Syftet med denna studie var att undersöka hur behandlingsplaner används vid en Barnpsykiatrisk behandlingsenhet, Ericastiftelsen. Tidigare undersökningar om föräldrars upplevelse av kontakten med Ericastiftelsen har visat att föräldrar är nöjda men ibland uttrycker att de inte förstår grunden till barnets behandling. Behandlingsplaner som formuleras tillsammans med föräldrarna infördes för att öka tydligheten och föräldrarnas delaktighet. I denna studie gjordes en genomgång av behandlingsplaner för att beskriva hur behandlingsplanerna har formulerats i ärenden med barn upp till 13 års ålder. Intervjuer med tre psykoterapeuter genomfördes för en kvalitativ beskrivning av hur psykoterapeuterna uppfattade användningen av behandlingsplaner.

Syftet med denna uppsats är att belysa tre övergripande områden rörande lekterapi och lekterapeuter. De tre områdena är: Metoder och syften med lekterapi - Lekterapeuternas syn på lek, terapi och pedagogik - Lekterapeuternas egen yrkesroll och funktion. Denna uppsats är en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. I uppsatsen vill jag ur ett inifrånperspektiv belysa lekterapeuternas uppfattning kring lek, pedagogik och terapi, samt lekterapins syfte och metoder. Lekterapeuternas yrkesroll kommer även att belysas i studien utifrån informanternas egna berättelser om sin roll och funktion.

Bokstavsdiagnosen ADHD/ADD är omdiskuterad i Sverige. Neuropsykiatrerna och sociologerna kommer inte överens. Men, vad tycker pedagoger när de arbetar med barnen? Vad tycker barnen? I detta arbete behandlar jag två pedagogers, två föräldrars och två barns syn på diagnosen ADHD/ADD. Syftet med arbetet är att synliggöra problemet med att ha ADHD/ADD för att kunna undersöka och diskutera åtgärderna samt få en större beredskap att arbeta med olikheter.

The purpose with this essay was to study the judgements made by child- and adolescents psychiatry teams on a fictitious case, in order to see what similarities and differences there would be in their way of discussing, judging and proposing efforts.We carried out this study by visiting four child- and adolescents psychiatry teams and letting them make judgements on a fictitious case constructed by us. First the teams were introduced to a vignette and then asked to complete it by requiring more information till they considered themselves to have enough information to be able to arrive to a judgement on the case and propose efforts, on which we later interviewed the teams. After the interviews we compared what extra information the teams required, what judgements they made and what efforts they chose to offer the family. The result was analysed from a social constructivist perspective. One central analysis concept was diagnostic frame, which is about in what category the team places the problem.The study revealed that the judgements, which are socially constructed within the teams, differed, and that the teams offered the fictitious family different efforts.

Fem psykoterapeuter, med blandad grundutbildning, på en barnspsykiatrisk klinik i Blekinge, har intervjuats. Syftet har varit att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser psykoterapeuterna har av att möta barn, ungdomar och familjer, tillhörande Jehovas Vittnen, i Barnpsykiatrin. Jehovas Vittnen är ett trossamfund som finns över hela världen. Det är en tro som dikterar tydliga och stränga levnadsvillkor för sina medlemmar och som inte deltar i övriga samhällets förekommande traditioner. I intervjuerna har samtliga terapeuter upplevelser av att det är svårare att utmana och skapa förändring i dessa fall. Utmanandet av ett system där man lever reglerad utifrån en tro som Jehovas Vittnen, upplevs bekymmersamt.

Bakgrund: Enligt Barnpsykiatri kommitténs definition av psykisk ohälsa skall symtomen pågå under en längre tid, hindra barnet från att fungera optimalt samt orsaka lidande. År 2013 lever så många som cirka 400 000 barn med en ensamstående förälder i Sverige. Syfte: Att belysa hur barn till ensamstående föräldrar påverkas psykiskt av sin uppväxtmiljö. Metod: För denna litteraturöversikt söktes vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL, Pubmed och PscyINFO. Slutligen inkluderades 15 vetenskapliga artiklar varav fem med kvalitativ ansats och tio med kvantitativ ansats.

Att leva med ADHD innefattar en rad problem som hos den drabbade individen kanleda till sociala svårigheter och i förlängningen till ytterligare psykiskasjukdomstillstånd, såsom ångest och depression. Det är därför angeläget att undersökaunga människors egna erfarenheter av vad det innebär att ha fått diagnosen ADHD,för att finna vägar som kan reducera riskerna som kommer med diagnosen. Dennastudie riktar sig till unga vuxna med ADHD och syftar till att öka kunskapen om deunga vuxnas erfarenheter av att ha fått diagnosen ADHD. Till studien rekryteradesfyra unga kvinnor som alla hade fått sin diagnos inom det gångna året. Informanternarandomiserades ur ett Barnpsykiatriskt register inom Region Halland.

Studien är en utvärdering av behandling som utförts på en specialiserad enhet, ASTA-teamet, inom psykiatriska klinken, Norrlands universitetssjukhus, där patientgruppen utgörs av kvinnor och män med erfarenhet av sexuella övergrepp. Våld mot kvinnor och barn definieras som ett folkhälsoproblem av Västerbottens läns landsting och utvärdering av behandling för den här gruppen är viktig att göra som ett led i folkhälsoarbetet, men också för att undersöka om det är möjligt att bedriva tidsbegränsade behandlingar med bibehållen vårdkvalitet och goda behandlingsresultat.Studien baseras på ett patientmaterial bestående av alla patienter som avslutat sin behandling i ASTA-teamet under åren 2003-2009. En studie av bakgrundsdata visar att 85 % av patienterna varit utsatt för sexuella övergrepp före 18 års ålder, 43 % i förskoleåldern. Drygt hälften av patienterna uppger övergrepp från flera förövare. Mer än 60 % har haft kontakt med vuxenpsykiatrin tidigare, detta trots att medianåldern för gruppen är endast 29 år.