Syftet med vår studie var att att se vilka diskurser som finns kring barnperspektivet bland socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter. Genom att identifiera diskurser kring detta begrepp var även målet att kunna bidra med ny kunskap kring hur barnperspektivet kommer till utryck och tolkas av utredarna. Vi har använt oss av kvalitativa enkäter med öppna frågor. Enkäterna delades ut till socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter i åtta kommuner i Sverige. Resultatet har sedan tagits fram med hjälp av diskursanalys.

AbstraktSyftet med studien var att undersöka om det finns en utveckling i boksamtal från förskola till skola. Ett annat syfte med studien var att undersöka hur pedagogerna arbetade med boksamtal i ett utvalt rektorsområde. För att uppfylla syftet genomfördes intervjuer med pedagoger och lärare i förskola och skola. Genom intervjuerna söktes en klarhet i hur pedagogerna och lärarna planerar, lägger upp och genomför boksamtal i de olika verksamheterna. För att få en tydligare bild hur boksamtalen genomfördes togs det del av ett färdiginspelat material, där studerades det hur boksamtalen gick till i både förskola och skola.

Arbetet behandlar barns tankar och känslor kring kris och sorg, sett ur deras perspektiv. Även hur man enligt barnen ska möta dem då de befinner sig i en svår situation tas upp. Empiriinsamlingen genomfördes genom kvalitativa gruppintervjuer med barn i förskola och skola. Det som starkast framkom under arbetet var att barnen vill bli mötta på väldigt olika sätt. Detta innebär att man som pedagog måste vara öppen för olika reaktioner och ta sig tid att möta barnet samt våga bryta den vardagliga verksamheten..

Det här självständiga arbetet handlar om kommunikationens betydelse för yngre barns språkutveckling.Syftet är att undersöka hur förskollärare upplever det kommunikativa arbetet med det enskilda barnet på förskolan. I undersökningen vill vi även studera förskollärarens upplevelse av vilken påverkan förskolans fysiska inomhusmiljö har, samt belysa vilken betydelse det kollegiala samtalet har för yngre barns språkutveckling.Studiens teoretiska utgångspunkter är kognitiv teori och ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning påvisar att det är många faktorer som samspelar i kommunikationen med det enskilda barnet. Förskollärarens roll har en betydelsefull inverkan tillsammans med förskolans fysiska inomhusmiljö och de beskrivna strävansmålen i Läroplan för förskolan (Lpfö 98, 2010) som alla måste arbeta mot. Även det kollegiala samtalet är av betydelse för hur barnet tillägnar sig språket.

Menar du vad jag förstår? är en studie av barns språkutveckling i ett 3-6 -årsperspektiv. Syftet med följande studie är att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns språkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptäcka, stödja och stimulera barnens språkutveckling? Vår studie genomfördes genom litteraturstudier kring vår problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.

BAKGRUND: För att kunna ge barnen en bra grund när det gäller de demokratiskavärderingarna som vårt samhälle vilar på är det viktigt att barnen fårmöjlighet att ha inflytande och påverkan över sin vardag i förskolan.SYFTE: Syftet med denna undersökning är att studera 12 pedagogersuppfattningar och erfarenheter av barns inflytande i den dagligaförskoleverksamheten med barn i åldrarna 1-6.Våra frågeställningar är följande:? Hur ser pedagogerna på barns inflytande i förskolans verksamhet?? Vilka erfarenheter har pedagogerna när det gäller barns inflytandeoch påverkan i den dagliga förskoleverksamheten?METOD: Denna undersökning grundar sig på en kvalitativ med hjälp av selfreport som metodredskap. 10 av 12 pedagoger har deltagit i dennaundersökning.RESULTAT: Av resultatet framgår att pedagogerna på olika sätt arbetar med barnsinflytande och delaktighet genom att pedagogerna låter barnen fårpåverka sin situation och att de är uppmärksamma, öppna och flexiblaför att kunna ta vara på barnens idéer och intressen. De erfarenhetersom pedagogerna berättar om kring barns inflytande är bådesituationer då pedagogerna intar både barns perspektiv ochbarnperspektiv. De beskriver situationer då det har fungerat bra och dådet har fungerat mindre bra.

Vår studie belyser pedagoger i Specialskolans tidigare åldrar och i förskolan för döva barn och fokuserar på pedagogernas syn på döva barns läs- och skrivutveckling. Vi har en teoretisk del där tidigare forskning behandlas och fokus i teoridelen ligger på vad den tidigare forskningen säger om döva barns läs- och skrivutveckling. Vår studie är kvalitativ och det empiriska materialet består av intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i Specialskolan och i förskola för döva.Vårt resultat visar att pedagogerna delar ett synsätt som stämmer mycket väl överens med vad vi funnit i den tidigare forskningen på de allra flesta punkter. Döva barns läs- och skrivutveckling gynnas om pedagoger möter dem utifrån ett visuellt perspektiv och utifrån deras tidigare erfarenheter och intressen är något som betonas av de flesta av våra intervjuade pedagoger. Hemmiljön och de döva barnens föräldrar framkommer också som en mycket viktig del i utvecklandet av de döva barnens teckenspråk enligt pedagogerna i vår studie..

