Syftet med vÄr undersökning var att jÀmföra tre förskolor med olika utemiljöer för att undersöka hur pedagogerna uppfattade förskolans utemiljö samt hur de arbetade med naturvetenskap med barnen. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar Hur uppfattar pedagoger utemiljön pÄ sina förskolor för att möjliggöra barns lÀrande inom naturvetenskap? Vilka uppfattningar har pedagoger om naturvetenskap i förskolan? Hur arbetar pedagoger pÄ respektive förskola mot strÀvansmÄlen i naturvetenskap? sammanstÀllde vi relevanta frÄgor och genomförde intervjuer med pedagoger ifrÄn de tre förskolor som vi valt till vÄr undersökning. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr frÄgorna Àr öppna och vi hade möjlighet att fördjupa oss i respondenternas svar med hjÀlp av följdfrÄgor. Vi har ocksÄ gjort observationer vid tillfÀllen dÄ det var naturvetenskapliga aktiviteter.

En allt större andel elever i skolan har en bakgrund som innebÀr att de Àr flersprÄkiga. För att de ska kunna fÄ det stöd de behöver krÀvs det att de lÀrare som de möter har insikt i deras behov. I en enkÀtstudie vid ett svenskt universitet undersöks kunskaperna om flersprÄkiga barns sprÄkinlÀrning bland 96 andraÄrsstudenter pÄ lÀrarutbildningen.Undersökningen visar att lÀrarstudenter har en övertro pÄ barns förmÄga att lÀra sig ett nytt sprÄk och att blivande sprÄklÀrare verkar vara bÀttre rustade Àn andra ÀmneslÀrare, vilket tyder pÄ att man saknar förstÄelse för att detta Àr kunskap som behövs inom alla Àmnen i skolan. SprÄket Àr det verktyg som vi i första hand anvÀnder dÄ vi förmedlar och tar till oss ny kunskap, dÀrför mÄste eleverna fÄ möjlighet att utveckla sitt sprÄk pÄ bÀsta sÀtt..

Syftet med vÄr studie var att fÄ en förstÄelse för hur samspel mellan lekande barn ser ut i förskolan. Vi ville ta reda pÄ vad det Àr som gör att samspelet i barns lekar ibland fungerar och ibland inte. VÄrt intresse lÄg i att ocksÄ att fÄ veta vilka tankar pedagogerna har om barns samspel och hur de hanterar konflikter i barns lekar. Vi utgick ifrÄn frÄgestÀllningarna: Hur ser samspelet ut mellan barn i barnens lek pÄ förskolan? Vad Àr det som gör att det uppstÄr konflikter i barns lekar? Vilka tankar har pedagogerna pÄ vÄr valda förskola om samspel? Undersökningen gjordes pÄ tvÄ avdelningar pÄ tvÄ olika förskolor, den ena förskolan bedrev en femÄrsverksamhet och den andra hade barn i Äldrarna ett till fem.

I dagens samhÀlle finns det tydliga bilder av hur mÀn och kvinnor ska vara. Dessa bilder förmedlas till barn genom bland annat medier och andra förebilder i barns omgivning. DÄ barn i femÄrsÄldern Àr mitt i skapandet av sin uppfattning om sig sjÀlv och sin omgivning spelar pedagoger en viktig roll i deras skapandeprocess. Detta examensarbete handlar om hur barn och pedagoger pÄ en förskola resonerar kring genus. Syftet med denna undersökning har varit att med hjÀlp av ord och bild fÄ fram barns och pedagogers tankar och uppfattningar om genus.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal, elever och nÄgra förÀldrar pÄ StÄnga skola uppfattar att skolan kan stÀrka barns sociala kompetens med SET (social och empatisk trÀning) som metod. Studien bygger pÄ skolan och hemmets gemensamma ansvar för barnens fostran, utveckling och utbildning.I litteraturgenomgÄngen definieras begrepp inom social kompetens, och metoder som frÀmjar social kompetens presenteras.Den empiriska undersökningen bygger pÄ observationer, intervjuer samt enkÀtinsamlingar som utfördes i samband med ett besök pÄ StÄnga skola. Arbetet med SET undersöktes. Studien visar att arbetet med Livskunskap Àr viktigt, men huruvida det stÀrker barns sociala kompetens eller ej har inte kunnat pÄvisas mer Àn som en observerbar förÀndring gÀllande elevernas förhÄllningssÀtt, beteende och bemötande..

