Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje år i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att kräva palliativa omvårdnadsåtgärder, då kurativ behandling inte kan ges. Målet med den pediatriska palliativa vården är att uppnå mesta möjliga livskvalitet hos barn såväl som hos deras föräldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras föräldrar under den palliativa fasen på sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrån åtta vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av två bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Denna studie syftar till att ta reda på vad för slags platser som barn i svensk förskola ser som lockande samt vilken lek som sker vid dessa platser. Studien utgår ifrån barns perspektiv i ett försök att se barns röster och göra dem hörda.Metoden som använts är kvalitativa intervjuer med barn men med utgångspunkt från barns egna fotografier på de platser de helst leker. Intervjufrågorna är öppna och riktade mot platsen i sig och leken som utspelas där.Resultatet visade att barnen helst lekte på platser där det fanns material och rekvisita för att utföra rollekar, rum med öppna ytor och förutsättning för konstruktionslek samt platser där material fanns tillgängligt för att barnen skulle kunna utföra roll-, konstruktions- eller rörelselek. Något som även tydliggjordes var att barn även valde dessa platser på grund av att de erbjöd lek med andra kamrater och fanns i närheten av vuxna.Något som kommer att diskuteras i studien är hur barnens val kunnat se annorlunda ut om man utgår från att det kan finnas förbestämda tillskrivningar i handlandet/leken på platsen..

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare och lärare i grundskolans tidigare år uppfattar barns flerspråkighet. Frågeställningarna är:-          Hur förhåller sig förskollärare och tidigarelärare till barns flerspråkighet?-          Vad får barns flerspråkighet för betydelse i verksamheten?Vi har utgått från en fenomenografisk ansats som intresserar sig för hur människor uppfattar fenomen och företeelser i sin omvärld ? ett så kallat andra ordningens perspektiv. Vi har valt att analysera vårt material utifrån en tvåstegsanalys som presenteras i Uljens (1989). Av datamaterialet framkommer skilda beskrivningskategorier utifrån lärarnas uppfattningar.

Cronqvist, Lina och Elmas, Sibel (2013) Barns delaktighet i förskolans pedagogiska dokumentation Malmö högskola, Fakulteten för Lärande och Samhälle. Syftet med denna studie är att undersöka den pedagogiska dokumentationsprocessen ur ett delaktighetsperspektiv. Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev.10:9) poängterar att ?verksamheten ska bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld (?). Den ska utgå ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter?.

Dewey och Piaget menade att undervisningen måste organiseras så att eleven står i centrum. Elevens intressen och behov måste få styra innehållet i undervisningen. Problemlösning, individualisering, undersökande arbetssätt och medbestämmande var saker de förespråkade. Det tematiska arbetssättet är ett försök att organisera undervisningen utifrån en ämnesövergripande rubrik istället för att utgå från de klassiska ämnena. I mitt examensarbete har jag gjort ett försök att beskriva hur man inom ett arbetslag på en skola arbetat med tema, vilka problem man haft, vilka de stora skillnaderna mellan tema och traditionell undervisning är och vilka kunskaper man når.

SAMMANFATTNINGAnette Johansson, Carina Johansson och Helen RikardssonEn studie om den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning.Engelsk titel: The importance of physical activity for children?s development for motoric skills and learning.Antal sidor: 37Vi har i detta arbete undersökt den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning utifrån en kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens syfte är att undersöka vad pedagoger på två förskolor i en kommun anser om den fysiska rörelsens betydelse för motorisk utveckling och inlärning. Vi vill även ta reda på hur pedagogerna arbetar med rörelse och hur de ser på sin egen roll som pedagog när det gäller rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlärning. För att nå vårt syfte har vi intervjuat två arbetslag bestående av sju pedagoger.

Sammanfattning I Barns inflytande över material i förskolans inomhusmiljö, författad av Emelié Holmgren och Josefine Möller, studeras barns inflytande och delaktighet kring material i en förskolas inomhusmiljö. Åldern på barnen är tre-fem år. Syftet med denna studie är att förstå arbetet med barns delaktighet och inflytande över förskolans material ur ett demokratiskt synsätt, samt att vi även är intresserade över hur pedagogerna ser på detta. Intervjuer och observationer har legat till grund för denna studie. Våra teoretiska begrepp är delaktighet, inflytande och makt. Under arbetets gång har vi förstått det som att man som pedagog kan ha en vision om hur man vill att arbetet kring verksamheten och barngruppen ska utföras men att det är mycket runt omkring som avgör hur arbetet utförs.

