The purpose of this study is to investigate how much influence children perceive and feel that they have in terms of after-school activities and offerings. I have also tried to find out how much influence the children in the selected after-schools feel they have. This is to highlight how children themselves perceive their influence and if the children are aware of their rights in terms of participation and influence. The study also wants to highlight the forums and the ways in which children feel that they are heard. The study used questionnaires and group interviews were made of 15 children aged 8-9 years from two after-schools, located in two different schools in the same municipality.

Denna studie undersöker hur stort inflytande barn har över sin inomhusmiljö i förskolan och om pedagogerna utgår från barns intresse och önskemål när miljön inomhus utformas. Undersökningen belyser även hur ofta pedagogerna förändrar miljön samt om barnen är fysiskt aktiva vid ommöblering på avdelningarna. Studien visar även om föräldrar är delaktiga i beslut angående inomhusmiljön i förskolan. Undersökningen är baserad på både intervjuer och enkäter och sammanfattningsvis betonar alla pedagoger att barn har en stor delaktighet över sin egen miljö. Det visade sig i undersökningen att alla pedagogerna tar barns perspektiv och lyssnar till deras intresse och önskemål.

Syftet med vår studie är att undersöka barns uppfattningar om förskolans regelverk sett ur barnens perspektiv. Vårt syfte kompletteras med frågeställningar om hur barn uppfattar regler, både de uttalade och outtalade, som finns på förskolan samt upplevelsen av att kunna påverka regelverket. Studien utgår från ett relationellt perspektiv och ur barns perspektiv. I tidigare forskning redogörs för relevant forskning och litteratur utifrån ämnesområdet. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med triangulering via observation och intervju för att belysa våra forskningsfrågor ur flera perspektiv.

BakgrundHär presenteras först ett historiskt perspektiv gällande föräldrars inflytande över tid. Därefter följder ett avsnitt där vi tar upp vad tidigare och aktuell forskning inklusive vetenskapliga artiklar säger gällande ämnet. Avslutningsvis presenterar vi den utvecklingsekologiska teorin som vi valt för studien.SyfteSyftet med studien är att undersöka om och på vilket sätt föräldrar önskar att vara med och påverka verksamheten i förskolan samt hur deras samverkan kan främja barns utveckling och lärande.MetodVi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer av sex föräldrar i tre förskolor. Vi har sedan analyserat och bearbetat materialet och därigenom fått fram ett resultat.ResultatVi kommer först ta upp föräldrarnas uppfattning om begreppen delaktighet och inflytande. Sedan tar vi upp vad föräldrarna anser är viktigast gällande en god samverkan mellan förskolan och hemmet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barn i förskoleklassen ges möjligheter till delaktighet och inflytande. Fokus lades vid att ta reda på om det skiljde sig mellan formuleringsarenan och realiseringsarenan utifrån vår tolkning av begreppen d.v.s. pedagogernas förhållningssätt samt vad de säger om delaktighet och inflytande jämfört med vad de faktiskt gör i den vardagliga verksamheten. Syftet var även att utmana begreppen delaktighet och inflytande då dessa oftast används synonymt i det svenska språket och inom förskoledidaktiken. Vi använde oss av kvalitativ forskningsmetod.

Syftet med denna studie var att studera barns inflytande i förskolan. Intresset riktades mot hur barns inflytande kom i uttryck i den vardagliga praktiken i förskolan. Inflytande definierades som möjlighet att ta initiativ och kunna påverka sin situation. Utgångspunkten i studien var att makten är relationell, vilket innebär att makten kan överföras och förhandlas mellan parterna. I förskolekontext innebär detta att även om det är de vuxna i förskolan som har det yttersta ansvaret så kan barnen få inflytande genom att förhandla och utmana reglerna.

Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers attityd till barns inflytande i dokumentationsprocessen, samt se huruvida hänsyn tas till barns integritet i dokumentationen. Våra frågeställningar lyder: Vilket inflytande har barn i dokumentationsprocessen? samt Vad har pedagoger för syn på barns integritet i samband med dokumentationen?Vi har valt att använda oss av kvalitativ metod i vår undersökning för att undersöka pedagogers attityder till ovan beskrivna frågeställningar. Som datainsamlingsmetod använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat nio lärare, både med inriktning mot förskola och förskoleklass samt lärare med inriktning mot de tidiga skolåren.