Detta examensarbete syftar till att undersöka SO-lÀrares uppfattningar om vÀrdegrunden och hur de arbetar med vÀrdegrundsundervisningen i grundskolans senare Är.I vÄr studie har vi intervjuat fyra SO-lÀrare som Àr verksamma pÄ olika skolor. Deras vÀrdegrundsundervisning Àr upplagd pÄ olika sÀtt, vÀrdegrundsundervisning som Àr integrerad i all undervisning eller schemalagd undervisning som ett fristÄende Àmne, livskunskap. Vi har intervjuat dessa lÀrare med avsikten att fÄ en förstÄelse för deras uppfattningar om och arbete med vÀrdegrundsuppdraget utifrÄn styrdokumenten och relatera detta till tidigare forskning gÀllande vÀrdegrundsarbetet.Resultatet visar att lÀrare Àr vÀl insatta i vÀrdegrunden, men att de tolkar den pÄ olika sÀtt. Detta yttrar sig pÄ olika sÀtt i deras undervisning. Trots denna variation i sÀttet att se pÄ vÀrdegrunden kan alla hitta stöd i styrdokumenten.

Syftet med studien var att observera hur förskolebarn kommunicerar och samspelar vid datorn, bÄde verbalt och icke-verbalt. Syftet var Àven att belysa pedagogers uppfattningar om barns kommunikation och samspel och hur de organiserar datoranvÀndandet i verksamheten.Studien Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr videoobservationer och intervjuer anvÀndes. Totalt observerades 7 barn i 4-5 Ärs Älder och 4 pedagoger intervjuades.Resultatet visade att barnen kommunicerade pÄ olika sÀtt, detta delades in i 6 skilda kategorier: kommunikation om planering, emotionell kommunikation, icke-datorrelaterad kommunikation, kommunikation med spelets auditiva funktioner, kommunikation med datorn som person och kommunikation om spelet. Som mest höll sig kommunikationen om spelet som barnen spelade. KroppssprÄket bestod till störst del av gester i form av pekningar och vi mÀrkte att gesterna hjÀlpte till dÀr sprÄket fattades.

SAMMANFATTNINGAtt förlora en förÀlder under barndomen Àr inte ovanligt, trots det Àr kunskaperna om dessa barns behov av stöd och hjÀlp förhÄllandevis begrÀnsade. Barns sorgereaktioner och behov av stöd skiljer till vissa delar frÄn vuxnas. Syftet med studien var att belysa faktorer i ett barns livssituation som pÄverkar sorgearbetet i samband med en förÀlders död. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats och resultatet utgjordes av en granskning av vetenskapliga artiklar. En innehÄllsanalys har genomförts.

SammanfattningSyfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka orsaker till varför mÀnniskor söker sig till sjuksköterskeyrket samt att ta reda pÄ sjuksköterskestudenters uppfattningar kring vad som Àr sjuksköterskans viktigaste egenskaper. Syftet var ocksÄ att ta reda pÄ studenternas förestÀllningar kring yrket.Metod: Studiens design var av en deskriptiv tvÀrsnittstyp. Data samlades in genom en enkÀtundersökning bland de sjuksköterskestudenter (n=94) i termin ett vid Uppsala Universitet som var nÀrvarande under en helklassförelÀsning i februari 2009. Svarsfrekvensen var hög (n=90). Resultatet sammanstÀlldes deskriptivt i statistikprogrammet SPSS.Resultat: Resultatet visar att det som frÀmst lockar dagens sjuksköterskestudenter till yrket Àr viljan att arbeta med mÀnniskor och att utbildningen ger möjlighet till vidareutbildning inom yrket.

Det sker dagligen konflikter ute i förskolans verksamhet, det Àr nÄgot naturligt som uppstÄr imötet mellan mÀnniskor. Av konflikter finns mycket att lÀra och detta Àr ett synsÀtt som oftaeftersöks i förskolan dÀr grunden för lÀrande och utveckling lÀggs. Vi anser det viktigt ochintressant för vÄr framtida yrkesroll att vara medveten om sin egen roll som pedagog i barnskonflikter. Syftet Àr att undersöka pedagogens roll och inblandning i barns konflikter i förskolan,i relation till barns lÀrande och utveckling. Studiens utgÄngspunkt Àr Vygotskijs synpÄ det viktiga samspelet mellan barn och vuxna och utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsgrunddÀr vi har intervjuat tio pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor, varav alla Àr utbildade förskollÀrare.I studien har det framkommit att pedagoger i barns konfliktsituationer ofta tar en roll somantingen medlare eller som en som hÄller sig i bakgrunden.

