SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva barns syn pÄ hÀlsa och vad de sjÀlva anser att de mÄr bra av. Vi vill ocksÄ studera om elevers uppfattningar skiljer sig Ät pÄ en skola med hÀlsoinriktning och pÄ en skola utan nÄgon speciell hÀlsoinriktning.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjumetod för att pÄ bÀsta sÀtt fÄ fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever frÄn skolÄr fyra.Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras vÀlmÄende. Eleverna ansÄg ocksÄ att fysisk aktivitet och kost Àr viktigt för hÀlsan. Vi sÄg ingen tydlig skillnad mellan skolorna.Slutligen kan vi konstatera att barn Àr relativt medvetna om vad de mÄr bra av och har funderingar kring hÀlsa.

I professionen förskollÀrare ingÄr ett jÀmstÀlldhetsuppdrag som innefattar att flickor och pojkar inte ska begrÀnsas av stereotypa könsroller. Hur vuxna bemöter och förvÀntar sig olika saker av barn beroende pÄ om dem Àr pojkar eller flickor Àr det som skapar ojÀmstÀlldhet, vilket fick oss att rikta blicken mot de vuxna i förskolans vÀrld, det vill sÀga förskollÀrarna. Ett steg för förskollÀrarna att arbeta mot ojÀmstÀlldhet Àr att frÀmja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv och i detta arbete kan barnlitteraturen fÄ en betydande roll. Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur förskollÀrare anvÀnder barnlitteraturen i verksamheten vid höglÀsningssituationer för att frÀmja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv. För att kunna synliggöra detta valde vi att intervjua fyra yrkesverksamma förskollÀrare och den insamlade empirin analyserades utifrÄn ett genusperspektiv.

Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen av bildskapande i förskolan utifrÄn pedagogers perspektiv. Jag ville ge en inblick i hur pedagoger ser pÄ bildskapandets betydelse i förskolan samt undersöka hur pedagoger i förskolan förhÄller sig till bildarbete och barns bildskapande. De tre frÄgestÀllningar som stÀlldes var: Hur beskriver pedagogerna arbetet med bild i förskolan?, Vad vill pedagogerna uppnÄ med bild i förskolan? och Hur beskriver pedagogerna barns bildskapande utveckling? För att besvara forskningsfrÄgorna anvÀndes en kvalitativ intervjuteknik kallad halvstrukturerad livsvÀrldsintervju. Totalt sju pedagoger intervjuades.

Uppsatsens syfte har varit att se hur tvÄ olika förskolor arbetar med bildskapande. I denna forskning ville vi Àven betrakta och belysa pedagogens roll i den bildskapande processen. Detta har gjorts genom observationer av en bildskapandeaktivitet pÄ de tvÄ förskolorna samt intervjuer av tvÄ pedagoger som arbetar dÀr. Uppsatsen Àr Àven utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplade till vÄrt Àmne. Arbetet visar att pedagogens roll Àr avgörande för hur kvaliteten och utformningen vid en bildskapandesituation ser ut.

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen Àr undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. FrÄgestÀllningar som har anvÀnts för att nÄ fram till syftet Àr: Hur ser barn och unga pÄ offentligt finansierade kultursatsningar jÀmfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga pÄ medbestÀmmandefrÄgor?Upplever barn och unga att de kan pÄverka kultursatsningar som görs i den utstrÀckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestÀmma? Hur tÀnker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rÀttigheter? Skiljer barn och unga pÄ begrepp som kultur och fritid?PÄverkar det pÄgÄende paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgÄr barns och ungas syn pÄ kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkÀt som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del dÀr jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frÄgat barn och unga i Äldrarna 4 till 17 Är om hur de ser pÄ kultur och kultursatsningar. Jag anvÀnder hÀr Àven ungas svar frÄn en av BOŽs webbfrÄgor.Studien vilar pÄ en hermeneutisk grund dÀr tidigare teoretiskt material och forskning har anvÀnts kring utgÄngspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rÀtt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvÀgagÄngssÀtt vid materialinsamling frÄn barn och unga.Jag har vid sammanstÀllning av materialet frÄn mina informanter funnit att barn och unga vill i större utstrÀckning Àn nu bli tillfrÄgade angÄende satsningar pÄ deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte pÄ begrepp som kultur och fritid, de vill nÄs av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet sÄ att det passar deras ekonomi och situation.

LÄng, Karolina och Ström, Emma (2011) Lekens betydelse för barns sprÄkutveckling i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Denna studie Àr en undersökning av lekens betydelse för barns sprÄkutveckling i förskolan. Syftet med studien var att undersöka lekens betydelse för barns sprÄkutveckling i den styrda och den fria leken. Studien Àr baserad pÄ lekobservationer och intervjuer med pedagogerna pÄ förskolorna. Under studiens gÄng har vi kunnat se bÄde kommunikation, samspel och talet i leken. Vygotskijs och Piagets teorier och forskning har varit till hjÀlp i analysen.

