I denna studie har vi intervjuat och observerat sex förskollÀrare om och i den egna verksamheten. Tre av förskollÀrarna arbetar pÄ en stationÀr förskola och tre arbetar pÄ en mobil förskola med utomhuspedagogik som inriktning. Deras tankar och uppfattningar kommer att jÀmföras och belysas i diskussionen. Eftersom studien har en fenomenografisk ansats har avsikten varit att belysa förskollÀrares uppfattning om fenomenet matematiklÀrande i utemiljön.Studien visar pÄ att samtliga förskollÀrare utnyttjar utemiljön för matematiklÀrande med barnen, men hur ofta det sker varierar stort mellan de olika förskoleformerna. FörskollÀrarna i studien upplever det positivt att den nyreviderade lÀroplanen, Lpfö 98/10 (Skolverket, 2010) har förtydligats i sina matematikmÄl, detta visar pÄ förskolans viktiga roll för att utveckla barns matematiska förmÄga.

Sammanfattning I mitt examensarbete har jag undersökt barns meningsskapande i förhÄllande till sina egna (lek)saker utifrÄn deras berÀttelser. Jag har beskrivit vilka teman som förekommer i deras berÀttelser om sina (lek)saker och dessa visade pÄ vad barnen skapar mening om och hur de skapar mening. Jag refererar min studie till tidigare forskning med relevans för mitt syfte som mediering genom artefakter, olika perspektiv pÄ leksaker, barns olika leksakspreferenser utifrÄn kön och skapande av kön. Jag anvÀnder mig i min studie av en kvalitativ metod och jag genomförde totalt tio semistrukturerade intervjuer med barn pÄ tvÄ förskolor i en kommun i södra SkÄne. Resultatet visar att barns (lek)saker inte bara Àr ting, de Àr kulturella artefakter i barns meningsskapande.

Bakgrund: Korrekt bedömning och lindring av barns smÀrta Àr en viktigomvÄrdnadshandling nÀr barn vÄrdas pÄ vÄrdavdelningar avsedda för vuxna, dÀrsjuksköterskorna oftast inte Àr utbildade barnsjuksköterskor. Det Àr viktigt attsjuksköterskan uppmÀrksammar barns behov av smÀrtlindring och anvÀnderforskningsbaserade metoder som grund för smÀrtbedömningen. WHO har genombarnkonventionen uttryckt att barns bÀsta alltid ska komma i frÀmsta rummet.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt Àr att undersöka vad som pÄverkarsjuksköterskors bedömning av barns akuta och postoperativa smÀrta.Metod: Denna litteraturöversikt inkluderar elva kvalitativa och kvantitativa artiklarpublicerade mellan 1999- 2012. Databaserna CINAHL och Pubmed har anvÀnts.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Sjuksköterskors kunskap ocherfarenhet av smÀrtbedömning av barn, SmÀrtskattning, FörÀldrars delaktighet ibarnets smÀrtbedömning och Dokumentation av smÀrtbedömning.Slutsats: SmÀrtbedömning av barn sker inte i tillrÀckligt stor utstrÀckning och föratt förbÀttras behövs mer utbildning och utökat samarbete mellan barn, förÀldraroch sjuksköterskor. Ett behov finns att förbÀttra riktlinjerna av barns smÀrtlindring..

Det centrala i denna studie Àr att undersöka elever pÄ Hantverksprogrammet med inriktning frisörs uppfattningar om det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Syftet med arbetet Àr att skapa djupare förstÄelse och att fÄ insikt i elevers uppfattningar rörande bedömning och betygssÀttning, för att dÀrigenom kunna utveckla sÀttet att arbeta med bedömning och betygssÀttning. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring betyg och bedömning samt Skolverkets riktlinjer gÀllande betygssÀttning. Genom att genomföra 12 kvalitativa intervjuer med elever pÄ Hantverksprogrammet ville vi ta reda pÄ deras uppfattningar om betyg och bedömning. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vÄr undersökning pÄ att det mÄl- och kunskapsrelaterade betygssystemet inom hantverksÀmnet fungerar otillfredsstÀllande, dÄ flertalet elever anser att betygskriterierna Àr otydliga samt att de saknar funktion..

