Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om betydelsen av barns lek i förskolan. Synen pÄ lek och lÀrande har förÀndrats frÄn 1900-talet och fram till idag, dÄ pedagoger arbetar utifrÄn den reviderade lÀroplanen. Med pedagogers förÀndrade uppdrag Àr intresset att undersöka hur de uppfattar förÀndringen och förhÄllandet mellan lek och lÀrande.Vi har utifrÄn tre gruppintervjuer studerat hur pedagogers uppfattningar av lek i förskolan Àr idag 2012 och hur de arbetar utifrÄn sitt uppdrag dÄ lÀroplanen reviderats 2010. För att fÄ mer kunskap till studien har vi kopplat vÄr litteraturdel till dokumenten, barnstugeutredningen, pedagogisks dokumentation för förskola, lÀroplan för förskola 1998, lÀroplan för förskola 98/10. Utvecklingspedagogiken har anvÀnds som teoretiskt analysredaskap.Studiens resultat visar att pedagogers uppfattningar om betydelsen av lek skiljer sig mellan de intervjuade förskolornas personal.

Syftet med denna studie var att undersöka om barn Àr sÄ djupt rotade i traditionella genusmönster som samhÀllet och tidigare forskning vill pÄstÄ. Har barn en stereotyp uppfattning om leksaker? Kan intryck frÄn syskon pÄverka barns uppfattning? För att undersöka bland annat detta, genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med tolv barn i Är F-2, sex flickor och sex pojkar. Studiens fokus var att undersöka barns uppfattningar om traditionella leksaker och leksaker som vi vuxna anser som överskridande utifrÄn den traditionella könskodningen. Intervjuerna utgick frÄn bilder, tvÄ genustraditionella, en genusneutral samt tvÄ manipulerade bilder.

BakgrundHöglÀsning betraktas ur ett sprÄkfrÀmjande perspektiv, med Vygotskijs teorier om sprÄk, tÀnkande, lÀrande och utveckling som grund. Dessutom bearbetas höglÀsning i förhÄllande till olika styrdokument, internationella undersökningar av barns kunskaper i svenska sprÄket samt internationell forskning om höglÀsningens betydelse för barns sprÄkutveckling ur ett sociokulturelltperspektiv. Studien fördjupar sig dessutom i höglÀsning som arbetsmetod, samt betydelsenoch anvÀndning av boksamtal i samband med lÀsning.SyfteIntervjustudiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola beskriver sitt arbete med lÀsning för att frÀmja barns sprÄkliga och individuella utveckling.MetodStudien Àr av kvalitativ art och genomförs med hjÀlp av halvstrukturerad intervju för att fÄ fram pedagogers uppfattningar om sitt arbete med lÀsning.ResultatDet dagliga samtalet med barn finns nÀrvarande i alla situationer pÄ förskolan och Àr viktigt att ta tillvara pÄ. Pedagogerna har stor medvetenhet om att det dagliga samtalet bidrar till utvecklingav barns ordförrÄd, samt deras förmÄga att uttrycka tankar och kÀnslor. LÀsning sessom betydelsefullt för sÄvÀl barns sprÄkutveckling som för utveckling av andra kompetenser som anses vara viktiga för barns individuella utveckling.

Studiens syfte Àr att synliggöra barns tankar kring pedagogisk dokumentation, deras upplevelse och kÀnslor av att bli dokumenterade samt deras tankar kring hur pedagogisk dokumentation anvÀnds. Data bestÄr av tjugofyra intervjuer med 4- och 5-Äringar pÄ tvÄ olika förskolor som arbetar medvetet med pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att barnen har mycket olika uppfattningar kring syftet och anvÀndningen med den pedagogiska dokumentationen, och att deras upplevelser i huvudsak Àr positiva..

LÀrande Àr en faktor som kommit att utgöra en allt större del av förskolans verksamhet. Detta lÀrande kan inte ske utan vissa förutsÀttningar. Trygghet Àr en sÄdan förutsÀttning. Syftet med denna studie var att undersöka sju pedagogers uppfattningar om trygghet i förskoleverksamheten. FrÄgestÀllningen som behandlade detta syfte var: Vad handlar, enligt pedagogerna, trygghet i förskolan om? Hur uppfattar pedagogerna sin trygghetsmedvetenhet vid lÀrande? Hur anser pedagogerna att barnen uppvisar sitt trygghetsbehov i förskolan? Pedagogernas uppfattningar samlades in genom sju kvalitativa intervjuer.

