Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur visuell dokumentation görs tillgänglig för barns reflektion i förskolans verksamhet. Studiens centrala aspekter fokuserar på hur relationer mellan barn och förskollärare skapar en miljö som erbjuder barnen delaktighet i reflektion av visuell dokumentation. Frågeställningarna är:Hur reflekterar förskollärare över barns delaktighet i hanteringen och reflektionsarbetet kring visuell dokumentation?Vem har tillgång till det visuella dokumentationsmaterialet och hur förvaras det? Studien är kvalitativ och genomförs genom intervjuer med åtta förskollärare och en barnskötare. Tidigare forskning redovisas i ett separat kapitel.

BakgrundForskning belyser hur barn påverkas av olika faktorer då det handlar om deras materiella status. De faktorer som har stor betydelse för barn är bland annat; vänner, massmedia, föräldrar, pedagoger, reklam och den rådande norm som finns i samhället. Alla dessa delar har en central och avgörande roll för barns lärande, önskningar och de val de gör för att eftersträva status.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger i förskolan och föräldrar till barn i förskolan uppfattar barns materiella status, i form av kläder och leksaker. Vi är även intresserade av att undersöka om den materiella statusen kan påverka barns inkludering eller exkludering.Frågeställningar? Hur upplever pedagoger och föräldrar att barn eftersträvar status?? Vilken uppfattning har pedagoger och föräldrar kring barns intresse för kläder och leksaker?? På vilket sätt påverkar kläder och leksaker barns status i barngruppen?? Vilka faktorer påverkar barn att vilja ha materiell status?3MetodStudien är baserad på en kvalitativ metod där intervju använts som redskap, varav vi intervjuat åtta pedagoger samt åtta föräldrar.ResultatVårt resultat visade att föräldrar och pedagoger har en gemensam uppfattning om vad som var statushöjande och populärt bland barnen.

Hur lärare anser att de arbetar med barns kommunikation vid bildskapande. Metoden har varit enkätundersökning som har vänts sig till 62 lärare i förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år. Resultatet visade att lärares främsta syfte vid bildskapande var att barnen skulle få skapa fritt , pröva material och tekniker och att det var en lustfylld stund. Ett fåtal av respondenterna ansåg att syftet var att utveckla den kommunikativa kompetensen..

Denna uppsats handlar om hur fritidshemmet arbetar med barns inflytande i fritidshemmetsverksamhet där pedagogernas uppdrag inte bara är att lära barnen demokrati, utan att ocksåbedriva verksamheten i demokratiska former. Syftet med vår studie är att vinna förståelse förbarns uppfattningar och upplevelser av elevinflytande i fritidshemmets målinriktade ochresultatstyrda verksamhet. I studien görs både en historisk tillbakablick på vad tidigarestyrdokument har sagt om elevinflytande och hur dagens styrdokument är formulerade kringsamma fenomen. Studien har arbetats fram utifrån en fenomenologisk vinkling av barnsperspektiv, vilket här innebär att begreppet inflytande ses som ett fenomen som har brutitsner till de didaktiska frågorna vad, hur och när barnet uppfattar att, och upplever sig få,inflytande i fritidshemmets verksamhet.Vi har analyserat tidigare forskning, litteratur och skolans styrdokument samt sökt empiri iintervjuer förlagda som samtalspromenader och genom frågeformulär för att vinna förståelsei ämnet. Resultatet visar att barnen upplever att de får inflytande genom olikamötesprocesser, men att de är mindre delaktiga i verksamhetens planering.

En allt större andel elever i skolan har en bakgrund som innebär att de är flerspråkiga. För att de ska kunna få det stöd de behöver krävs det att de lärare som de möter har insikt i deras behov. I en enkätstudie vid ett svenskt universitet undersöks kunskaperna om flerspråkiga barns språkinlärning bland 96 andraårsstudenter på lärarutbildningen.Undersökningen visar att lärarstudenter har en övertro på barns förmåga att lära sig ett nytt språk och att blivande språklärare verkar vara bättre rustade än andra ämneslärare, vilket tyder på att man saknar förståelse för att detta är kunskap som behövs inom alla ämnen i skolan. Språket är det verktyg som vi i första hand använder då vi förmedlar och tar till oss ny kunskap, därför måste eleverna få möjlighet att utveckla sitt språk på bästa sätt..

