Det här arbetet utgår från citat i Läroplanen för förskolan 1998, som tar upp barns språkutveckling och att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla modersmålet och det svenska språket. Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers förhållningssätt till, och deras syn på, betydelsen av barns användning av deras modersmål när de lär sig ett andraspråk, i förskolan. Vi fokuserar oss på talspråket. Vi har använt oss av kvalitativ undersökningsmetod med intervju som datainsamlingsmetod.I resultatet har vi kommit fram till vilket förhållningssätt pedagogerna har till barns användning av sitt modersmål, vid inlärning av ett andraspråk. Det lyftes fram om betydelsen av barns modersmål när de lär sig ett andraspråk.

Syftet med denna studie är att studera förskollärares inställning till att medverka i barns lek samt att studera vad förskollärare anser om leken och dess betydelse. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer använts. Det genomfördes sju stycken intervjuer med verksamma utbildade förskollärare. I resultatet framkom att förskollärare anser att leken är grunden för allt lärande och att det vore konstigt som förskollärare att inte använda sig av leken i verksamheten. Inställningen till att medverka i barns lek berodde på barnens ålder och att det skulle ske på barnens villkor.

Små barn visar tidigt intresse för naturkunskap och det är förskolans uppdrag att fånga upp och ta tillvara detta intresse. Examensarbetet syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar för att stimulera barns intresse för naturkunskap. Studien baseras på sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor i en medelstor svensk stad. Studien behandlar hur förskollärare ser på innebörden av ett utforskande arbetssätt samt hur de tar barns intresse för naturkunskap vidare. Resultatet är att förskollärarna stimulerar barns intresse för naturkunskap genom att vara närvarande, ställa framåtsträvande frågor, fotografera händelser, diskutera i arbetslaget och genom att arbeta efter ett temainriktat arbetssätt.

The thesis Den ?fria? rörligheten aims to give deeper knowledge to the notion of social sustainable mobility. My previous knowledge within the subject is focused around mobility being biased and therefore gaining particular groups of actors within society and leaving others worse off. Therefore I chose to do a critical analysis of social sustainable mobility and more precisely show which problems that exist and why.To start with, I have created a framework for social sustainable mobility, from which I have looked at the empirical material. The general empirical material is mostly based on mobility in Sweden also a more specific study is made of the Öresundregion.

Syftet med undersökningen är att samla in data över barns räknande och räkning av antal samt över hur pedagoger uppmuntrar barn till räkning för att pröva om resultaten svarar mot Gelman och Gallistels fem principer.De metoder som användes var observation och kvalitativa intervjuer, vi observerade Gelman och Gallistels fem principer i samlingar, fria aktiviteter och i rutinsituationer. Vi intervjuade förskollärare om deras syn på matematik och deras arbetssätt i verksamheten.Våra resultat visar att de tre första principerna kommer till uttryck i barnens beteende i alla pedagogiska aktiviteter, medan den fjärde principen uttrycker sig tillsammans med de tre första. Den femte principen är svår att upptäcka hos barnen och används i mindre utsträckning.  De viktiga konsekvenserna vi ser i resultatet är pedagogens påverkan av barnens initiativtagande i deras spontana räkning..

Studien belyser tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Resultatet presenteras utifrån sex kvalitativa intervjuer av personal verksamma inom förskolan. Intervjuerna beskriver pedagogernas resonemang gällande tvåspråkighet hos barn samt vilka metoder de använder sig av för att stimulera och stödja tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Resultaten av undersökningen visar att förskollärarna aktivt arbetar med tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Förskollärarna lyfter upp modersmålets betydelse och anser att det är viktigt att barnen lär sig sitt första språk, då det är grunden för inlärning av andra språk.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad verksamma lärare tänker om den fysiska klassrumsmiljön och dess påverkan på barns lärande. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare på två olika skolor. Jag har en övergripande frågeställning och fyra underfrågor för att precisera. Den övergripande frågan lyder: Vad tänker lärare om den fysiska klassrumsmiljöns betydelse för barns lärande? Underfrågorna tar upp inredningens, verktygens, de sociala samspelens och inflytandets och förändringens betydelse för barns lärande och vad lärarna tänkt om detta. De slutsatser jag dragit utifrån min undersökning är · Lärarna har tänkt på att den fysiska klassrumsmiljön påverkar barns lärande men inte alltid hur eller varför.

Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattning om samlingens betydelse avseende barns delaktighet. Studien har utforskat på vilket sätt förskollärare arbetar för att främja barns delaktighet i samlingen. Studien är kvalitativ där åtta förskollärare intervjuats för att synliggöra deras uppfattningar om barns delaktighet i samlingen. Materialet analyserades utifrån en innehållsanalys som resulterade i sex kategorier. Resultatet visade att förskollärarna ville och försökte få barnen delaktiga i samlingen, dock bidrog den traditionella samlingen med hela barngruppen till att detta inte möjliggjordes i större utsträckning.