Inströmningen av de ensamkommande asylsökande barnen har ökat radikalt de senaste Ären och har dÀrför blivit ett kontroversiellt Àmne i svensk flyktingspolitik. Det Àr varje stats ansvar att omhÀnderta dessa ensamkommande barn pÄ ett bra och vÀrdigt sÀtt. I denna studie behandlas dÀrmed dessa barns rÀttigheter enligt FN:s konvention om barns rÀttigheter, samt RÄdets direktiv 2003/9/EG om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna. RÀttigheter som behandlas Àr sÄdana som Àr relevanta i förhÄllande till de ensamkommande asylsökande barnen sÄsom icke-diskrimineringsprincipen, principen om barnets bÀsta, rÀtten att höras, rÀtten till hÀlso- och sjukvÄrd samt rÀtten till utbildning. Vidare jÀmförs dessa rÀttigheter med den svenska lagstiftningen för att faststÀlla hur Sverige förhÄller sig till sina internationella Ätaganden..

Denna studie har som syfte att beskriva hur nÄgra barn upplever leken i skogen och att belysa ett antal lÀrares förestÀllningar kring barns lek i skogen. Studiens karaktÀr Àr kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har anvÀnts som angreppssÀtt. DÀrigenom har tvÄ lÀrare och sex barn intervjuats kring lek, relationer och lekmiljöer i skogen. Resultaten vittnar om att lÀrarnas kartlÀggning av barnens lekmiljöer, relationer och lek i skogen visade sig i övergripande drag vara förenliga med barnens egna utsagor. LikasÄ kunde skriftliga kÀllor i mÄnga fall ge en överensstÀmmande skildring av omrÄdet.

VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares syn pÄ barns motoriska utvecklingsmöjligheter ute pÄ förskolegÄrden, samt förskollÀrares betydelse för barns rörelseutveckling. FrÄgestÀllningarna för studien var vilka faktorer som enligt förskollÀrarna anser vara viktiga i barnens motoriska utveckling, hur förskollÀrarna ser sin roll för barns motoriska utveckling samt hur de anser att förskolegÄrden hjÀlper till att utveckla barns motorik. Vi anvÀnde oss av intervju som metod dÀr vi intervjuade sex förskollÀrare. Till vÄr hjÀlp hade vi en telefon med inspelningsmöjligheter. Efter varje intervju lyssnade vi av svaren och förde in dem pÄ ett dokument i datorn.

Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur socialsekreterare resonerar kring barns delaktighet vid beslutsprocesser. Undersökningen Àr kvalitativ och baseras pÄ halvstrukturerade intervjuer som har genomförts med elva socialsekreterare. Samtliga arbetar med barnutredningar i olika kommuner. Studien har en induktiv ansats och har skrivits ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Av intervjuerna har en tematisk analys gjorts, dÀr tre teman blev centrala.

Syftet med studien var att ta reda pÄ barns perspektiv pÄ delaktighet och inflytande under matsituationen i förskolan. Ett problem som tidigare har synliggjorts Àr att smÄbarn i förskolan inte fÄr vara delaktiga och ta sin egen mat samt att de inte fÄr möjlighet till inflytande under matsituationen i den utstrÀckning som skulle kunna erbjudas. Studien Àr kvalitativ och observationer har utförts pÄ smÄbarnsavdelningen vid tvÄ förskolor, en med bufféservering och en med traditionell servering i syfte att undersöka barns perspektiv under matsituationen. Resultatet visar att barn som erbjöds bufféservering gavs fler tillfÀllen till delaktighet men fÀrre tillfÀllen till inflytande och de barn som erbjöds den traditionella serveringen gavs fler möjligheter till inflytande men fÀrre tillfÀllen till delaktighet Àn vid bufféserveringen. Slutsatser som kan stÀllas utifrÄn studien Àr att det inte spelar nÄgon roll om barn serveras mat ifrÄn en bufféservering eller en traditionell servering.