Denna studie syftar till att undersöka vad lycka är och betyder för barn, enligt hypotesen att lyckan tenderar vara en central del i livet, där barns föreställningar kan tänkas ligga närmre psykologernas uppfattningar om lycka än filosofernas, då dessa de senares uppfattningar är mer komplicerade och mångdimensionella. Ansatsen är att jämföra barns uttalanden med forskningsrön kring lycka. Studien har sin utgångspunkt i ett filosofiskt frågeställande förhållningssätt, med den positiva psykologin som ram. Undersökningen presenteras i form av en deskriptiv studie av 121 barns reflektioner kring lycka. Den är huvudsakligen disponerad kring tre centrala delar: Vad lycka är, vilka förutsättningarna är för att bli och vara lycklig samt vad som medverkar till individens lycka.

Syftet med arbetet är att lyfta fram pedagogernas perspektiv och hur de ser på miljön som finns kring barnen i deras fria lek. Syftet är också att teckna en bild av hur pedagogerna tänker kring miljön, som den tredje pedagogen när det gäller barn lärande utveckling.Jag har använt mig av litteratur som är baserad på forskning och teori om miljön, som har viktig förutsättning för barns utveckling. Jag har även tagit del av litteratur som beskriver om hur viktig, den pedagogiska medvetenheten är. När det gäller kunskapen om miljöns utformning och betydelse för barns fortsatta lärande. Jag har använt mig av det sociokulturella perspektivet.

Syftet med vår studie var att att se vilka diskurser som finns kring barnperspektivet bland socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter. Genom att identifiera diskurser kring detta begrepp var även målet att kunna bidra med ny kunskap kring hur barnperspektivet kommer till utryck och tolkas av utredarna. Vi har använt oss av kvalitativa enkäter med öppna frågor. Enkäterna delades ut till socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter i åtta kommuner i Sverige. Resultatet har sedan tagits fram med hjälp av diskursanalys.

Arbetet behandlar barns tankar och känslor kring kris och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem då de befinner sig i en svår situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta på väldigt olika sätt. Detta innebär att man som pedagog måste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt våga bryta den vardagliga verksamheten..

Syftet med undersökningen var att undersöka lärarnas uppfattning om betydelsen av tidig engelskinlärning i förskola och skola. Lärarnas utmaningar med att ta vara på de ungas kontakt med engelska via fritiden och bygga på denna i undervisningen. Vidare lärarnas utmaningar med flerspråkiga elever.Studien utfördes på fem skolor av olika karaktär: En mångkulturell skola. En skola beläget i ett? högstatusområde?, en skandinavisk skola i Spanien, en skola som satsar på projektet ?Engelska spåret? och en förskola där en engelskspråkig pedagog arbetar med barnen tillsammans med svenska pedagoger.

Menar du vad jag förstår? är en studie av barns språkutveckling i ett 3-6 -årsperspektiv. Syftet med följande studie är att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns språkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptäcka, stödja och stimulera barnens språkutveckling? Vår studie genomfördes genom litteraturstudier kring vår problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.

BAKGRUND: För att kunna ge barnen en bra grund när det gäller de demokratiskavärderingarna som vårt samhälle vilar på är det viktigt att barnen fårmöjlighet att ha inflytande och påverkan över sin vardag i förskolan.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att studera 12 pedagogersuppfattningar och erfarenheter av barns inflytande i den dagligaförskoleverksamheten med barn i åldrarna 1-6.Våra frågeställningar är följande:? Hur ser pedagogerna på barns inflytande i förskolans verksamhet?? Vilka erfarenheter har pedagogerna när det gäller barns inflytandeoch påverkan i den dagliga förskoleverksamheten?METOD: Denna undersökning grundar sig på en kvalitativ med hjälp av selfreport som metodredskap. 10 av 12 pedagoger har deltagit i dennaundersökning.RESULTAT: Av resultatet framgår att pedagogerna på olika sätt arbetar med barnsinflytande och delaktighet genom att pedagogerna låter barnen fårpåverka sin situation och att de är uppmärksamma, öppna och flexiblaför att kunna ta vara på barnens idéer och intressen. De erfarenhetersom pedagogerna berättar om kring barns inflytande är bådesituationer då pedagogerna intar både barns perspektiv ochbarnperspektiv. De beskriver situationer då det har fungerat bra och dådet har fungerat mindre bra.