Syftet med studien var att undersöka vad barnskötare och förskollÀrare har för uppfattning om blyghet hos förskolebarn samt hur de upplever att arbeta med blyga barns sociala utveckling. Studien utgÄr frÄn ett fenomenografiskt perspektiv som syftar till att finna variationer i beskrivningar av fenomenen blyghet och social utveckling. Studiens empiri Àr insamlad frÄn kvalitativa intervjuer frÄn de tvÄ yrkeskategorierna inom förskolan. En intervjuguide har utformats som stöd under intervjuerna och studiens resultat och analys har skiljts mellan barnskötare och förskollÀrares utsagor. Resultatet har analyserats utifrÄn 23 kategorier, enligt den fenomenografiska ansatsen, dÀr huvudkategorierna Àr blyghet och social kompetens.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersökaoch fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ förskolans fysiska miljö och dessbetydelse förbarns utveckling och lÀrande. FrÄgestÀllningarna studien utgÄr ifrÄn Àr följande: Hur utformas förskolans fysiska miljö?och Hur uppfattar förskollÀrare den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lÀrande?I studien intervjuades sex förskollÀrare frÄn sex olika förskolor inom samma kommun. Resultatet av studien visar att samtliga förskollÀrare har en uppfattning att förskolans fysiska miljö Àr av betydelse för barns utveckling och lÀrande. Det förskollÀrarna framhÄller som betydelsefullt Àr att den fysiska miljön bÄde kan frÀmja och hÀmma barns utveckling och lÀrandeexempelvis genomförskollÀrares syn pÄ lokaler och deras syn pÄ tillgÀngligheten av material.

Det sjÀlvstÀndiga arbetets syfte var att ta reda pÄ hur pedagoger ser pÄ barn och barns inflytande och hur de talar om att de arbetar för att ge barn inflytande i förskolan för att studera hinder och möjligheter för barns inflytande. Studien har tre frÄgestÀllningar: Hur ser pedagoger pÄ barn och barns inflytande, vad kan barn ha inflytande över och hur arbetar pedagoger för att utveckla barns inflytande i förskolan, med fokus pÄ smÄ barn? Metodvalet Àr en kvalitativ forskningsmetod dÀr empirin bestÄr av intervjuer med fyra pedagoger frÄn samma förskola. Det empiriska materialet visar att samtliga informanter ansÄg att barns inflytande Àr nÄgot som Àr viktigt mot bakgrund av att det Àr nÄgot som barn mÄste lÀra sig inför att de ska bli vuxna. Pedagogerna ansÄg Àven att det Àr ett svÄrtolkat Àmne som krÀver diskussion och reflektion i arbetslaget. Det framkom ocksÄ att barns inflytande Àr begrÀnsat och att det Àr de vuxna som begrÀnsar barns inflytande.

BAKGRUND:Genom bildskapande kan barn utveckla sitt sprÄk pÄ ett kreativt, lustfyllt och roligt sÀtt.Enligt Frid (2005) Àr bildskapande ocksÄ ett sÀtt att kommunicera. Genom bilder utvecklasprÄket och dÄ utvecklas ocksÄ mÀnniskans inflytande, kunskap, gemenskap och identitet. Idag lever vi i ett informationssamhÀlle och dÀrför har skriftsprÄket och bildsprÄket fÄtt alltstörre betydelse som kommunikationsmedel (Lindö 2002).SYFTE:Syftet Àr att undersöka pedagogernas uppfattningar om hur de arbetar med bildskapande föratt frÀmja sprÄket i förskolan och förskoleklass.METOD:Eftersom vi Àr intresserade av att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar om sprÄkutvecklinggenom bildskapande anvÀnde vi oss av kvalitativ intervju som metod.RESULTAT:Genom vÄrt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna anvÀnder bildskapande för attfrÀmja sprÄkutvecklingen. Det visade sig att bildskapande Àr ett redskap som Àr anvÀndbartför att utveckla barns sprÄk. NÀr barnen skapar diskuterar de gÀrna om det de gör.

Undersökningens syfte Àr att ge en ökad kunskap om vilken betydelse ute- och innemiljön kan ha för barns möjligheter till lek. Genom litteraturstudier undersöks relationen mellan barns lek, miljön och pedagogen. I den teoretiska bakgrunden tas upp hur förskolans styrdokument har förÀndrats ur ett historiskt perspektiv och olika forskares Äsikter angÄende denna relation. Mina frÄgor gÀller hur pedagogerna tÀnker om miljön pÄ förskolan inne och ute och vilken betydelse de tillskriver miljön för barns möjligheter till lek. Metoden för detta Àr den kvalitativa med fallstudier och innebÀr insamling av data genom intervjuer av fyra förskolepedagoger pÄ en förskola i en skÄnsk kommun.