Emilia Sundström. (2010). NÄgra förskolebarns perspektiv pÄ sitt eget bildskapande. Examensarbete i pedagogik. LÀrarprogrammet.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka barns möte med litteracitet i en utomhuspedagogisk kontext ? i I Ur och Skurförskolor. Vi undersöker dels hur förskollÀrare uppfattar sin roll i barnens möte med litteracitet, dels vilka uppfattningar de har kring eventuella möjligheter till respektive hinder för barnens möte med litteracitet.VÄr metodologiska forskningsansats Àr kvalitativ till sin karaktÀr och inspirerad av den fenomenografiska traditionen. Vi har intervjuat fyra förskollÀrare verksamma och utbildade inom FriluftsfrÀmjandets pedagogik I Ur och Skur vars uppfattningar vi har kategoriserat och presenterat i sitt sammanhang. I vÄr analys utgÄr vi frÄn pragmatiska och sociokulturella utgÄngspunkter.Resultatet som framkommer i vÄr studie visar pÄ hur förskollÀraren uppfattar sin roll som ett aktivt ledarskap i kombination med ett utforskande av litteracitet tillsammans med barnen.

Syftet med denna studie Àr att utforska hur kreativa lÀrprocesser mellan fantasi och vetenskap kan synliggöra barns perspektiv pÄ omvÀrlden och dÀrmed skapa möjligheter att utmana barns lÀrande för hÄllbar utveckling. För att komma nÀrmare barns perspektiv pÄ omvÀrlden utfor-skas hur barn uttrycker relationen mellan sig sjÀlva och vÀrlden de lever i, samt hur barns perspektiv pÄ hÄllbar utveckling framtrÀder i estetiskt skapande och berÀttande. Studien har en fenomenologisk ansats med livsvÀrldsperspektiv och baserar sig pÄ deltagande observationer som metod. Som tankeverktyg anvÀnds posthumanismen, vilken ifrÄgasÀtter vÀrldens tudelade struktur och som ser barn, lÀrande och kunskap som sammanflÀtade processer av tillblivelser. Resultaten presenteras som en helhet baserad pÄ hur barn relaterar till omvÀrlden och hur barns perspektiv pÄ hÄllbar utveckling framtrÀder i estetiskt skapande och berÀttande.

Under vÄr förskollÀrarutbildning pÄ Högskolan i Kristianstad har vi reflekterat över hur viktigt det Àr som pedagog att vara medveten om sitt förhÄllningssÀtt. Som vuxna Àr vi förebilder för barn, vilket innebÀr att hur vi för oss och agerar har betydelse och stor inverkar i barns liv. Mötet med alla barn i vardagen blir av betydelse för hur den vidare kontakten fortlöper, dÀrför Àr barns olikheter i allmÀnhet av intresse att uppmÀrksamma och dÀrför kÀnns angelÀget att skriva om.Vi vill tacka vÄra fyra pilotpersoner, samt vÄra Ätta intervjupersoner som var villiga att stÀlla upp och delge sig av sina erfarenheter och tankar kring barns olikheter. Ett ödmjukt tack riktar vi till vÄr fantastiska handledare Lena Jensen som trodde pÄ oss, samt stöttade oss fast tiden var knapp. Till slut vill vi Àven tacka varandra för det stöd och de givande diskussioner vi haft, en styrka för oss Àr att vi har kompletterat varandra bra i tanke och handling vilket har bidragit till detta examensarbete..

Syftet med vÄr forskningsstudie var att kartlÀgga och granska vilka möjligheter och ambitioner personalen i förskoleklassen har att möta barn i behov av sÀrskilt stöd. Med hjÀlp av intervjuer ville vi ta reda pÄ vilka möjligheter pedagoger och barn i förskoleklassen har att fÄ hjÀlp av en specialpedagog, vilka möjligheter pedagogerna i förskoleklass har att utforma verksamheten efter barngruppen, hur man tillgodoser barns behov av lek och motorisk rörelse samt hur man stimulerar barns sprÄkliga och matematiska utveckling. Vi intervjuade sju förskollÀrare i förskoleklass samt fem specialpedagoger pÄ fem olika skolor. Sammanfattningsvis sÄ visar resultatet att lÀrarna i förskoleklassen har ett stort intresse för att tillgodose barns olika behov. FörskollÀrarna har generellt sett en stor möjlighet att utforma arbetet i förskoleklassen efter barngruppens och enskilda barns behov. Barns behov av lek och rörelse Àr nÄgot som det i de flesta förskoleklasser tas stor hÀnsyn till vid planeringen.

