Bakgrund: Låg socioekonomisk status ökar risken för osunda beteendemönster, bland annat vad gäller matvanorna. Barns levnadsvanor är av stor vikt, då grunden för deras framtida vanor läggs under barndomen.Syfte: Att beskriva skillnaderna i barns kostvanor beroende på vilken socioekonomisk grupp de tillhör.Metod: Litteraturstudie. Resultatet i tio vetenskapliga artiklar sammanfattades genom att söka återkommande ämnen, av vilka teman skapades.Resultat: Socioekonomiska faktorer, föräldrars inkomst och utbildningsnivå påverkar barns matvanor och måltidsmönster. Det framkom att låg socioekonomisk status vanligtvis innebär mer osund och mindre sund mat, samt mer oregelbundna måltidsmönster.Slutsats: Fler undersökningar av barns matvanor beroende på socioekonomisk status bör genomföras för att få bättre insikt i anledningarna till dessa. Detta för att kunna sätta in riktade interventioner i syfte att minska ojämlikheterna i kostvanor mellan barn..

(svenska):Examensarbetet Pedagogens roll i barns språkutveckling, är skriven av Mercedes Loredo Skoghagen och Tarja Karjalainen Andersson. I vårt arbete har vi undersökt hur pedagoger från två skilda förskolor från olika stadsdelar i Malmö arbetar med barns språkutveckling. Vi har studerat hur pedagogerna tänker kring barns språk och deras inställning till de metoder som de använder sig av. Vi fick reda på hur pedagogerna arbetar för att få föräldrarna involverade i deras barns språkutveckling samt tagit reda på hur arbetssättet skiljer sig åt i förskolorna. Vi har använt oss av kvalitativa metoder för vår studie. Det empiriska materialet grundar sig på intervjuer med tio pedagoger med fokus på deras språkarbete.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

I studien undersökte vi inom vilka områden barn uppfattar att de har inflytande i verksamheten och vilka områden barn vill ha inflytande över. Syftet med denna studie är att synliggöra hur barnen själva tänker kring barns inflytande. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av barnintervjuer. Vi intervjuade 20 barn i par från två förskoleklasser från två skolor. I resultatet har det framkommit att barnen inte anser sig ha mycket inflytande i verksamheten.

Stress är ett allt mer vanligt problem i dagens samhälle, och det finns tydlig forskning som visar att allt fler ungdomar drabbas av psykisk ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar (18-19 år) på en gymnasieskola i Norrbotten upplevde stress och hur de beskrev att det påverkade dem. Två ungdomar valde att delta i studien. Dessa två ungdomar intervjuades och delade med sig av sina erfarenheter och upplevelser av stress, varpå intervjuerna bearbetades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns ett flertal saker som bidrog till stress hos informanterna, bland annat press, krav och förväntningar på körkort samt ideal.

LinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskapArbetets art:  Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet Titel: ?De tar kort på mig när jag var utklädd ? men jag vet inte varförEn intervjustudie om barns uppfattningar om dokumentation. Engelsk titel: ?They were taking photos of me when I was rigged out ? however I don´t know the reason?Children´s opinion about documentation ? an interview study.Författare: Inger Palm       Handledare: Nina Modell Syftet med denna studie är att ge en fördjupad förståelse av de uppfattningar barn har av det dokumentationsarbete som förekommer på deras förskolor. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer och materialet bestod av 21 stycken intervjuer med barn från två olika förskolor på skilda orter. Studien har utgått från den sociokulturella teorin, Vygotskijs tankar om det situerade lärandet, dokumentationssyften, barnsyn samt makt. Resultatet av studien visade att övervägande andelen barn hade positiva uppfattningar om dokumentation.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att kartlägga vilka faktorer som har betydelse för att ungdomar väljer att inte dricka alkohol. Metoden som användes för studien var en litteraturstudie som byggde på tio vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar söktes i sju databaser. De viktigaste slutsatserna var att de mest framträdande faktorerna för att ungdomar ska avstå från alkohol är de har en bra kontakt med föräldrarna och nätverk med vänner som också tar avstånd från alkohol. Dessutom visar sig lägre socioekonomiska förhållanden och psykologiska faktorer som locus of control och self-efficacy ha betydelse för en lägre alkoholkonsumtion.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Denna studie intresserar sig för barn i förskolan och hur dessa kommunicerar och samspelar med varandra i samtalet kring sociala fenomen och syftar till att studera barns perspektiv på vardagliga sociala processer utifrån teorier om identitet, relationer och social interaktion. Begreppen identitetsformering, relationsarbete och barns perspektiv används som en röd tråd genom arbetet och är grundläggande för uppsatsens olika avsnitt. För att undersöka detta har parintervjuer med barn genomförts, med barn i ålder fyra till fem år. Hälften av dessa par har bestått av barn som leker mer frekvent med varandra och de resterande av barn som leker mindre frekvent med varandra. Under samtalen framkommer mönster som kan diskuteras i relation till teorier kring identitetsformering och relationsarbete samt hur barns barns sociala interaktion kan förstås, dels utifrån det barnen själva säger och dels utifrån sättet de säger det på.

