Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i Lärarutbildningen, avancerad nivå, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlådan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlådan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlåda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlådan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlådan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs där. Vi har även i vår verksamhet uppmärksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svårt och krångligt. Studiens syfte är att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlådan.

Sammanfattning Vårt syfte med detta arbete var att ta reda på hur pedagoger resonerar kring sin arbetsätt med barn som har annat modersmål än svenska, samt metoder som har betydelse för barns språkutveckling och lärande. Vi var också intresserade av hur pedagoger ser på miljön, modersmålet och lekens betydelse för tvåspråkiga barns språkutveckling. För att få en tydlig uppfattning av pedagogers tankegångar valde vi att använda en kvalitativ metod. Två förskollärare intervjuades. Lärarna finns på samma förskola, men arbetar på olika avdelningar, den ena med småbarn och den andra med större barn.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i hållbar stadsutveckling - med särskild inriktning på social hållbarhet - och studerar konsekvenser av den segregerade staden Malmö. I fokus står bostadsområdet Almgården och dess betydelse som kontext för barns identitetsarbete och socialisering. Med utgångspunkt i teorier om socialt hållbar stadsutveckling, boendesegregation, grannskapseffekter, samt barns socialisering och identitetsarbete ges en förståelse för bostadsområdets betydelse för barns uppväxtvillkor. Uppsatsen innehåller en nulägesbeskrivning och hållbarhetsanalys av Almgården som kontext, baserad huvudsakligen på intervjuer med boende och olika företrädare för den kommunala verksamheten i området. Sammantaget indikerar situationen på Almgården sämre förutsättningar för god hälsa och välfärd och medför faktorer som kan påverka barns uppväxtvillkor negativt.

Syftet med vårat examensarbete var att med en alternativ undervisningsform öka intresset, förståelsen och kunskaps inhämtningen hos eleverna. En annan del av syftet var att för egen del få ökade kunskaper om hur man kan gå tillväga för att förbättra studieresultaten och intresset hos en större andel av eleverna. Metoden som vi använde var att jämföra resultaten i våra grupper, från två skolor, med en referensgrupp både på avsnittet optik och ett annat referens avsnitt. Vi ville även kontrollera elevernas attityd till vårt arbete med en enkät. Resultatet som vi fick fram efter att ha genomfört undervisningen i grupperna var att de hade gjort en liten förbättring i resultat på proven, men deras attityd till hur de tyckte att de hade lyckats visade en svag försämring.

SammanfattningSyfte och frågeställningarDet övergripande syftet med studien var att kartlägga stammande individers attityd till sin egen stamning och stamning i allmänhet.- Hur påverkar stamning individens agerande i olika sociala situationer?- Skillnader i upplevd hälsa hos individer med lätt respektive svår stamning?MetodStudien baseras på enkäter. Målgruppen bestod av stammande individet från hela Sverige. Åldersspannet låg spritt mellan <20 år till >60 år, där 21-30 år stod för störst deltagande. Enkäterna besvarades online och automatisk inlagring av data skedde i Google Docs.

Vårt syfte med studien var att undersöka barns uppfattningar om läsning och skrivning, där vi utgick från frågeställningarna varför, hur och när. Tillvägagångssättet för att besvara våra frågeställningar var av kvalitativ art, där 16 barn intervjuades. Barnen befann sig i årskurs två i en skola i Kalmarområdet.Resultatet visade att de flesta barn förknippade syftet kring att lära sig läsa och skriva till framtiden eller vuxenlivet. Majoriteten av barnen upplevde att de läste och skrev både hemma och i skolan, dock skiljde det sig åt vad gäller mängden läsning som skedde i respektive miljö. En differens kunde även ses i vad de skrev om, beroende på om de var hemma eller i skolan.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Vi har med vårt arbete Förskollärares syn på barns fria lek, haft som syfte att studera hur förskollärare ute i verksamheten ser på den fria leken och dess betydelse för barns utveckling. Vi undersökte om förskollärare såg den fria leken som ett sätt att främja barnens utveckling eller om de såg den som ett tidsfördriv. Våra frågeställningar blev därför: Hur tänker förskollärarna kring begreppet fri lek? Hur använder förskollärarna sig av den fria leken i arbetet med barnen? För att uppnå vårt syfte valde vi att intervjua fyra förskollärare, vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer, då vi ville att de skulle förklara sina tankar med egna ord. I resultatet hittade vi likheter och olikheter.

Mitt examensarbete handlar om vad barn tycker är viktigt för att ha det bra, hur barn har det idag och vad de har för framtidstro. Jag bestämde mitt ämne för examensarbetet efter att ha läst en mycket intressant bok, Hartman, S. (1986) Barns tankar om livet. Det är en bok som väcker tankar kring barn och livsfrågor, med många intressanta undersökningar om vad barnen tycker i viktiga frågor. Det var Hartmans undersökning om barns framtidstro som främst väckte mitt intresse.