SammanfattningI vÄr uppsats undersöker vi en sÀrskild undervisningsgrupp (Lilla gruppen) med syftet att ta reda pÄ elevernas, lÀrarnas och specialpedagogernas/speciallÀrarnas uppfattningar av den specialpedagogiska verksamheten och hur dessa eventuellt skiljer sig Ät. Med hjÀlp av det socialkonstruktionismiska perspektivet vill vi försöka förstÄ hur dessa uppfattningar har skapats. Tidigare forskning visar delvis olika sÀtt att utforma den specialpedagogiska verksamheten och med skiftande resultat. Gemensamt Àr att de inte har undersökt elevernas uppfattningar av verksamheten, nÄgot som vi dÀrför vill göra. Den kvalitativa forskningsintervjun som vi anvÀnder oss av som metod ger oss möjlighet att trÀnga in pÄ djupet av respondenternas uppfattningar.

Den hÀr studien handlar om inomhusmiljön pÄ tre olika förskolor. Vi har lagt fokus pÄ hur miljön pÄverkar barnens lek. Vi har dessutom intervjuat pedagoger för att ta reda pÄ vad de har för tankar kring inomhusmiljön pÄ förskolan. De stora viktiga frÄgorna i det hÀr arbetet Àr: ?Hur pÄverkas barns lek av förskolans inomhusmiljö?? och ?Vad tÀnker pedagogerna om deras miljö pÄ förskolan?? Genom att observera barnen hur de anvÀnder miljön pÄ förskolan har vi fÄtt fram material som vi senare har analyserat.

I detta examensarbete presenterar jag olika pedagogers sÀtt att se pÄ barnen i deras fria lek. Jag utforskar vad pedagogerna ser i leken och hur de ser pÄ barnens fÀrdigheter och andra kunskaper som barnen förmedlar i den fria leken. Detta för att slutligen kunna analysera varför och vilka skillnader det finns i deras tolkningar. Skiljer sig pedagogernas uppfattningar om barnens lek beroende pÄ om de observerade barnen Àr kÀnda eller okÀnda för dem sedan tidigare?.

BAKGRUND:Leken har blivit ett intressant fenomen att studera för psykologer, pedagoger och forskare. Den tillÄts att ta störreplats och pÄ förskolor Àr den en central del i verksamheten och betonas i styrdokument. Att ta tillvara pÄ detlustfyllda lÀrandet och vara lyhörd för vad barn Àr intresserade av Àr viktiga komponenter. Barn i förskolan skallges möjlighet att tillÀgna sig en förstÄelse för sig sjÀlv och sin omvÀrld genom att lÀra och upptÀcka tillsammansmed inspirerande och trygga pedagoger.SYFTE:Studiens övergripande syfte Àr att undersöka, tolka, beskriva och analysera nÄgra pedagogers syn pÄ lekensbetydelse för barns lÀrande och utveckling. Samt undersöka hur dessa pedagoger beskriver att de anvÀnder sig avleken i lÀrandesituationer.METOD:En kvalitativ metod har anvÀnts med intervju som redskap.

Examensarbetet handlar om hur barn i femÄrsÄldern pÄ en förskola resonerar om lÀrande. Syftet med studien Àr att fÄ förstÄelse för vad lÀrande kan innebÀra ur barns perspektiv. För att fÄ syn pÄ detta anvÀnde jag dokumentationer pÄ förskolan som underlag. De metoder som anvÀnts för att besvara min frÄgestÀllning var intervjuer och samtal. Studiens frÄgestÀllning: Hur resonerar barn kring lÀrande? De teoretiska ramarna i arbetet har utgjorts av ett sociokulturellt perspektiv dÀr betydelsen av interaktion och kommunikation betonas.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan förhÄller sig till barns sexualitet. PÄ vilket sÀtt samtalar lÀrare med varandra och med förÀldrar om barns sexualitet. LÀroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) gör gÀllande att förskolan ska verka för att varje barns integritet och sjÀlvstÀndighet bevaras. Uppsatsen belyser Àven hur lÀrare för samtal om barns sexualitet tillsammans med barn, kollegor och förÀldrar och hur det pÄverkar lÀrares förhÄllningssÀtt. Tidigare forskning bygger pÄ lÀrares observationer och erfarenheter.