Syftet med undersökningen var att uppnå en djupare förståelse av olika professioners bild av mobbningsoffers upplevelse kring sin utsatthet på kort och lång sikt. Vidare var syftet att närmare förstå hur mobbningen påverkar offrets studiesituation på gymnasiet. Utifrån det just nämnda utvecklades tre frågeställningar där svar försökte sökas efter vilken bild olika professioner inom barn- och ungdomshälsovård har av mobbningsoffers utsatthet samt vilka effekter som skapas hos offret och hur studiesituationen påverkas.Metoden som valdes var kvalitativ eftersom syftet var att finna svar av djupare karaktär. Det genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med olika professioner inom barn- och ungdomshälsovård; en skolsköterska, en kurator och två psykologer på barn- och ungdomspsykiatrin och en psykolog på ungdomsmottagningen.Resultatet visar att vardagen för mobbningsoffret är otroligt jobbig. Personen känner skam och upplever ett socialt trauma.

Syftet med studien var att undersöka om och på vilket sätt Västerås Stads-missions musikprojekt för människor i social utsatthet är meningsfullt och vad det är som gör att musikprojektet fungerar. Vi sökte även efter tecken på self-efficacy. Studiens åtta respondenter var musikprojektets bandmedlem-mar, supportrar och personal på Västersås Stadsmission. Vi använde oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer samt observationer. Den teoretiska referensramen utgörs av teorin om self-efficacy, tron på den egna förmågan.

Syftet med denna uppsats är att se möjliga effekter av ett förvärv på företagets ekonomiska ställning. Denna studie är en kvantitativ studie med deduktiv ansats, vi har använt oss av sekundär data och med en metod som heter nya RIV metoden. Med hjälp av RIV metoden har vi med flera olika formler och beräkningar nått vårt resultat som säger att företag fått negativ ekonomisk ställning vid förvärv..

Uppsatsens syfte är att undersöka professionella hjälparbetares subjektiva uppfattning av fenomenet partnervåld och hur de beskriver bemötande och terapeutisk behandling av de hjälpsökande.Uppsatsen tar avstamp utifrån våldsutsatta män inom partnervåld men även de övriga rollerna som kan uppstå inom destruktiva heterosexuella relationer berörs: våldsutövande män, våldsutövande kvinnor samt våldsutsatta kvinnor. Vi utgår från professionellas uppfattning om sitt betraktande, bemötande, behandling samt benämning av rollerna inom partnervåld och gör en analys utifrån ett diskursperspektiv, ett viktimiseringsperspektiv samt ett genusperspektiv av institutionsdiskurserna som förs på enheterna.Ansatsen är kvalitativ genom enskilda intervjuer med professionella som arbetar på en enhet som tar emot män kontra en enhet som tar emot kvinnor och utsagorna jämförs sedan med varandra för att fördjupa förståelsen av fenomenet.De resultat vi funnit i uppsatsen antyder att diskurserna på de två enheterna skiljer sig från varandra vilket eventuellt skulle kunna ge ett möjligt svar på varför mäns utsatthet utifrån vår erfarenhet är så osynligt i samhället. Benämning av de roller som skapas i de destruktiva relationerna är ett av de mest intressanta resultat vi funnit, då beskrivningarna av rollerna enligt vår uppfattning skiljer sig markant mellan de två enheterna..

BAKGRUND:Bakgrunden behandlar en del av förskolans historia och dess styrdokument. Beskrivningen av varför pedagogen Fröbel startade Kindergarten samt de styrdokument och förordningar som gjort att förskolans pedagogiska utformning växt fram redogörs. I barnkonventionen lyfts barns rättigheter samt respekten för varandra. Teorin om livsvärlden ligger som grund för hur människan utvecklas i samspel och kommunikation med varandra.SYFTE:Syftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers uppfattningar av begreppet barns inflytande i förskolan. Syftet behandlar också hur pedagogerna arbetar med barns inflytande, vilken påverkan de anser att inflytande har på barns utveckling och lärande, samt hur de menar att barn förstår att de har inflytande.METOD:Studien är kvalitativ, första frågeställningen utgår från fenomenografisk ansats med kvalitativ analys i övriga frågeställningar används kvalitativ analys.

Denna C-uppsats handlar om hur en utemiljö kan vara en inspirerande arena för barns utveckling och lärande samt hur det kan gå till när det ska skapas en ny utemiljö på en specifik förskolegård. Vi formulerade tre forskningsfrågor som skulle göra det möjligt att uppnå vårt syfte: Vad hade pedagogerna tänkt på vid utformningen av den nya utemiljön? På vilket sätt har barnen fått vara delaktiga att utforma utemiljön? Hur skapas tillfällen för utveckling och lärande i utemiljön? För att få svar på våra forskningsfrågor använde vi oss av gåtur, fokusgruppsamtal och barnintervjuer. I vår studie deltog tio pedagoger och 17 barn. Resultatet visade att pedagogerna hade många tankar om utformningen av utemiljön som handlade om tillgängligheten av olika material, möjligheten att experimentera och träna sin motorik men också att barns delaktighet och inflytande inte tillvaratagits i någon högre grad.

