Syftet med studien Àr att bidra till att utveckla större förstÄelse kring lekens betydelse och pÄ vilket sÀtt pedagogerna tror att leken bidrar till barns lÀrande och utveckling samt hur pedagogerna hjÀlper barn som har svÄrigheter i leken. Vi anvÀnde kvalitativ metod för att fÄ fram resultat. Vi intervjuade sju stycken pedagoger en och en frÄn tvÄ utvalda förskolor. Alla intervjuer har transkriberats och analyserats för att kunna fÄ fram resultat. Resultat visar att lek och lÀrande hÀnger ihop samt att lek Àr betydelsefullt för barns livslÄnga lÀrande och utveckling. UtifrÄn intervjuerna framkommer att leken har stor betydelse för barns sociala utveckling dÀr barn kan kÀnna gemenskap utveckla kunskaper och vara kreativa.

Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse om pedagogers syn pÄ lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien anvÀnds metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollÀrare. Resultatet visar att studiens förskollÀrare Àr medvetna om lekens betydelse och att den Àr oerhört viktig för barns lÀrande och utveckling. Leken Àr grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lÀrande, anser förskollÀrarna.

BakgrundUnder vistelsen pÄ förskolan tillbringar barnen mycket tid ute pÄ gÄrden och i skogen, utevistelsen bör förses med betydelsefullt innehÄll av varierande inslag för att barn ska lÀra och utvecklas. Utomhuspedagogik stÄr för den okonstlade upptÀckten av att erfara hÀr och nu. För att lÀrande ska ske pÄ ett för barnen meningsfullt sÀtt bör bÄde gÄrden och naturen erbjuda en miljö som skapar nyfikna, upptÀckarlystna barn som vill. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön.SyfteSyftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av utomhuspedagogik. Syftet Àr vidare att undersöka hur de menar att de arbetar med utomhuspedagogik och vad de tror det innebÀr för barns lÀrande och utveckling.MetodEn fenomenografisk studie med kvalitativa intervjuer för att fÄ reda pÄ pedagogers uppfattningar av fenomenet utomhuspedagogik och vilken betydelse den har för barns lÀrande och utveckling.

Syftet med denna studie var att utforska förskollÀrares perspektiv pÄ arbetet med matematiken i förskolan. Studien har utforskat hur förskollÀrare arbetar med matematik för att tillvarata, synliggöra och frÀmja barns lÀrande och utveckling i förskolans verksamhet. Detta Àr en kvalitativ studie dÀr sex stycken förskollÀrare intervjuats för att ta reda pÄ deras perspektiv kring arbetet med att synliggöra och tillvarata matematik för att frÀmja barnens lÀrande och utveckling. Resultatet visade att matematiken har en naturlig del i förskollÀrares vardagsarbete och att matematiska begrepp var en central del i barns lÀrande och utveckling i matematik. Att skapa möjligheter att uppleva matematik pÄ ett positivt sÀtt har förskollÀrarna uttryckt som betydelsefullt.

BakgrundHöglÀsning betraktas ur ett sprÄkfrÀmjande perspektiv, med Vygotskijs teorier om sprÄk, tÀnkande, lÀrande och utveckling som grund. Dessutom bearbetas höglÀsning i förhÄllande till olika styrdokument, internationella undersökningar av barns kunskaper i svenska sprÄket samt internationell forskning om höglÀsningens betydelse för barns sprÄkutveckling ur ett sociokulturelltperspektiv. Studien fördjupar sig dessutom i höglÀsning som arbetsmetod, samt betydelsenoch anvÀndning av boksamtal i samband med lÀsning.SyfteIntervjustudiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola beskriver sitt arbete med lÀsning för att frÀmja barns sprÄkliga och individuella utveckling.MetodStudien Àr av kvalitativ art och genomförs med hjÀlp av halvstrukturerad intervju för att fÄ fram pedagogers uppfattningar om sitt arbete med lÀsning.ResultatDet dagliga samtalet med barn finns nÀrvarande i alla situationer pÄ förskolan och Àr viktigt att ta tillvara pÄ. Pedagogerna har stor medvetenhet om att det dagliga samtalet bidrar till utvecklingav barns ordförrÄd, samt deras förmÄga att uttrycka tankar och kÀnslor. LÀsning sessom betydelsefullt för sÄvÀl barns sprÄkutveckling som för utveckling av andra kompetenser som anses vara viktiga för barns individuella utveckling.

