SAMMANFATTNINGAnette Johansson, Carina Johansson och Helen RikardssonEn studie om den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning.Engelsk titel: The importance of physical activity for children?s development for motoric skills and learning.Antal sidor: 37Vi har i detta arbete undersökt den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning utifrån en kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens syfte är att undersöka vad pedagoger på två förskolor i en kommun anser om den fysiska rörelsens betydelse för motorisk utveckling och inlärning. Vi vill även ta reda på hur pedagogerna arbetar med rörelse och hur de ser på sin egen roll som pedagog när det gäller rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning. För att nå vårt syfte har vi intervjuat två arbetslag bestående av sju pedagoger.

Sammanfattning I Barns inflytande över material i förskolans inomhusmiljö, författad av Emelié Holmgren och Josefine Möller, studeras barns inflytande och delaktighet kring material i en förskolas inomhusmiljö. Åldern på barnen är tre-fem år. Syftet med denna studie är att förstå arbetet med barns delaktighet och inflytande över förskolans material ur ett demokratiskt synsätt, samt att vi även är intresserade över hur pedagogerna ser på detta. Intervjuer och observationer har legat till grund för denna studie. Våra teoretiska begrepp är delaktighet, inflytande och makt. Under arbetets gång har vi förstått det som att man som pedagog kan ha en vision om hur man vill att arbetet kring verksamheten och barngruppen ska utföras men att det är mycket runt omkring som avgör hur arbetet utförs.

Språksvårigheter kan leda till sociala problem eller vara en indikation på neuropsykologiska problem. MacArthur-Bates Communicative Development Inventories (MB-CDI) och Children´s Communication Checklist (CCC) är instrument som används för att uppmärksamma eventuella brister i kommunikations- och språkutveckling. Swedish Early Communactive Development Inventories (SECDI) är svenska motsvarigheten till MB-CDI. Föreliggande studies syfte var att validera den nya svenska versionen av SECDI för barn 3-5 år gamla (SECDI-III) mot de tio skalorna i CCC-2. 36 föräldrar deltog i studien.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhälle växer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa barnintervjuer och vårdnadshavarnas godkännande har getts, vilket är av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i två olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv där begrepp såsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus.

Dagens Sverige är mångkulturellt och flerspråkigt således även förskolan. Detta gör att kunskap om hur man som pedagog samt tvåspråkig förälder på bästa sätt ska stimulera och utveckla tvåspråkiga barns språkutveckling viktiga och nödvändiga vilket också utgör syftet med denna undersökning. Det ska vara möjligt för det tvåspråkiga barnet att utveckla alla sina språk, dvs. både svenska och modersmålet. Därför ska förskolan vara ett komplement till hemmet.  Metoden har varit att intervjua pedagoger som har erfarenhet av att arbeta med tvåspråkiga barn samt att intervjua tvåspråkiga föräldrar.  Pedagoger som arbetar med tvåspråkiga barn har oftast skaffat sig kunskaper på egen hand genom lång arbetserfarenhet.

Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan erbjuda barn en lärmiljö där de kan växla mellan olika aktiviteter såväl inomhus som utomhus. Studiens syfte är att undersöka de förutsättningar som olika leksaksförråds material erbjuder för barns lek och samspel under deras utevistelse. Vidare är syftet att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till olika typer av leksaker och saker att leka med ute på gården. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metodansats genom tre observationer och sex intervjuer. Genom dessa undersöker vi tre förskolors leksaksförråd och material som barnen har tillgång till i sin utevistelse samt sex förskollärares resonemang kring dessa.Resultatet visar på att förskollärare har olika resonemang och uppfattningar kring materialets olika funktioner för barns lärande och utveckling av materialets användning. Dessa funktioner påverkas av barns tillgänglighet och pedagogers förhållningssätt.

Syftet var att utifrån vald forskningslitteratur studera vilka samhälleliga stödinsatser till föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar och deras barn som fungerar väl. Vidare studerades huruvida stödinsatserna var förenliga med socialtjänstens utredningssystem Barns behov i Centrum (BBIC). Studien fokuserade på tre teman utifrån BBIC: barnets behov, föräldrarnas förmåga samt faktorer i familj och miljö. Metoden var en kunskapsöversikt som tolkades med den hermeneutiska cirkeln. Resultatet visade att stödja föräldrarna stödjer barnet vilket är förenligt med BBIC.  Samhällsstöd baserat på empowerment och företrädarskap fungerar bra.