Syftet med vår studie var att få en förståelse för hur samspel mellan lekande barn ser ut i förskolan. Vi ville ta reda på vad det är som gör att samspelet i barns lekar ibland fungerar och ibland inte. Vårt intresse låg i att också att få veta vilka tankar pedagogerna har om barns samspel och hur de hanterar konflikter i barns lekar. Vi utgick ifrån frågeställningarna: Hur ser samspelet ut mellan barn i barnens lek på förskolan? Vad är det som gör att det uppstår konflikter i barns lekar? Vilka tankar har pedagogerna på vår valda förskola om samspel? Undersökningen gjordes på två avdelningar på två olika förskolor, den ena förskolan bedrev en femårsverksamhet och den andra hade barn i åldrarna ett till fem.

Syftet med denna studie är att undersöka hur personal, elever och några föräldrar på Stånga skola uppfattar att skolan kan stärka barns sociala kompetens med SET (social och empatisk träning) som metod. Studien bygger på skolan och hemmets gemensamma ansvar för barnens fostran, utveckling och utbildning.I litteraturgenomgången definieras begrepp inom social kompetens, och metoder som främjar social kompetens presenteras.Den empiriska undersökningen bygger på observationer, intervjuer samt enkätinsamlingar som utfördes i samband med ett besök på Stånga skola. Arbetet med SET undersöktes. Studien visar att arbetet med Livskunskap är viktigt, men huruvida det stärker barns sociala kompetens eller ej har inte kunnat påvisas mer än som en observerbar förändring gällande elevernas förhållningssätt, beteende och bemötande..

SAMMANFATTNINGAtt förlora en förälder under barndomen är inte ovanligt, trots det är kunskaperna om dessa barns behov av stöd och hjälp förhållandevis begränsade. Barns sorgereaktioner och behov av stöd skiljer till vissa delar från vuxnas. Syftet med studien var att belysa faktorer i ett barns livssituation som påverkar sorgearbetet i samband med en förälders död. Metoden som använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats och resultatet utgjordes av en granskning av vetenskapliga artiklar. En innehållsanalys har genomförts.

Det sker dagligen konflikter ute i förskolans verksamhet, det är något naturligt som uppstår imötet mellan människor. Av konflikter finns mycket att lära och detta är ett synsätt som oftaeftersöks i förskolan där grunden för lärande och utveckling läggs. Vi anser det viktigt ochintressant för vår framtida yrkesroll att vara medveten om sin egen roll som pedagog i barnskonflikter. Syftet är att undersöka pedagogens roll och inblandning i barns konflikter i förskolan,i relation till barns lärande och utveckling. Studiens utgångspunkt är Vygotskijs synpå det viktiga samspelet mellan barn och vuxna och utgår från en kvalitativ forskningsgrunddär vi har intervjuat tio pedagoger på två olika förskolor, varav alla är utbildade förskollärare.I studien har det framkommit att pedagoger i barns konfliktsituationer ofta tar en roll somantingen medlare eller som en som håller sig i bakgrunden.

Inströmningen av de ensamkommande asylsökande barnen har ökat radikalt de senaste åren och har därför blivit ett kontroversiellt ämne i svensk flyktingspolitik. Det är varje stats ansvar att omhänderta dessa ensamkommande barn på ett bra och värdigt sätt. I denna studie behandlas därmed dessa barns rättigheter enligt FN:s konvention om barns rättigheter, samt Rådets direktiv 2003/9/EG om miniminormer för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna. Rättigheter som behandlas är sådana som är relevanta i förhållande till de ensamkommande asylsökande barnen såsom icke-diskrimineringsprincipen, principen om barnets bästa, rätten att höras, rätten till hälso- och sjukvård samt rätten till utbildning. Vidare jämförs dessa rättigheter med den svenska lagstiftningen för att fastställa hur Sverige förhåller sig till sina internationella åtaganden..

