Mer än hälften av alla barn som ska opereras upplever oro och ångest. Det kan leda till att anestesiinduktionen försvåras och även orsaka postoperativa besvär som till exempel ökad smärta, apati, ätstörningar och sömnproblem. Den familjefokuserade omvårdnaden förespråkar att föräldrar bör ges möjlighet att närvara med sitt barn under perioperativa perioden, så lång det är möjligt. Anestesisjuksköterskans roll perioperativt är att utifrån dialogen med barnet och föräldrarna skapa förtroende, minska oro och öka barnets möjlighet att känna kontroll under den perioperativa perioden. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva föräldranärvarons effekt på barns oro i samband med operation.

Syftet med undersökningen är att belysa hur tecken som stöd (TSS) används i förskolan samt hur pedagogerna upplever detta. Anser de att det finns fördelar respektive nackdelar gällande barns språkutveckling och kommunikation vid användandet av TSS? Följande frågeställning har formulerats utifrån syftet: Hur/när använder sig pedagoger av TSS i förskolan samt hur upplever de att detta gynnar barns språkutveckling och kommunikation? Hur upplever pedagogerna sin egen roll i användandet av TSS samt upplever de att det finns fördelar respektive nackdelar med att använda TSS? Undersökningen är kvalitativ och har genomförts med hjälp av intervjuer med fem pedagoger som arbetar i förskolan, varav en är specialpedagog.Resultatet visar att pedagogerna är positiva till användningen av TSS samt att de upplever att det gynnar barns språkutveckling och kommunikation. De undersökta förskolorna har olika användningsområden när det gäller TSS, det kan fungera som ett verktyg exempelvis vid flerspråkighet samt vid funktionshinder. Pedagogerna anser att TSS kan vara till stöd för alla barn i förskolan och att det främjar delaktighet och samhörighet till gruppen.

Denna studie behandlar ämnet familjerättssekreterares syn på barns delaktighet i vårdnad, boende och umgängesutredningar. Studien har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med sex familjerättssekreterare inom Stockholms stad. De frågeställningar som styrt arbetet lyder: Om och på vilket sätt bereder familjerättssekreterarna barn i åldern sju till elva år möjlighet att delta i vårdnad, boende och umgängesutredningar? Vilken av de två konstruktionerna, skydds- eller aktörsperspektivet, framträder i familjerättssekreterarnas tal om barn i åldern sju till elva år? Vilken betydelse får familjerättssekreterarnas konstruktioner av barn för hur de bereder barnen möjlighet att delta i dessa frågor? Gällande uppsatsens vetenskapsfilosofiska position och teoretiska angreppssätt befinner sig denna studie inom ramen för den fenomenologiska forskningstraditionen. Som en övergripande förståelseram för familjerättssekreterarnas syn på barn och barns delaktighet har vi använt oss av det teoretiska perspektivet socialkonstruktionismen.

Att dokumentera och följa barns lärande och utveckling är en enormt viktig del i förskolans verksamhet, även att utvärdera den pedagogiska verksamheten har fått en betydande roll i förskolans läroplan. Detta sker bland annat genom pedagogisk dokumentation. Även naturvetenskapen har fått en väsentligt plats i förskolans läroplan. Därigenom kommer vårt syfte i att få förståelse för valet av innehåll som pedagoger gör i barns lärprocesser inom ämnesområdet naturvetenskap i den pedagogiska dokumentationen. Vi har tagit del av fyra  dokumentationer från två förskolor med barn i åldrarna tre till fem år.

BakgrundLek har en stor betydelse för människans utveckling, då den ger oss spänning, glädje och lust. Leken är nära kopplad till fantasi och barn utforskar sin omgivning och formar sin personlighet genom lek. Leken är en arena där barn lär och utvecklas av och med varandra. Pedagoger skall i leken inta en medupptäckande roll samtidigt som pedagogen stöttar, utvecklar och driver lekaktiviteten framåt.SyfteI vår studie vill vi få kunskap om och analysera pedagogers syn på lekens betydelse för barns utveckling samt få kunskap om hur pedagoger använder sig av leken som ett pedagogiskt verktyg i förskoleklassen.Metod Vår metod är kvalitativ och vi har inspirerats av etnografi i vårt val av forskningsansats. I vår undersökning har vi observerat sex pedagoger, genomfört fältsamtal samt intervjuat fyra förskollärare i fyra förskoleklasser vid fyra skolor.

Denna studie har gjorts i syfte att se hur förskollärare förhåller sig till den pedagogiska verksamheten i förhållande till den fysiska inomhusmiljön. Vi ville se om lokalerna med dess olika förutsättningar hade betydelse för hur man arbetar utifrån målen för barns utveckling och lärande i förskolans läroplan. En till aspekt var att se hur förskolans inomhusmiljö påverkar välmående hos pedagoger och barn. Genom kvalitativa intervjuer har sex yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor i Mellansverige medverkat. Studien har visat att utformningen av den fysiska inomhusmiljön är viktig för barns utveckling och lärande samt välmående i förskolan.