Bakgrund Vi har valt att inrikta vår studie på barns medicinering i verksamheterna förskola och fritidshem. Vi vill undersöka hur pedagogerna ser på sitt eget och andras ansvar för medicineringen. Vi är intresserade både av kunskapen inom ämnet och det aktuella förhållningssättet i verksamheten.Barns medicinering och ansvaret kring detta är i dagsläget ett ämne som det är svårt att finna några klara riktlinjer för. Detta har vi märkt då vi sökt bakgrundsfakta till vår uppsats. Vi har funnit en tydlig källa inom detta ämne, en artikel som är skriven av en jurist på Lärarförbundet.Vi har bland annat under vår verksamhetsförlagda utbildning märkt att detta är en fråga som inte diskuteras så ingående.

BakgrundI bakgrundskapitlet redogörs för litteratur och forskning som berör kulturens betydelse för barns utveckling. Genom kulturen kan barn utveckla sin självförståelse, omvärldsuppfattning och sociala sammanhållning och skapa bättre relationer vilket leder till förbättrad inlärning och kommunikation. Även politikernas och kommunernas ansvar för barns möjligheter tillkultur presenteras.SyfteSyftet med vårt arbete är att närmare undersöka förskolans möjligheter till deltagande i kulturlivet i två utvalda stadsdelar i en kommun, samt om och hur pedagogerna inkluderar kulturen i verksamheten.MetodUndersökningen genomfördes med både kvantitativ och kvalitativ metod för en djupare inblick i kulturens roll i förskolans pedagogiska verksamhet. Enkätundersökningen besvarades av 80 pedagoger verksamma vid 13 förskolor i kommunen. Utifrån enkätresultaten valdes fyra perspektiv av barns möjligheter till kultur som följdes upp med fem intervjuer.Perspektiven är de tydligaste anledningarna till förutsättningar eller svårigheter för kulturen i den pedagogiska verksamhetenResultatResultatet visar att pedagogerna anser att det finns ett bra utbud i kommunen men att många önskar att det kunde utnyttjas i större utsträckning.

Syftet med studien är att synliggöra pedagogernas roll i leken, samt deras uppfattning om miljöns betydelse för leken. För att kunna få en förståelse för pedagogernas roll i barns lek och sin egen syn på miljöns betydelse för leken, genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med två pedagoger på två förskolor. De semistrukturerade intervjuerna innebär att vi hade en frågelista över det specifika temat som skulle beröras och en intervjuguide som kompletterades av följdfrågor (Bryman, 2007).   Förskolornas och pedagogernas namn är fingerade och kommer i texten att benämnas som förskolan Blåkulla, pedagogerna Birgitta och Barbro och förskolan Gläntan, pedagogerna Gunilla och Greta. Samtliga pedagogerna som intervjuats har genomgått en förskollärarutbildning.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att de intervjuade pedagogerna har viljan och ambitionen att ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov i undervisningen men att de uppfattar att möjligheterna till att genomföra individanpassad undervisning är begränsade.De begränsade faktorerna har enligt pedagogerna främst att göra med klasstorleken samt att en del av pedagogerna ofta är ensamma i undervisningen. Det verkar också som det saknas kunskap om barns olika inlärningsstilar..

Syftet var att synliggöra förskollärares erfarenheter av att stödja barns sociala utveckling i förskolan. Mer specifikt syftade studien till att beskriva förskollärarnas tankar kring användningen av olika strategier och arbetssätt för att möta varje barn och stödja varje barns utveckling av samvarokompetens som här ses som en del av barns sociala utveckling. Begreppet samvarokompetens innefattar sociala förmågor som att kunna vara delaktig i förskolans vardag, kunna ta och ge plats i lek och samspel med andra samt kunna ge uttryck för sin egen vilja och samtidigt vara lyhörd för andra (Sommer, 2005a). I bakgrunden belystes även teorier och forskning kring lek och samspel samt enligt forskning lyckade strategier för att främja social utveckling hos barn. Samspelsvårigheter kan enligt Kadesjö (2010) ses som en riskfaktor hos barn och verka negativt på barnets fortsatta utveckling och skapa problem och svårigheter senare i livet.

Denna studies syfte är att belysa hur pedagoger på ett barnsjukhus bedriver den pedagogiska verksamheten. I studien ingår pedagogernas personliga åsikter och beskrivningar av deras verksamhet. Det vi har valt att lyfta fram i deras verksamhet är deras barnsyn, hur de arbetar med barns delaktighet och inflytande samt vilka utmaningar och möjligheter de uppfattar i sin särskilda verksamhet. Vårt material är insamlat genom kvalitativa intervjuer med ett par av de aktiva pedagogerna. Perspektiven vi har utgått från i denna studie är barnperspektiv, barns perspektiv, delaktighet och inflytande samt intersubjektivt perspektiv. Studien är främst riktad till blivande och redan aktiva pedagoger men även till de familjer som har eller är i kontakt med barnsjukhus samt lekterapi och är intresserade av att få en insyn i deras pedagogiska arbete..