Detta är ett examensarbete om fyra förskollärares syn på barns inflytande och syftet är att jämföra, en så kallad komparativ studie, Reggio Emilia inspirerade förskolors syn med icke profilerade förskolors. Studien genomfördes i form av intervjuer med fyra förskollärare på två olika icke profilerade förskolor och på två olika Reggio Emilia inspirerade förskolor. Samtliga är kommunala . Enligt litteratur och forskning som ingår i studien så är barns inflytande och känsla av delaktighet en förutsättning för lärande. Det är också en förutsättning för att barn ska förstå innebörden i begreppet demokrati att de på förskolan introduceras till vad begreppet innebär. Förskolan ska lägga grunden till de demokratiska medborgare som samhället efterfrågar och detta är också utförligt beskrivet i Lpfö 98 som de icke profilerade och Reggio Emilia inspirerade förskolorna följer.

 Syftet med denna studie är att få en bild av hur förskollärare arbetar med barns inflytande i förskolan. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med nio stycken förskollärare på sju förskolor. Vi intresserar oss för hur inflytandet ter sig bland 4-5-åringar. Demokrati, barnsyn och makt utgör stora delar av denna undersökning. Resultaten av studien visar att demokrati kan gestaltas genom att man förverkligar värdena solidaritet, frihet, förståelse, jämlikhet, tillit, ömsesidig respekt samt tolerans.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

I denna studie synliggörs det hur barn beskriver lärare samt på vilket sätt barn upplever delaktighet och inflytande i förskolan. Det är kvalitativa intervjuer som använts, där 15 barn i förskolan i åldrarna tre till sex år har intervjuats.Bakgrundslitteraturen består av tidigare forskning som belyser barnperspektiv och barns perspektiv, barnsyn, delaktighet och inflytande, den dolda läroplanen, relationskapande och barns utsagor om vuxna. I teoriavsnittet knyts det an till Vygotskijs sociokulturella perspektiv.Utifrån studiens resultat synliggörs olika teman vad gäller barnens beskrivningar av lärare: Lärarna tröstar och tillrättarvisar, lärarnas närvaro och lyhördhet, lärarna bestämmer, lärarna leker med mig och lärare ska vara snälla, glada, omhändertagande. När det gäller delaktighet urskiljer vi: när barnen inte får göra som de vill, barnen får bestämma över leken, barnen får leka tillsammans, barnens önskan.Resultatet visar att barnen upplever att lärarna tillrättavisar och tröstar dem när det uppstår konflikter mellan dem. Barnen beskriver att lärarna visar intresse för det de vill.

Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter till inflytande och delaktighet barnen har i samlingen i förskolan och vad det är i pedagogens agerande som möjliggör respektive förhindrar delaktighet och inflytande. Studien är kvalitativ och genomfördes på två förskolor i västra Stockholm genom både observationer av verksamheten och intervjuer med två förskollärare. Fokus har legat på observationerna och intervjuerna har varit ett komplement för att öka förståelsen för pedagogernas tankar, planering och synpunkter. Jag har skrivit en bakgrund med definition av begreppen samling, delaktighet och inflytande samt en modell för inflytande och delaktighet. I teoribakgrunden presenteras tidigare forskning och den socialkonstruktionistiska teorin som ligger till grund för studien.

Denna undersökning handlar om barns litterära upplevelser och hur pedagogerna förhåller sig till det. Syftet är att ta reda på vilken sorts böcker barn och pedagoger tycker om, om pedagogerna har ett pedagogiskt syfte och vem det är som väljer böcker. Vi tar reda på hur pedagogerna tänker angående bokval och om barnen är delaktiga och har inflytande över valet av lånade böcker. Vi har intervjuat pedagoger vid ett tillfälle, samt samtalat med en barngrupp vid två tillfällen. Vi upptäckte situationer där pedagoger och barn tänkte olika.

SammanfattningBåde Läroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vår studie tagit del av framhäver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poängterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vägen till ett demokratiskt samhälle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska få erfara allas lika värde. Vi har genomfört en kvalitativ studie på två förskolor, empirin omfattar både intervjuer och observationer. Förskollärarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 års pedagogisk erfarenhet, och vår ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara på och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vår teoridel har vi lagt fokus på kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vår studie visar att det till största delen är i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Syftet med studien är att undersöka hur yngre barns möjlighet till inflytande visar sig i olika sammanhang i förskolan så som vid fri lek, samling, måltid och vila. Samt hur olika barnsyn har betydelse för barns möjlighet till inflytande. Resultatet grundar sig på observationer och intervjuer med barn och personal på en förskoleavdelning för barn i åldern 1-3. Förskolan har genom åren influerats av olika sorters pedagogik beroende på vilka rön som för tillfället varit rådande från forskarna. I dagens förskolor har inflytande fått större utrymme och blivit till en rättighet för verksamhetens barn. I förskolans Läroplan, (Lpfö 98, rev 2010) finns ett särskilt kapitel som belyser vikten av inflytande.