Lek Àr nÄgot som vi alla mÀnniskor kan referera till och som ger oss mÄnga minnen. Det Àr nÄgot tolkningsbart, som sÀkerligen skapar egna uppfattningar om vad det egentligen Àr. Efter nÄgra somrar som praktikant pÄ förskolor har jag lÀnge velat undersöka hur denna lek Àr kopplad till utemiljön. MÄlet med denna uppsats har varit att kartlÀgga forskning om hur utemiljön pÄverkar barns lek och rörelse samt att undersöka vilken betydelse den har för barns utveckling. Detta arbete har gjorts i syftet att fÄ en större förstÄelse och bredare kunskap till oss blivande landskapsarkitekter och andra verksamma inom omrÄdet för en framtida planering av den. Dessa mÄl har skapats utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar, som har följt mig genom arbetet. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur pÄverkar förskolans utemiljö barns lek och rörelse? Samt Vilken betydelse har den för barns individuella utveckling? FrÄgorna Àr grunden till kandidatexamensarbetet, dÀr jag har funnit teorier genom litteraturstudier som sedan Äterkopplats i praktiken.

Denna studie syftar till att undersöka vad lycka Àr och betyder för barn, enligt hypotesen att lyckan tenderar vara en central del i livet, dÀr barns förestÀllningar kan tÀnkas ligga nÀrmre psykologernas uppfattningar om lycka Àn filosofernas, dÄ dessa de senares uppfattningar Àr mer komplicerade och mÄngdimensionella. Ansatsen Àr att jÀmföra barns uttalanden med forskningsrön kring lycka. Studien har sin utgÄngspunkt i ett filosofiskt frÄgestÀllande förhÄllningssÀtt, med den positiva psykologin som ram. Undersökningen presenteras i form av en deskriptiv studie av 121 barns reflektioner kring lycka. Den Àr huvudsakligen disponerad kring tre centrala delar: Vad lycka Àr, vilka förutsÀttningarna Àr för att bli och vara lycklig samt vad som medverkar till individens lycka.

Syftet med denna studie var att undersöka nÄgra förskollÀrares uppfattningar och Äsikter om naturvetenskap i förskolan; hur definierar de naturvetenskap? Har fokuseringen pÄ naturvetenskap i förskolan förÀndrats frÄn att de medverkande förskollÀrarna gick ut sin lÀrarutbildning fram till i dag? Hur tÀnker de kring den reviderade lÀroplanen som börjar gÀlla frÄn och med den 1 juli 2011, har de förutsÀttningarna för att kunna nÄ mÄlen som gÀller naturvetenskap?För att nÄ dessa uppfattningar och Äsikter har tolv kvalitativa intervjuer med tolv förskollÀrare utförts, deltagarna har dessutom fyllt i en enkÀt som tillsammans med intervjuerna har gett svar pÄ ovanstÄende frÄgor.MÄnga av förskollÀrarna hade svÄrt att definiera begreppet naturvetenskap i förskolan, tvÄ uppfattningar som nÀmns Àr: att vara ute i naturen och att vÀrna om miljön. HÀlften av de medverkande förskollÀrarna anser att det Àr en större fokusering pÄ naturvetenskap i dag Àn dÄ de gick sin lÀrarutbildning. Elva av tolv förskollÀrare i undersökningen önskar mer fortbildning inför den reviderade lÀroplanen..

Som blivande pedagog och författare av examensarbetet har jag gjort en kvalitativt inriktad forskning för att besvara mitt syfte. Fenomenografi Àr ett centralt begrepp i examensarbetet. Inledningsvis har jag i bakgrunden skildrat en historisk tillbakablick med viktiga Ärtal för förskolan. Vidare har jag definierat och skildrat olika uppfattningar som skildras i forskning och litteratur frÄn 2000-talet om utvecklingssamtalet i förskolan.  I denna studie har tio kvalitativa intervjuer gjorts med fem förÀldrar och fem förskollÀrare. Syftet har varit att undersöka vilka uppfattningar som finns hos förskollÀrare och förÀldrar om förskolan.

Socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsutredningar börjar se barnen alltmer som egna individer och tar del av barnens berÀttelser och Äsikter. Socialstyrelsen har utarbetat modellen BBIC som stÄr för ?Barns behov i Centrum?. Syftet med BBIC Àr att stÀrka barns delaktighet i utredningar, vilket pÄgÄr i flera kommuner runt om i Sverige. BBIC har sin grund frÄn den engelska modellen Looking After Children System (LACS).