Examensarbetet belyser barns lek och lärande, där barns handlande av demokrati och empati via lek och lärande i förskolans verksamhet synliggörs. Ett ämne som anses är grundläggande för alla pedagoger att arbeta utifrån. Syftet med examensarbetet är att få fördjupad kunskap om hur pedagogerna arbetar med lek, lärande, demokrati och empati i förskolan, hur de förhåller sig till begreppen i verksamheten samt vilket arbetssätt pedagogerna kan använda sig av. Det läggs fokus på demokrati, empati, lek och lärande individuellt i kapitlet forskning och teoretiskt ramverk för att sedan kunna sättas i ett sammanhang. Likaså, läggs det vikt på pedagogernas förhållningssätt samt den grundläggande barnsyn samhället bör genomsyras av.

Denna uppsats handlar om hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns inflytande i förskolan under samlingen. Barns inflytande handlar om att barn får möjligheter att påverka i förskoleverksamheten. Syftet med denna studie är att belysa flerspråkiga barns inflytande under samlingen i förskolan utifrån pedagogers uppfattning, samt belysa hur pedagoger kan stödja flerspråkiga barns inflytande i förskolan. Vår frågeställning lyder: Hur arbetar pedagogerna med flerspråkiga barns inflytande under samlingen i förskolan?För att besvara studiens frågeställning har vi besökt fem olika förskolor inom en och samma kommun.

Syftet med studien är att undersöka hur bekräftande av barns hemkulturer i förskolan kan tänkas påverka barns identitetsskapande och förståelse för allas lika värde. Kvalitativa intervjuer med pedagoger är den huvudsakliga metoden, medan studie av undervisningsmaterial och observationer använts som ett komplement till intervjuerna. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av flera medvetna strategier för att bekräfta barns hemkulturer på förskolan. Samtliga deltagare beskriver pedagogens förhållningssätt som en del i strategierna. För att stärka barnets identitet menar pedagogerna att barnet behöver få känna sig stolt över sin bakgrund.

Barns lek är betydelsefull för deras utveckling och hur barn fungerar som sociala människor. I leken tar barnen in de erfarenheter som de upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Mitt intresse för barns lek och hur man på olika sätt kan se lek utifrån olika perspektiv ligger som grund för denna studie. Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärare berättar att de tillvaratar kulturen i barns lekar samt hur de sedan arbetar med detta.

Syftet med examensarbetet var att ta reda på vilken roll språkutvecklande aktiviteter spelar för förskolepersonal i två enskilda fall. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor där vi undersökte vilken förståelse av och syn på barns verbala språkutveckling två utvalda pedagoger har. På vardera förskolan genomförde vi en intervju och en observation med en pedagog. Resultaten visar att pedagogerna har kunskaper om barns tidiga språkutveckling och att de anser att språket måste komma tidigt i ett barns liv. En slutsats som kan dras är att pedagogerna medvetet arbetar med språkutveckling i förskolan och att pedagogens utbildning kan ha inverkan på synen på barns språkutveckling..

Studiens syfte är att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett på barns gemensamma lek utifrån kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger på det sociokulturella synsättet. Studien är en kvalitativ studie där observationen används som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

Följande studie avser att problematisera barns matvanor och sockerkonsumtion. Syftet har varit att genom kvantitativa enkätundersökningar och kvalitativa gruppintervjuer undersöka hur hög sockerkonsumtionen är hos barn i tio- till tolvårsåldern under en vecka. Arbetets centrala del ligger i att undersöka hur barnen ser på och tänker kring sina egna kostvanor. Undersökningsresultatet visar att majoriteten av studiens deltagare besitter en medvetenhet kring vad som är bra och nyttig mat samt medvetenhet kring frukostens betydelse för människan..

Detta examensarbete är en undersökning som jämför två förskolor i två länder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse väcktes när jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet är väldigt annorlunda jämfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers arbete på förskolorna med fokus på barns delaktighet och inflytande. Frågeställningarna som jag har besvarat är: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn på förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som används är kvalitativa intervjuer och observationer.

Syftet med studien är att få fördjupad förståelse om pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien används metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare. Resultatet visar att studiens förskollärare är medvetna om lekens betydelse och att den är oerhört viktig för barns lärande och utveckling. Leken är grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lärande, anser förskollärarna.