Jag har undersökt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och hur barnen upplever sitt eget inflytande, vilket även var undersökningens syfte. Frågeställningarna jag utgått från är: Vilka möjligheter och begränsningar finns för pedagogers arbete med barns inflytande? Vilken betydelse har regler för barns inflytande? Hur upplever barn att de har inflytande på förskolan? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer och barnsamtal som metod för insamling av data och undersökningen genomfördes på en förskola i Norrland. Undersökningen visar att pedagogerna arbetar aktivt med barns inflytande både genom specifika, praktiska arbetssätt men även genom förhållningssätt och förmedlande av värderingar och synsätt. Undersökningen visar även att barnen upplever att de får vara delaktiga och utöva inflytande i verksamheten men samtidigt är barnen överens om att det är de vuxna som bestämmer på förskolan..

Syftet med denna studie har varit att lyfta fram utklädningskläder som pedagogiskt material i förskolan. Studien är av kvalitativ karaktär och består av fallstudier från tre förskolor med olika pedagogisk inriktning. Genom intervjuer med förskollärare och barn samt observationer av barns lek har vi undersökt vilken funktion olika utklädningskläder kan ha för barn i förskolan. Vi har även undersökt på vilket sätt placering och utbud av utklädningskläder kan påverka barns användande av dem. Med hjälp av ett posthumanistiskt perspektiv och begreppen agens och intra-aktivitet har vi sett hur utklädningskläder fått liv och gjort saker med barnen.

Studiens syfte är att undersöka barns perspektiv på kunskap och lärande, samt hur barn upplever förskolan som utbildningsinstitution. Ingrid Pramling genomförde under 1980- talet en rad studier kring barn och inlärning, men sedan dess är det relativt ont om forskning på området. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv barn utgör undersökningens empiri. Analysverktyg är begrepp från barndomssociologin; being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet av studien visar att barnen till största del ser kunskap som en praktisk färdighet samt att individer äldre än de själva anses besitta mer kunskap. De uttrycker att det är viktigt att lära inför framtiden.

Med bakgrund i förskolan har vi kunnat följa barns ständiga jakt på nya upplevelser och sett hur de med spontanitet och nyfikenhet på olika sätt erfar sin omvärld. I detta examensarbete studerar vi hur man som pedagog kan identifiera och tillvarata barns olika förmågor. Utifrån en kvalitativ ansats har vi valt att med hjälp av observationer undersöka faktorer som kan påverka barns lust och motivation för lärande. Intentionen med arbetet har varit att det skulle kunna fungera som inspiration för verksamma pedagoger inom området. Genom en utvidgad syn på lärandet och med ett gemensamt förhållningssätt skapas möjligheter till en skola för alla..

Studiens syfte är att undersöka några förskollärares syn på att främja barns språkutveckling i förskolan. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har använts. Resultatet visar att bland samtliga pedagoger finns en hög medvetenhet på vad de ska göra för att stärka och stimulera barns språkutveckling i tidig ålder. För att stärka och stimulera barns språkutveckling läggs stor vikt vid användning av bland annat rim och ramsor, lek, högläsning, sång, berättande, sagoläsning och användning av ipad..

Att stötta barns första- och andraspråksinlärning. En fallstudie av två förskolor.Språkmiljöer, olika arbetssätt och metoder kan påverka barns språkutveckling. I denna studie undersöks hur två förskolor arbetar för att stötta både första- och andraspråksutveckling. Syftet med denna studie är att utifrån förskolans styrdokument Lpfö98/10 undersöka hur pedagoger i dessa två förskolor stimulerar och stöttar barns första- och andraspråkutveckling och därmed utvecklar deras nyfikenhet och intresse för språket. I studien undersöks också om pedagogerna och specialpedagogerna på de båda förskolorna utgår från Vygotskijs teorier att barns språkutveckling sker i samspelet, i leken och i dialogen med andra barn och vuxna.

Skolans och förskolans läroplan har tydligt fokus på att utveckla barns språk. Forskning säger att högläsning spelar en viktig roll i barns talspråksutveckling. Därför bör högläsning finnas som en central del av barns vardag. Syftet med vårt arbete är att jämföra hur det akti-va arbetet med högläsning ser ut i förskolan respektive grundskolans tidiga år. Vårt arbete syftar också till att ta reda på om pedagogerna i förskolan och skolan anser att högläsningen har betydelse för barns språkutveckling.