Studier visar att ett stort antal patienter som vårdas inom psykiatrin har minderåriga barn och att flertalet lever tillsammans med barnen. Dessa barn lever med fler stressfaktorer och har förhöjd risk att drabbas av psykisk ohälsa. Många studier beskriver barns upplevelser utifrån föräldrars eller andra vuxnas perspektiv, men få studier har gjorts där barnen själva får möjlighet att beskriva deras livsvärld. Syftet med studien är att belysa barns upplevelser av att leva med en förälder som har psykisk ohälsa. Metoden är en litteraturstudie baserat på analysen av sex vetenskapliga kvalitativa artiklar vilka samtliga utgår från barnens perspektiv.

Ett specifikt syfte i uppsatsen är, att ta reda på hur ett antal pedagoger tänker om olika teorier om barns lärande. Arbetet handlar också om hur pedagoger säger att de stimulerar eleverna till lärande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. Därefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar också aktuell forskning som belyser pedagogers syn på barns lärande.

Tiljander Caroline (2013). Några pedagogers tal om och försök att främja barns inflytande i förskolan. Om barns perspektiv, ansvar och gemenskap. Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskola Under de senaste åren har begreppet inflytande fått en mer framträdande plats i förskolans läroplan (Skolverket 1998). När den reviderade läroplanen kom 2010 hade begreppet fått ett eget avsnitt.

Barnens rätt till det offentliga rummet i städerna är idag högst begränsad. Förutom förskolegårdar och skolgårdar är barn i städerna hänvisade till speciellt utformade lekplatser för sin lek. Studier av barns lek och lekmiljöer för barn har i första hand bedrivits i de miljöer där barn kan leka relativt fritt inom ett geografiskt avgränsat område. Bland annat har jämförelser gjorts mellan olika förskolegårdar för att ta reda på vilken typ av miljöer eller inslag i miljön som stimulerar till barns lek. Då det gäller barns lek i det offentliga rummet är forskningen idag högst begränsad.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka några utvalda pedagogers föreställning hur musik och rytmik påverkar barns språkutveckling. Till syftet använde vi oss av följande frågor : Vilka föreställningar har pedagoger kring hur barns språkutveckling påverkas av musik och rytmik?  Vilken roll har pedagogerna? För att nå vårt syfte använde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I våra intervjuer gjorde våra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen använder musik och rytmik i sin verksamhet. Vårt resultat visar på vikten av att man som pedagog känner sig trygg med att använda musik som ett språkutvecklande verktyg..

Syftet med denna studie var att undersöka om barn är så djupt rotade i traditionella genusmönster som samhället och tidigare forskning vill påstå. Har barn en stereotyp uppfattning om leksaker? Kan intryck från syskon påverka barns uppfattning? För att undersöka bland annat detta, genomförde jag en kvalitativ intervjustudie med tolv barn i år F-2, sex flickor och sex pojkar. Studiens fokus var att undersöka barns uppfattningar om traditionella leksaker och leksaker som vi vuxna anser som överskridande utifrån den traditionella könskodningen. Intervjuerna utgick från bilder, två genustraditionella, en genusneutral samt två manipulerade bilder.

Syftet med det här arbetet är att få reda på hur 6-åringar talar om reklam. För att försöka komma fram till syftet har vi utgått från forskningsfrågan: Hur talar 6-åringar om reklam? Tidigare forskning har visat på att barn kan påverkas både positivt och negativ av reklam. Reklamens positiva sida kan bidra till barns kreativa utveckling genom lek vilket kan stimulera fantasin. Den negativa sidan kan bland annat vara överdriven konsumtion och materialism.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka dokumentationen av barns smärtminne och copingstrategier vid smärta ur ett sjukgymnastiskt perspektiv. Vetenskapliga publikationer har sökts via databaserna PubMed och Academic Search. Granskningen resulterade i 24 artiklar som kom att ingå i vår litteraturstudie. Dessutom ingår övrig facklitteratur som handlar om barns smärta. Studierna visade att barn har ett väl utvecklat smärtminne och detta kan ha konsekvenser senare i livet vid kontakt med sjukvården.