Syftet var att synliggöra förskollÀrares erfarenheter av att stödja barns sociala utveckling i förskolan. Mer specifikt syftade studien till att beskriva förskollÀrarnas tankar kring anvÀndningen av olika strategier och arbetssÀtt för att möta varje barn och stödja varje barns utveckling av samvarokompetens som hÀr ses som en del av barns sociala utveckling. Begreppet samvarokompetens innefattar sociala förmÄgor som att kunna vara delaktig i förskolans vardag, kunna ta och ge plats i lek och samspel med andra samt kunna ge uttryck för sin egen vilja och samtidigt vara lyhörd för andra (Sommer, 2005a). I bakgrunden belystes Àven teorier och forskning kring lek och samspel samt enligt forskning lyckade strategier för att frÀmja social utveckling hos barn. SamspelsvÄrigheter kan enligt Kadesjö (2010) ses som en riskfaktor hos barn och verka negativt pÄ barnets fortsatta utveckling och skapa problem och svÄrigheter senare i livet.

Barns lek Àr betydelsefull för deras utveckling och hur barn fungerar som sociala mÀnniskor. I leken tar barnen in de erfarenheter som de upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. VÄr kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi Àr. Mitt intresse för barns lek och hur man pÄ olika sÀtt kan se lek utifrÄn olika perspektiv ligger som grund för denna studie. Syftet med studien var att ta reda pÄ hur förskollÀrare berÀttar att de tillvaratar kulturen i barns lekar samt hur de sedan arbetar med detta.

Syftet med den hÀr studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgÀnge med djur och barnets lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som pÄverkar barns utveckling och lÀrande. Vidare genomfördes en enkÀtundersökning i 2 klasser i Är 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jÀmfördes med bedömningar av varje elevs lÀrande, gjorda av en lÀrare i teoretiska Àmnen och en lÀrare i sociala och motoriska Àmnen. Resultaten diskuterades utifrÄn teorier om lÀrande, barns umgÀnge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt.

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare studier och forskning om barns lÀrande och om hur bland annat miljö, material och vÀgledning kan frÀmja utveckling hos barn. Att förskolans verksamhet utformas utefter barns perspektiv spelar en stor roll i att skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barns lek och lÀrande.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka ifall ett utvecklingsarbete kan stimulera barns sprÄkliga utveckling.MetodMetoden som har valts Àr en kvalitativ studie av utvecklingsarbetet med etnografiska inslag. Det har genomförts observationer innan och efter utveckling av barnens lekrumsmiljö för att se förÀndringar i barns sprÄk och lek. Informella intervjuer av pedagoger pÄ fÀltet har anvÀnts som underlag för resultat och reflektion. BÄde observationer och intervjuer har antecknats i loggbok för bearbetning och analys av data.

Detta examensarbete syftar till att ge en o?vergripande uppfattning om hur man kan arbeta med barn fo?r att introducera flersta?mmighet. Jag har tagit del av relevant litteratur samt utfo?rt intervjuer av tre pedagoger med erfarenheter ba?de inom undervisning i vanlig skolklass samt musikklass och ko?r med antagningsprov.Jag har underso?kt hur man kan ga? tillva?ga i arbetet med flersta?mmighet, vilken betydelse den unisona sa?ngen har fo?r flersta?mmighet, och vad som avgo?r om undervisningen baseras pa? geho?rsinla?rning eller med hja?lp av noter.Av min underso?kning kan jag dra flera slutsatser. Den unisona sa?ngen anses vara en fo?rutsa?ttning fo?r flersta?mmighet, men flersta?mmighet tycks a?ven vara ett sa?tt att fo?rfina den unisona sa?ngen.

