Hur en människa bor har stor betydelse för livskvaliteten och för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor. Detta är inte minst viktigt för personer med särskilda behov. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade reglerar rätten till insatser och en av dessa insatser är särskilt boende med stöd och service. Syftet med studien var att undersöka hur två kommuner möter ansökningar om särskilt boende för vuxna funktionshindrade. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med kommunernas handikappchefer och LSS-handläggare, representanter för intresseorganisationer för utvecklingsstörda och psykiskt funktionshindrade ville vi få en uppfattning om personer som är insatsberättigade får sina behov tillgodosedda.

Vad har barn i Sverige för rättigheter idag och vad har föräldrar för skyldigheter gentemot sina barn? Ska föräldrar skiljas eller ska de stanna kvar för barnens skull? När familjer splittras är det ofta barnen som blir de största förlorarna, för att föräldrar inte kan komma överens. Ska det verkligen vara så? Lagstiftningen har de senaste årtiondena förbättrats och går fortfarande i positiv riktning inom detta område, bl.a. beroende på att separationer inom familjer har blivit allt vanligare och att samhällsutvecklingen har förändrats.

Examensarbete om moderna husbåtar med Sverige som utgångspunkt..

Gemensamma bostadsgårdar kan fungera som en plats där de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. Människor använder sin bostadsgård på olika sätt och i olika stor utsträckning och har därmed skiftande krav och förväntningar på gården. För många människor fyller gården främst ett syfte som utsikt från fönstret eller som en plats de passerar, medan andra använder gården mer aktivt. Men gården har möjlighet att bli en värdefull del av människors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgård uppskattas av de boende.

Varje dag kommer det nya rön om hur våra levnadsvanor påverkar vår planet. I allt vi gör från bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vårt boende. Som en reaktion på dagens "slit och släng"-samhälle har ekobyrörelsen växt fram ur 60- och 70-talens gröna våg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, där samtliga av de boende i byn hjälper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.

Bakgrund: Sömnen är ett av våra grundläggande behov och är viktig för vår hälsa och välbefinnande. Sömnproblem är vanligt bland äldre personer som bor på särskilt boende. Sömnproblemen behandlas ofta med sömntabletter som medför risk för exempelvis förvirring och fall.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva effekter av icke farmakologiska åtgärder för att minska sömnproblem bland personer som bor och vårdas på särskilt boende.Metod: Detta är en litteraturstudie där resultatet från åtta kvantitativa artiklar granskats och sammanställts. Resultatet av analysen redovisas utifrån följande sex kategorier; fysisk aktivitet, social aktivitet, ljusterapi, ändrade vårdrutiner, avslappning och kognitiv beteendeterapi.Resultat: I litteraturstudien framkom att icke farmakologiska åtgärder kan minska sömnproblem hos äldre personer på särskilt boende. Dock redovisas varierande resultat av de olika åtgärderna.

Denna studie är en utvärdering av boende i träningslägenhet i Gävle kommun. Boende i träningslägenhet är ett bistånd som beviljas av socialtjänstens Vuxenteam. Syftet är att människor som inte bedöms klara eget boende, eller av olika anledningar inte kan få ett eget kontrakt, ska genom en träningslägenhet ges möjlighet att prova eget boende. Det finns två övergripande syften med studien, dels att undersöka hur insatsen ser ut och hur den fungerar (teknisk kvalitet) dels att undersöka hur klienterna upplever hur det är att bo i träningslägenhet (funktionell kvalitet). Studien har genomförts med hjälp av både kvalitativ och kvantitativ metod, och där intervjuer och aktstudier använts som datainsamlingsmetod.

I föreliggande studie undersöks hur rättssäkerheten tillämpas och tolkas allmänt för barn som placeras utanför det egna hemmet av socialtjänsten samt hur rättssäkerheten tolkas och tillämpas när det rör barn som är placerade på ideella kvinnojourer. Studien är av rättssociologisk art. Metoden som används i studien är en kombination av rättsdogmatisk metod och samhällsvetenskaplig metod. Detta för att genom den rättsdogmatiska metoden studera lagstiftning och den samhällsvetenskapliga undersöka hur lagen tillämpas i praktiken. Materialet består av texter samt intervju.

Studien är genomförd på Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen är ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohälsa och tar emot män och kvinnor mellan 20-65 år. Man kan få en plats på boendet genom Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV), Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), Lagen om vård av unga (LVU), Lagen om vård av missbrukare (LVM) och Socialtjänstlagen (SoL). Fem av de anställda på boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrån denna. De ska också ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men också se till att de boendes självförtroende ökar.Studien är kvalitativ och består av totalt åtta intervjuer med boende och personal samt två deltagande observationer.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

Medellivslängden har ökat i Sverige under hela 1900-talet och år 2010 förväntades de som är 65år eller äldre öka med 13 procent och de som är 85 år öka med 20 procent. Med dagens medicinska kunskap och effektivare behandlingar gör att människor lever längre med kroniska sjukdomar. Detta leder till att allt fler äldre kommer behöva vård. Syftet med denna studie är att belysa och sammanställa forskning som beskriver de äldres erfarenheter av att leva och hantera sina liv på särskilt boende. En litteraturöversikt på aktuella vetenskapliga studier har genomförts.

Försämrat nutritionsstatus är ett vanligt förekommande problem hos äldre och en av orsakerna kan vara nedsättning i den kognitiva förmågan. Ytterligare faktorer som kan påverka försämrat nutritionsstatus är när äldre bor på särskilt boende eller är ensamboende i eget boende. Syftet var att beskriva samband mellan äldres kognition och nutritionsstatus i relation till ålder och kön, med fokus på äldre som bodde på särskilt boende eller var ensamboende i eget boende. Studien hade en kvantitativ ansats och byggde på redan insamlat material från SNAC-B (the Swedish National study on Aging and Care i Blekinge). Deskriptiv och analyserande statistisk användes i studien för att beskriva materialet samt undersöka samband.

Bakgrund: Antalet fall med demenssjukdom ökar då medelåldern ökar. Sjukdomen har ett smygande förlopp och är påfrestande för hela familjen. Ofta blir den demensdrabbade tvungen att flytta till ett boende. Syfte: Syftet med studien var att belysa vad som bidrar till en god relation mellan anhöriga till och vårdare av demensdrabbade, som bor på boende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.

SAMMANFATTNINGBland personer boende på särskilt boende som lider av demenssjukdom är undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och näringsintag har måltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier där måltidsobservationer utfördes på sjukhus har visat att måltiden inte prioriterades av sjukvårdspersonalen och att det inte fanns några riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid måltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera måltider på en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att främja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfällen studerades lunchmåltiden på ett boende för äldre med demenssjukdom. Två intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vårdpersonal.