Vi har i vÄrt arbete undersökt och beskrivit pedagogers uppfattning om vilka faktorer som kan komma att pÄverka exkludering av barn i förskolan och elever i skolan samt sökt ett eventuellt samband mellan exkludering och barns Älder, den fysiska miljön samt pedagogers förhÄllningssÀtt. Vi har gjort en kvalitativ undersökning, dÀr vi har anvÀnt oss av metoden triangulering, dvs. gjort intervjuer med pedagoger, egna observationer samt sociogram. Med denna metod har vi kunnat belysa vÄra frÄgestÀllningar frÄn flera hÄll och dÀrmed fÄtt en högre validitet. I vÄr undersökning har vi kommit fram till, att bÄde pÄ förskola och inom skolan ansÄg respondenterna att det sociala klimatet mellan barnen kan ge upphov till exkludering.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrares kunskaper om och förhÄllningssÀtt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar ocksÄ till att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa kunskaper pÄverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som anvÀnds Àr kvalitativ samtalsintervju, dÀr respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlÀgga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanstÀllts utifrÄn fem kategorier. Studien tar sin utgÄngspunkt i literacy-forskning, som beskriver mÀnniskans socialisering i den skriftsprÄkliga vÀrlden. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling Àr varierande, och kan ofta hÀrledas till förskollÀrarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen pÄ förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framstÀlls betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.

Syftet med denna uppsats Ă€r att studera tre gode mĂ€ns och Överförmyndarförvaltningens roller i förhĂ„llande till ensamkommmande, asylsökande barns rĂ€ttigheter och behov. Studien fokuserar Ă€ven pĂ„ relationen mellan dessa. UtifrĂ„n lagar och riktlinjer beskrivs deras relation till tre barnperspektiv. Studien Ă€r kvalitativ och baseras pĂ„ intervjuer med representanter frĂ„n Överförmyndarförvaltningen och tre av Malmö kommuns sju gode mĂ€n. Intervjuerna analyseras utifrĂ„n dessa perspektiv och tre begrepp.

Syftet med denna studie Àr att tillföra ny kunskap om hur pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass upplever, och förhÄller sig till barns konflikter. Studien syftar Àven till att utforska vilken betydelse pedagoger upplever att kÀnslor spelar, i relation till barns konflikter. För att uppnÄ studiens syfte anvÀndes halvstrukturerad intervju som metod. Empirin i denna studie bygger pÄ tvÄ intervjuer med förskoleklasslÀrare, och fem intervjuer med förskollÀrare.Studien har visat att pedagogerna upplever arbetet med barns konflikter som meningsfullt. En gemensam nÀmnare i pedagogernas upplevelser av barns konflikter Àr att de kan leda till ett bÀttre klimat i barngruppen.

Socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsutredningar börjar se barnen alltmer som egna individer och tar del av barnens berÀttelser och Äsikter. Socialstyrelsen har utarbetat modellen BBIC som stÄr för ?Barns behov i Centrum?. Syftet med BBIC Àr att stÀrka barns delaktighet i utredningar, vilket pÄgÄr i flera kommuner runt om i Sverige. BBIC har sin grund frÄn den engelska modellen Looking After Children System (LACS).

Bakgrund: Att som barn vistas pÄ sjukhus kan allt som oftast upplevas som en helt ny okÀnd vÀrld som inte sÀllan kÀnns skrÀmmande och skapar rÀdsla hos barnet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva strategier som kan lindra rÀdsla hos barn vid kontakt med sjukvÄrden. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad pÄ 11 vetenskapliga artiklar vilka Àr granskade och godkÀnda av en etisk kommitté. Artiklarna Àr kvalitetsgranskade utifrÄn en checklista av Foreberg & Wengström. Resultat: Det framkom flertalet strategier som lindrar barns rÀdsla. Att som barn fÄ adekvat information som förbereder dem pÄ vad som komma skall, och lÄta dem vara delaktiga i beslut som rör deras vÄrd lindrar rÀdslan. Familjens nÀrvaro pÄ sjukhuset och vid olika undersökningar lugnar barnen och minskar rÀdslan. Barnens rÀdsla har Àven visats minska med hjÀlp av strategier som distraktioner och lek vid pÄfrestande undersökningar och behandlingar. Slutsats: Barn erfar olika sorters rÀdslor i mötet med sjukvÄrden.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera musikens roll i förskolebarns sprÄkutveckling, med fokus pÄ barns semantiska utveckling. Musikens roll för barns begreppsutveckling testades i en undervisningsmetodik dÀr barn fick höra pÄ en sÄng. En kontrollgrupp skapades och gavs en annan undervisning, dÀr kontrollgruppen fick höra sÄngen omskriven till en sagoversion. Det som observerades var hur barn reagerar nÀr en vuxen berÀttar en saga eller nÀr ett de hör en vuxen sjunga, i vilken grad barnen deltar i sagoberÀttandet/sÄngen samt hur sagoberÀttande/sÄng kan bidra till barnens begreppsutveckling. För att mÀta barns ordförrÄd gjordes ett test före och efter undervisningsförsök.

Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv studera barns lekar i förskolans familjerum. De frÄgestÀllningar som anvÀnts i studiens Àr: Hur leker pojkar respektive flickor? Vad leker pojkar respektive flickor? Hur förhÄller sig pedagogerna till pojkars respektive flickors lek? Empiriinsamlingen har genomförts genom kvalitativa metoder som observationer av barns lekar och pedagogintervjuer. Denna studie visar hur flickor respektive pojkar leker, vad de leker med och pedagogernas förhÄllningssÀtt till barns lekar. Vi har kommit fram till att flickornas och pojkarnas lekar Àr relativt stereotypa, nÄgot som pedagogerna förhÄller sig till..