Motivation inom skolan är avgörande för elevers lärande. I self- determination theory (SDT) betonas vikten av inre motivation genom autonomi, kompetens och samhörighet. Stöd, höga förväntningar och målsättningar har visats sig ha positiv inverkan på motivation. Syftet med denna undersökning var att studera vad som främjar ungdomars motivation, med utgångspunkt i SDT samt ungdomars och vuxnas perspektiv, utifrån skilda tillvägagångssätt i motivationsarbete. Intervjuer genomfördes med 8 deltagare från en friskola och 8 från en ungdomsverksamhet.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger ser på sin egen betydelse under utevistelsen på förskolegården, hur de uttrycker sig om förskolegårdens möjligheter att skapa förutsättningar för barns lek och lärande samt hur de uttrycker sig om hur förskolegården skulle kunna utvecklas. Våra erfarenheter är att förskolegården många gånger används som en rastplats och inte som en plats där det tas tillvara på barns lek och lärande. I vår studie använde vi intervjuer tillsammans med observationer för att besvara våra frågeställningar. Vikom fram till att pedagogernas inställning till utevistelsen och deras syn på förskolegården har stor betydelse för hur barnen upplever utevistelsen. Pedagogerna är glada över den utveckling som nyligen skett på deras förskolegård men de upplever att det finns potential att utveckla den ännu mer.

Studiens syfte har varit att undersöka förskollärares arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan och hur barns delaktighet kommer till uttryck i denna. En bakgrund till studien är de krav och riktlinjer förskollärarna har att utgå från i dokumentationsarbetet i förskolan.   Pedagogisk dokumentation är idag en spridd dokumentationsform som har sitt ursprung i den norditalienska staden Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Syftet med denna är att synliggöra barns lärprocesser och för att utveckla kvalitén i verksamheten.   Studien genomfördes genom intervjuer med förskollärare på tre olika förskolor, där de säger sig arbeta med pedagogisk dokumentation.   Resultatet av studien visar att förskollärarna använder pedagogisk dokumentation i sitt arbete för att fördjupa förståelsen för barns lärande, men också för att utveckla verksamhetens kvalité. En tydlig bild utifrån förskollärarnas uppfattningar och ord är att förskollärarna använder den pedagogiska dokumentationen i projektarbeten. Jag har också kunnat utläsa från resultatet att skillnader och likheter finns mellan de tre förskolorna när barns delaktighet kommer in.

Menar du vad jag förstår? är en studie av barns språkutveckling i ett 3-6 -årsperspektiv. Syftet med följande studie är att vi vill undersöka specialpedagogens roll i barns språkliga utveckling. Vilka kunskaper behöver specialpedagogen för att upptäcka, stödja och stimulera barnens språkutveckling? Vår studie genomfördes genom litteraturstudier kring vår problemformulering, samt genom kvalitativa intervjuer med specialpedagoger.