till inlärning:Vilken påverkan har kosten förbarns inlärning och kognitiva utveckling? Metoden är en kunskapsöversikt med 13 analyserade artiklar. Resultatet visar att lång amningstid ger färre ADHD symtom, hyperaktivitetoch impulsivitet hos barnet. Mycket snabbmat, salt, friterad mat, rött kött, söta drycker och sötsaker bidrar till en sämre minnesfunktion och inlärningsproblem. Att äta hälsosam mat med mycket fisk, frukt och grönt bidrardettatill en god hälsa och mindre symtom av ADHD, hyperaktivitet, impulsivitet och bättre akademiska resultat..

Syftet med denna undersökning var att se vad pedagogerna har för förhållande och hur de genom egna erfarenheter definierar hållbar utveckling, samt att få möjlighet att höra hur de arbetar med hållbar utveckling och miljöfrågor i förskolan och därtill även hur de ser att barnen förstått innehållet i arbetet. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna och resultatet visar att pedagogernas förhållande skiljer sig lite åt, men en gemensam nämnare är att det till stor del ligger på tankeplanet hos de flesta av dem. När det kommer till barnens förståelse så menar pedagogerna att barnen förstått när de själva börjar ställa mer frågor och när de själva uppmärksammar ämnet..

AbstractAnn-Kristin Mortensen & Susanne WilliamssonPedagogers medvetenhet om barns lärandemiljö.En intervjustudie om barns lärande i förskolanTeachers? awareness of children?s learning environment.An interview study about teachers? awareness of children?s learning environment.Antal sidor: 32Vi undersökte i en kvalitativ intervjuundersökning vad pedagoger på två förskolor anser lärande är hos barn, samt hur de menar att de bemöter och utmanar barns lärande utifrån Vygotskijs proximala utvecklingszon. Undersökningen och litteraturens teorier gav kunskap i hur pedagogerna utmanar och bemöter barns lärande i förskolan. Detta gav underlag för analys och diskussion. Samtliga informanter var överens om att kommunikation borde vara en röd tråd i förskolans verksamhet och har en stor betydelse för barns lärande. Pedagogerna ville se och höra varje barn och utgå från deras tankar och funderingar enligt Vygotskijs proximala utvecklingszon. Informanterna ville ge barnen goda förutsättningar för en bra lärandemiljö.

Lek är något som barn har sysslat med i alla tider. Syftet med studien är att belysa vad barn och lärare inom förskola, förskoleklass, skola och fritidshem anser om lek och lärande. Dessutom har syftet varit att ta reda på hur lärarna tror att lek kan påverk barns lärande. Mina övergripande frågeställningar är: Vad är barns och lärares uppfattning om begreppet lek? Vad är barns och lärares uppfattnig om begreppet lärande? Jag har även valt frågeställningen: Vilka effekter anser lärare att tematiskt arbete och lek har på barns lärande? Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer av lärare i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem.

Syftet med vårt arbete var att undersöka hur några förskollärare ser på sin yrkesroll i relation till barns inflytande. Detta undersöktes genom fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Resultatet visade att förskollärarna ansåg att arbetet för att skapa trygghet och glädje hos barnen på förskolan var de viktigaste uppgifterna kopplat till deras yrkesroll. Gällande inflytande kunde vi utifrån svaren konstatera att de arbetade kring detta på olika sätt. Slutsatser som gjorts är att det krävs av förskollärare att ge barnen en del av ansvaret men inte kontrollen för att barn ska få inflytande i verksamheten..

Arbetets syfte är att undersöka hur olika försolepedagoger ser på bild och musik i förskolan. Vi har studerat litteratur som är relevant för ämnet och det redovisas i litteraturdelen. Vår undersökning är baserad på tio stycken intervjuer. I vårt resultat kom vi bland annat fram till att de pedagoger vi intervjuade anser att bild och musik är en viktig del i förskolan. De ser inte bara bild och musik som något roligt när man har tid över.

Sammanfattning: Det huvudsakliga syftet med studien är att undersöka hur pedagoger på småbarnsavdelning beskriver att de arbetar för att uppmärksamma och synliggöra barnens rumsuppfattning. Studien har två huvudsakliga frågeställningar: Vilken betydelse har rumsuppfattningsförmåga för barns matematiska utveckling samt hur arbetar pedagogerna för att utveckla barns rumsuppfattning i förskolans verksamhet. Som datainsamlingsmetod användes en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer. Fem pedagoger från slumpmässigt valda förskolor har deltagit i studien. Studien har sin grund i den fenomenografiska forskningsansatsen som fokuserar på att undersöka olika uppfattningar av ett fenomen, i detta fall rumsuppfattning.