Det övergripande syftet med min studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar med barns kommunikation i bildskapande aktiviteter. Utifrån syftet har jag valt att undersöka fyra aspekter. Jag har undersökt hur pedagogers och barns möte ser ut. Vidare har jag försökt ta reda på vilka intentioner pedagoger har med bildskapande aktiviteter. Jag har också tittat på miljöaspekter där jag bland annat genomfört en miljöbeskrivning av förskolan, för att läsarna lättare ska bilda sig en helhet kring förskolan. För att lättare förstå vad barn vill förmedla med sina bilder har jag undersökt detta genom att göra en bildanalys. För att besvara syftet samt frågeställningarna har jag genomfört kvalitativa observationer samt intervjuer.

Syftet med min forskning var att undersöka fritidspedagogers uppfattning kring barns samlärande samt hur det påverkar verksamhetens utformning. Studien baseras på relevant litteratur inom området samt på kvalitativa intervjuer med fyra fritidspedagoger verksamma vid fyra olika fritidshem i en kommun i Norrbotten. Resultatet visar på att fritidspedagogerna till största delen har en sociokulturell uppfattning kring barns samlärande även om samlärande är ett nytt begrepp för fritidspedagogerna. Lärandet sker, i ett sociokulturellt perspektiv, i interaktion med andra och man antar att människans kunskap skapas och upprätthålls genom interaktion som sker i specifika kulturella sammanhang. Fritidspedagogerna menar att barnen lär sig genom gemensamma erfarenheter, genom att observera varandra och genom att träna varandra på hur man beter sig när man är i en grupp.

Syfte:  Syftet med studien var att underso?ka hur SVT Interactive (SVTi) kan utveckla sitt strategiska arbete med sin webbplats gentemot den unga publiken, i a?ldrarna 9-12 a?r, i dagens digitala medielandskap.  Uppsatsen a?r en del i projektet ?Unga na?tkulturer? som finansieras av KK-stiftelsen.Metod:  I studien har vi tilla?mpat kvalitativa gruppintervjuer tillsammans med den visuella metoden, teckningar.Resultat: Barns dro?msajt besta?r av kommunikation, interaktion (fra?mst i form av olika spel), design och personlighet. Det a?r viktigt fo?r dem att de kan go?ra na?got mer a?n ?bara? la?sa..

Syftet med denna studie var att utforska förskollärares perspektiv på arbetet med matematiken i förskolan. Studien har utforskat hur förskollärare arbetar med matematik för att tillvarata, synliggöra och främja barns lärande och utveckling i förskolans verksamhet. Detta är en kvalitativ studie där sex stycken förskollärare intervjuats för att ta reda på deras perspektiv kring arbetet med att synliggöra och tillvarata matematik för att främja barnens lärande och utveckling. Resultatet visade att matematiken har en naturlig del i förskollärares vardagsarbete och att matematiska begrepp var en central del i barns lärande och utveckling i matematik. Att skapa möjligheter att uppleva matematik på ett positivt sätt har förskollärarna uttryckt som betydelsefullt.

Bakgrund: Barns upplevelse av sm?rta ?r komplext och p?verkas av b?de fysiologiska och k?nslom?ssiga faktorer. Postoperativ sm?rta hos barn kan uttryckas p? olika s?tt beroende p? ?lder, vilket g?r sm?rtbed?mning och sm?rtbehandling en utmaning. Tidigare forskning beskriver barns postoperativa sm?rta som underbehandlad.

I denna studie har vi med hjälp av videokamera observerat barns samspel ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt skillnaden mellan flickor och pojkars samspel samt hur förskolans artefakter påverkar på barnens samspel. Ur ett mikrosociologiskt perspektiv med fokus på barnens verbala och ickeverbala kommunikation har vi analyserat pojkarna och flickornas samspel för att kunna genomföra en jämförande studie. Av resultatet kan vi konstatera att det både finns likheter och skillnader i barnens samspel, barnen följde vissa könstypiska mönster och bröt mot vissa. Den största likheten i barnens samspel var deras exkluderande och inkluderande aktiviteter.

After repeated criticism of the social services about how they manage family care, the National Board of Health and Welfare decided to solve the problem by importing a model used in England (Integrated children's system). This was translated into Swedish conditions and named BBIC (Barns behov i centrum = Child?s needs at the center). Our study aims to investigate whether BBIC will contribute to more and more extensive follow-ups of children placed than before, with a focus on the child's best. This has been studied through qualitative interviews with six social workers who work with children investigations.

I denna studie undersöks hur saker uppfattas utifrån ett barns perspektiv i syfte att skapa förståelse för hur man kan nyttja deras fantasi till att skapa kreativa bilder. Detta genomfördes med en explorativ studie på två förskolor runt om i Piteå kommun. Undersökningen gick ut på att barnen på förskolorna skulle skapa ett konstverk av saker man i normala fall slänger bort tex. Pappersrullar, mjölkpaket osv. Och därefter fotografera av sitt konstverk och berätta vad det föreställde och hur de kommit på sin idé.

På våren 2014 invigs Litteraturhuset för barn och unga ? I Sandviken för hela regionen. Målgruppen ärbarn och unga, 0-18 år. Litteraturhuset kommer att fokusera på tre delar som ska utgöra helheten; denförsta är den lär- och språkstimulerande miljön, den andra är ett kunskapscenter och den tredje är attLitteraturhuset ska utgöra en forskningsresurs. Under tre års tid har arbetet pågått som ett projekt, imaj 2013 beslutades att Litteraturhuset ska övergå i fast verksamhet.