Vår studie belyser pedagoger i Specialskolans tidigare åldrar och i förskolan för döva barn och fokuserar på pedagogernas syn på döva barns läs- och skrivutveckling. Vi har en teoretisk del där tidigare forskning behandlas och fokus i teoridelen ligger på vad den tidigare forskningen säger om döva barns läs- och skrivutveckling. Vår studie är kvalitativ och det empiriska materialet består av intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i Specialskolan och i förskola för döva.Vårt resultat visar att pedagogerna delar ett synsätt som stämmer mycket väl överens med vad vi funnit i den tidigare forskningen på de allra flesta punkter. Döva barns läs- och skrivutveckling gynnas om pedagoger möter dem utifrån ett visuellt perspektiv och utifrån deras tidigare erfarenheter och intressen är något som betonas av de flesta av våra intervjuade pedagoger. Hemmiljön och de döva barnens föräldrar framkommer också som en mycket viktig del i utvecklandet av de döva barnens teckenspråk enligt pedagogerna i vår studie..

Syftet med följande arbete är att undersöka vad fritidspedagoger från olika skolar anser om fysiska aktiviteters betydelse samt hur fritidspedagogerna arbetar med att främja och stödja elevernas fysiska utveckling på fritidshemmet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om fysisk aktivitet och fritidshemmet. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag få reda på hur fritidspedagoger tänker kring fysiska aktiviteter betydelse för barn, hur fritidspedagoger arbetar med fysiska aktiviter på olika fritidshem och vad fritidspedagoger tycker om sitt nya uppdrag att komplettera skola när det gäller fysiska utveklingen. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att alla intervjuade fritidspedagoger har gemensam uppfattning om vilken stor roll har fysiska aktiviter i barns utveckling och hälsa. Dock fanns det inte något målinriktat arbete med fysiska aktiviteter på fritidshem som undersöktes. Det visade sig att alla respondenter försöker planera och arbeta för att kunna bjuda barn som vistas på fritidshemmet på olika fysiska aktiviter så ofta så möjligt.

Vi utsätts dagligen för en mängd bilder då vi lever i ett bildsamhälle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhälle präglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhålla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte är att öka förståelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrån vår problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys användas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur använder sig barn av kulturella verktyg för att förstärka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frågan: Vad tänker du på när du är arg? Rita och berätta!Resultatet av undersökningen tyder på att det går att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

Sammanfattning Syftet med min undersökning är att ta reda på vad barn i förskoleklass och årskurs ett läser hemma och vad föräldrarna tror kan öka deras läslust såväl i hemmet som i skolan. Min frågeställning är: Vad läser barn hemma? Vad gör föräldrarna för att öka deras barns läslust? Hur utnyttjar man det i skolan för att väcka och öka barns läslust? Undersökningen är gjord i form av enkätundersökningar samt en intervju i en höginkomsttagarkommun. Undersökningen är gjord i en kombinerad förskoleklass och förstaklass. Eleverna är i åldrarna 6-8år. I undersökningen har sexton föräldrarana obsververat sina barns läsvanor i hemmet.

Syftet med denna studie var att belysa hur åtta pedagoger som är verksamma i de lägre årskurserna ser på klassrummet som arbetsfält, när det gäller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.Våra slutsatser av resultatet är att pedagogerna visar att de har förståelse för barns motoriska utveckling. Trots detta råder det en brist på medvetna motoriska rörelseövningar som är integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat..

I denna C-uppsats har vi undersökt hur lärare i förskolan ser på sin egen roll gällande barns språkliga utveckling samt i vilken mån förskollärarna anser att inomhusmiljöns utformning kan påverka språkutvecklingen på ett positivt sätt. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare tänker och gör för att erbjuda möjligheter till barns språkliga utveckling. Valet av metod föll på kvalitativa intervjuer. Syftet preciserades i två frågeställningar som sedan fördjupades genom intervjuerna. Tre informanter delade med sig av sina tankar och erfarenheter kring språkutveckling i förskolan.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Syftet har varit att studera vad barns språkutveckling innebär och hur pedagogers förhållnings- och arbetssätt var för att främja barns språkutveckling utifrån den litteratur- och fältstudie som presenteras i den här uppsatsen. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi sökte en större förståelse om fenomenet samt använt oss av tidigare forskning och gjort en fältstudie som bestod av fyra stycken observationer med efterföljande intervjuer för att få en ökad förståelse om hur pedagoger kan arbeta språkutvecklande. Resultatet vi kom fram till var att pedagoger arbetar språkutvecklande redan i förskolan eftersom det är i förskoleåldern som barns språk utvecklas som mest. Barn använder sig av flera olika kommunikationssätt och strategier i sin språkutveckling. Pedagogernas förhållningssätt var att samtala mycket med barnen.