Leken har ett vÀsentligt utrymme nÀr det gÀller barnens tid i förskoleverksamheten. Det Àr viktigt att utrymme för lek ges dÄ den gynnar barns utveckling. Just för att leken har en central betydelse i förskolan Àr det intressant att undersöka de förutsÀttningarna som det fysiska rummet erbjuder nÀr det gÀller barns möjlighet till lÀrande genom lek. Syftet med studien Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ det fysiska rummets betydelse för förskolebarns lÀrande genom lek. Med det fysiska rummet avses sÄvÀl förskolans utomhus ? som inomhusmiljö.

Syftet med studien Àr att undersöka vad pedagoger pÄ olika förskolor har för syn pÄ barns lÀrande i utomhusmiljö, betydelsen av utomhusmiljöns utformning och pedagogens nÀrvaro i utomhusleken. Studien Àr kvalitativ och baseras pÄ semistrukturerade intervjuer med nio pedagoger som Àr verksamma inom förskolan. Resultatet av studien visar att samtliga pedagoger betraktar utomhusmiljön som en viktig arena för barns lÀrande. Pedagogerna lyfter fram att det Àr viktigt att vara lyhörd för barns önskemÄl och behov vad gÀller material till miljön. Det finns en medvetenhet hos pedagogerna att barnen behöver nÀrvarande vuxna i leken för att ge stöd, stimulans och utmaningar som leder till utveckling i lÀrandet.

BAKGRUND: Leken Àr ett stort begrepp och mÄnga forskare har försökt beskriva den. Detsom de flesta kommit fram till Àr att den Àr lustfylld, frivillig, spontan, symbolisk och attmedel dominerar över mÄl (Pramling Samuelsson och Sheridan 1999, s. 84). I bakgrundenpresenterar vi relevant forskning för vÄr studie om barns lÀrande och utveckling genom lek.Vi beskriver leken ur ett historiskt perspektiv, pedagogens roll, vad lek Àr och vad leken harför betydelse för barns utveckling. Vidare tar vi upp lekens förutsÀttningar samt vad som stÄratt lÀsa om leken i lÀroplanerna för förskola och skola.SYFTE: Vi vill i vÄr undersökning studera ett antal pedagogers förestÀllningar/uppfattningar om lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling.

Lek Àr nÄgot som vi alla mÀnniskor kan referera till och som ger oss mÄnga minnen. Det Àr nÄgot tolkningsbart, som sÀkerligen skapar egna uppfattningar om vad det egentligen Àr. Efter nÄgra somrar som praktikant pÄ förskolor har jag lÀnge velat undersöka hur denna lek Àr kopplad till utemiljön. MÄlet med denna uppsats har varit att kartlÀgga forskning om hur utemiljön pÄverkar barns lek och rörelse samt att undersöka vilken betydelse den har för barns utveckling. Detta arbete har gjorts i syftet att fÄ en större förstÄelse och bredare kunskap till oss blivande landskapsarkitekter och andra verksamma inom omrÄdet för en framtida planering av den. Dessa mÄl har skapats utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar, som har följt mig genom arbetet. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur pÄverkar förskolans utemiljö barns lek och rörelse? Samt Vilken betydelse har den för barns individuella utveckling? FrÄgorna Àr grunden till kandidatexamensarbetet, dÀr jag har funnit teorier genom litteraturstudier som sedan Äterkopplats i praktiken.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lÀrande. I studien har tre klasslÀrare samt tre fritidslÀrare intervjuats, metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i VÀstsverige och arbetslaget arbetar mot barn Är F-3.