Språksvårigheter kan leda till sociala problem eller vara en indikation på neuropsykologiska problem. MacArthur-Bates Communicative Development Inventories (MB-CDI) och Children´s Communication Checklist (CCC) är instrument som används för att uppmärksamma eventuella brister i kommunikations- och språkutveckling. Swedish Early Communactive Development Inventories (SECDI) är svenska motsvarigheten till MB-CDI. Föreliggande studies syfte var att validera den nya svenska versionen av SECDI för barn 3-5 år gamla (SECDI-III) mot de tio skalorna i CCC-2. 36 föräldrar deltog i studien.

Studiens syfte var att undersöka barns uppfattningar kring iPaden i förskolan. I dagens samhälle växer barnen upp med modern teknik och den kommer mer och mer in i förskolan. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa barnintervjuer och vårdnadshavarnas godkännande har getts, vilket är av vikt. Sammanlagt har 26 barn intervjuats i två olika förskolor i samma kommun, i södra Sverige. Studien utgick ifrån ett sociokulturellt perspektiv där begrepp såsom interaktion, kulturellt redskap, sociala praktiker och den proximala utvecklingszonen stod i fokus.

Denna uppsats består av en studie av litteratur som behandlar frågeställningen ?Vad främjar att människor skall vilja stanna till på en plats i staden, i syfte att slappna av och återhämta sig under en tidsperiod på ca 5-20 minuter?? .

Dagens Sverige är mångkulturellt och flerspråkigt således även förskolan. Detta gör att kunskap om hur man som pedagog samt tvåspråkig förälder på bästa sätt ska stimulera och utveckla tvåspråkiga barns språkutveckling viktiga och nödvändiga vilket också utgör syftet med denna undersökning. Det ska vara möjligt för det tvåspråkiga barnet att utveckla alla sina språk, dvs. både svenska och modersmålet. Därför ska förskolan vara ett komplement till hemmet.  Metoden har varit att intervjua pedagoger som har erfarenhet av att arbeta med tvåspråkiga barn samt att intervjua tvåspråkiga föräldrar.  Pedagoger som arbetar med tvåspråkiga barn har oftast skaffat sig kunskaper på egen hand genom lång arbetserfarenhet.

Studier visar att ett stort antal patienter som vårdas inom psykiatrin har minderåriga barn och att flertalet lever tillsammans med barnen. Dessa barn lever med fler stressfaktorer och har förhöjd risk att drabbas av psykisk ohälsa. Många studier beskriver barns upplevelser utifrån föräldrars eller andra vuxnas perspektiv, men få studier har gjorts där barnen själva får möjlighet att beskriva deras livsvärld. Syftet med studien är att belysa barns upplevelser av att leva med en förälder som har psykisk ohälsa. Metoden är en litteraturstudie baserat på analysen av sex vetenskapliga kvalitativa artiklar vilka samtliga utgår från barnens perspektiv.

Enligt läroplanen för förskolan ska förskolan erbjuda barn en lärmiljö där de kan växla mellan olika aktiviteter såväl inomhus som utomhus. Studiens syfte är att undersöka de förutsättningar som olika leksaksförråds material erbjuder för barns lek och samspel under deras utevistelse. Vidare är syftet att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till olika typer av leksaker och saker att leka med ute på gården. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metodansats genom tre observationer och sex intervjuer. Genom dessa undersöker vi tre förskolors leksaksförråd och material som barnen har tillgång till i sin utevistelse samt sex förskollärares resonemang kring dessa.Resultatet visar på att förskollärare har olika resonemang och uppfattningar kring materialets olika funktioner för barns lärande och utveckling av materialets användning. Dessa funktioner påverkas av barns tillgänglighet och pedagogers förhållningssätt.

Ett specifikt syfte i uppsatsen är, att ta reda på hur ett antal pedagoger tänker om olika teorier om barns lärande. Arbetet handlar också om hur pedagoger säger att de stimulerar eleverna till lärande. I teoridelen beskrivs ett kognitivt, kulturhistoriskt och sociokulturellt perspektiv. Därefter introduceras Howard Gardner och hans teori om de multipla intelligenserna. Kapitlet innefattar också aktuell forskning som belyser pedagogers syn på barns lärande.

Tiljander Caroline (2013). Några pedagogers tal om och försök att främja barns inflytande i förskolan. Om barns perspektiv, ansvar och gemenskap. Malmö: Lärande och samhälle, Malmö högskola Under de senaste åren har begreppet inflytande fått en mer framträdande plats i förskolans läroplan (Skolverket 1998). När den reviderade läroplanen kom 2010 hade begreppet fått ett eget avsnitt.