Studien utgår från några pedagoger som gått utbildning i ICDP-Vägledande samspel, ett empatibaserat program som sätter fokus på en positiv elevsyn och samspelets betydelse dels för lärare-elevrelationen dels för elevens kunskapsutveckling. I uppsatsen undersöks hur pedagogerna beskriver ICDP och hur detta förhållningssätt tar sig uttryck i den pedagogiska vardagen. Vilka möjligheter respektive hinder de ser med ICDP.Studien baseras på observationer och på samtal med pedagogerna. Fokus i denna studie ligger på pedagogerna, deras teoretiska beskrivningar och deras ledarstil. I datainsamlingen ingår även skrivuppgifter från kursdeltagare där de delger vad ICDP-kursen givit dem.Analysmetoden i studien är fältanalys, vilket ger en möjlighet att fördjupa sig i och arbeta med förståelsen av beteenden och händelser.

Vi utsätts dagligen för en mängd bilder då vi lever i ett bildsamhälle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhälle präglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhålla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte är att öka förståelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrån vår problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys användas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur använder sig barn av kulturella verktyg för att förstärka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frågan: Vad tänker du på när du är arg? Rita och berätta!Resultatet av undersökningen tyder på att det går att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

Vården på en intensivvårdsavdelning är högteknologisk där tekniken ses som ett hjälpmedel i vårdandet för intensivvårdssjuksköterskan. Det finns dock en risk att tekniken kan ges företräde i intensivvårdssjuksköterskans arbete på bekostnad av patientens behov av mänsklig närhet, beröring och lyhördhet. Tekniken kan bli ett hinder för mellanmänsklig kontakt eftersom den riskerar att distrahera intensivvårdssjuksköterskans arbete med patienten. Ämnet är inte noga studerat, vilket föranleder genomförandet av denna studie där syftet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans samspel mellan teknik och patient. För att besvara studiens syfte har tio kvalitativa icke deltagande observationsstudier inne på patientsal genomförts, på en intensivvårdsavdelning i västra Sverige.

Sammanfattning Syftet med min undersökning är att ta reda på vad barn i förskoleklass och årskurs ett läser hemma och vad föräldrarna tror kan öka deras läslust såväl i hemmet som i skolan. Min frågeställning är: Vad läser barn hemma? Vad gör föräldrarna för att öka deras barns läslust? Hur utnyttjar man det i skolan för att väcka och öka barns läslust? Undersökningen är gjord i form av enkätundersökningar samt en intervju i en höginkomsttagarkommun. Undersökningen är gjord i en kombinerad förskoleklass och förstaklass. Eleverna är i åldrarna 6-8år. I undersökningen har sexton föräldrarana obsververat sina barns läsvanor i hemmet.

Bakgrund: Digitala verktyg blir alltmer förekommande i pedagogisk verksamhet. Surfplattan är ett av dessa verktyg som på senare tid gjort debut i förskolan. Allt fler pedagoger ser surfplattan som ett användbart redskap i den pedagogiska verksamheten, ett verktyg som kan bidra till nya möjligheter i förskolans skapande och lärande aktiviteter. Syfte: Studiens syfte är att utveckla kunskap och få ökad förståelse för vad som sker när surf-plattan blir tillgänglig för små barn (1-3 år) i deras förskolemiljö. Studien syftar även till att fördjupa kunskapen om verktygets betydelse för en ökad delaktighet för barn i särskilda be-hov.

Syftet med studien är att synliggöra hur barn tänker om liv och död och deras uppfattning om livets uppkomst. Genom att utgå från ett biologiskt- och ett filosofiskt perspektiv så är mitt syfte att synliggöra barns oliktänkande i ämnet. Min valda metod till studien är semistrukturerad intervju integrerat med bildskapande med barn mellan 5-7 år. I resultatet av min studie så synliggörs barns olika sätt att förstå och uttrycka livsnära fenomen på. Resultatet visade också på barns oliktänkande genom en naturalistisk-, evolutionär- eller en skapelsekopplad beskrivning av livets och människans uppkomst.

Syftet med denna studie är att undersöka hur barnen leker med fokus på hur de kommunicerar med varandra och hur samspelet ser ut mellan barnen samt vilka regler de ger uttryck för. Frågeställningarna som formulerades är: ?Hur kommunicerar barn i leken??, ?Hur samspelar barn i leken?? samt ?Vilka regler ger barnen uttryck för i leken??. Metoden för insamling av material att studera var observation av barn i 3-5-årsåldern på två olika förskolor i två kommuner. Resultatet beskriver barnens interaktioner med varandra och hur de använder både verbal och icke-verbal kommunikation för att förmedla budskap.

Syftet med denna studie var att belysa hur åtta pedagoger som är verksamma i de lägre årskurserna ser på klassrummet som arbetsfält, när det gäller att stimulera barns motoriska utveckling. Arbetet baserar sig på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form av intervjuer.Våra slutsatser av resultatet är att pedagogerna visar att de har förståelse för barns motoriska utveckling. Trots detta råder det en brist på medvetna motoriska rörelseövningar som är integrerade i undervisningen. Teoretisk medvetenhet kring motorikens betydelse har inte i undervisningen gett praktiskt resultat..