ISBInstitutionen för samhälls- och beteendevetenskapExamensarbete10 poängSammanfattning_______________________________________________________Tina RiwikDatorunderstödd läsinlärning- Att skriva sig till läsningVåren 2007 Antal sidor: 36 inklusive bilagor__________________________________________________________________________Syftet med denna studie var att belysa hur några yrkesverksamma förskollärare och lärare arbetar med läsinlärning, hur de använder datorn som hjälpmedel för att stimulera barnens språkutveckling och läsinlärning. Syftet var också att ta reda på vilka förutsättningar som krävs för att undervisningen ska kunna bedrivas. Detta är en kvalitativ studie som bygger på sju intervjuer med yrkesverksamma förskollärare och lärare fördelade på två skolor på två mindre orter för att få en inblick hur deras arbete är upplagt. En av de viktigaste punkterna som framkom var att barnen måste tillåtas att leka fram sin kunskap och att det måste ske på varje barns individuella sätt. Att det är bra att arbeta med datorn som ett hjälpmedel är något som framkommer i denna studie, och det är en metod som går att anpassa till alla kunskapsnivåer och intressen hos barnen.

Denna studie har som syfte att beskriva hur några barn upplever leken i skogen och att belysa ett antal lärares föreställningar kring barns lek i skogen. Studiens karaktär är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har använts som angreppssätt. Därigenom har två lärare och sex barn intervjuats kring lek, relationer och lekmiljöer i skogen. Resultaten vittnar om att lärarnas kartläggning av barnens lekmiljöer, relationer och lek i skogen visade sig i övergripande drag vara förenliga med barnens egna utsagor. Likaså kunde skriftliga källor i många fall ge en överensstämmande skildring av området.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka förskollärares syn på barns motoriska utvecklingsmöjligheter ute på förskolegården, samt förskollärares betydelse för barns rörelseutveckling. Frågeställningarna för studien var vilka faktorer som enligt förskollärarna anser vara viktiga i barnens motoriska utveckling, hur förskollärarna ser sin roll för barns motoriska utveckling samt hur de anser att förskolegården hjälper till att utveckla barns motorik. Vi använde oss av intervju som metod där vi intervjuade sex förskollärare. Till vår hjälp hade vi en telefon med inspelningsmöjligheter. Efter varje intervju lyssnade vi av svaren och förde in dem på ett dokument i datorn.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur socialsekreterare resonerar kring barns delaktighet vid beslutsprocesser. Undersökningen är kvalitativ och baseras på halvstrukturerade intervjuer som har genomförts med elva socialsekreterare. Samtliga arbetar med barnutredningar i olika kommuner. Studien har en induktiv ansats och har skrivits ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Av intervjuerna har en tematisk analys gjorts, där tre teman blev centrala.

Syftet med studien var att ta reda på barns perspektiv på delaktighet och inflytande under matsituationen i förskolan. Ett problem som tidigare har synliggjorts är att småbarn i förskolan inte får vara delaktiga och ta sin egen mat samt att de inte får möjlighet till inflytande under matsituationen i den utsträckning som skulle kunna erbjudas. Studien är kvalitativ och observationer har utförts på småbarnsavdelningen vid två förskolor, en med bufféservering och en med traditionell servering i syfte att undersöka barns perspektiv under matsituationen. Resultatet visar att barn som erbjöds bufféservering gavs fler tillfällen till delaktighet men färre tillfällen till inflytande och de barn som erbjöds den traditionella serveringen gavs fler möjligheter till inflytande men färre tillfällen till delaktighet än vid bufféserveringen. Slutsatser som kan ställas utifrån studien är att det inte spelar någon roll om barn serveras mat ifrån en bufféservering eller en traditionell servering.